Elin och Rachel startade miljödebatten

Två kvinnor har betytt mycket för att uppmärksamma världen på konsekvenserna av människans påverkan på miljön. Svenskan Elin Wägner och amerikanskan Rachel Carson är båda föregångare till dagens miljöpolitik.

Det är inte bara för möjligheten att odla mat och utvinna nödvändiga resurser som miljöfrågan är viktig. Att bevara skog och mark är också viktigt för människors psykiska välbefinnande eftersom flera studier visar att människor som vistas i naturen mår bättre och t.o.m. kan lindra depressioner och andra psykiska besvär. Inom vården rekommenderas ibland vistelse i natur och trädgårdsarbete till patienter som terapi. Psykisk ohälsa kan leda till självmedicinering i form av alkohol, spel eller något annat destruktivt beroende. För behandling av ett alkoholberoende krävs professionell hjälp med rätt behandlingsmetod. Hos tjänsteföretaget ljungsjöberg kan arbetsgivare få hjälp med behandling för en medarbetare som har alkoholproblem.

Miljön sent ute i politiken

Idag har klimathotet väckt miljöfrågan till liv hos den breda massan tack vare uppmärksamheten i media. Miljörörelsen har dock funnits länge även om de politiska partierna började uppmärksamma miljöproblem relativt sent. Inte förrän 1988 kom Miljöpartiet in i riksdagen och det var då det enda partiet med ett tydligt grönt fokus även om Centerpartiet tidigare hade uppmärksammat miljöfrågan till viss del. Dagens miljöpolitiker skulle dock antagligen inte finnas om det inte vore för de pionjärer som kämpat med frågan i flera decennier tidigare.

Elin Wägner

Elin Wägner var tidigt ute med civilisationskritik och menade att tillväxtsamhället och nedsmutsningen av naturen var negativt för människors och djurs välmående. I sin bok “Väckarklocka” från 1941 belyser Elin kvinnors rättigheter, fredsfrågan och miljöfrågan som hon menade hängde ihop. Elins recept var en återgång till en mindre mekaniserad värld med mindre jordbruk och självhushållning. Boken möttes med tystnad men kom på 1970-talet att få förnyat intresse och då vara en del av gröna vågen som ledde till att Miljöpartiet bildades 1981.

Rachel Carson

Amerikanskan Rachel Carson föddes 1907 i USA och arbetade som marinbiolog och författare. Hon gav ut flera böcker varav den mest kända är “Tyst vår” från 1962. I boken kritiserade hon den ökade användningen av miljögifter inom jordbruket; särskilt bekämpningsmedlet DDT var hon kritisk mot. Gifterna hotade djurlivet och även människans hälsa menade hon. Namnet “Tyst vår” anspelar på att fåglarna inte skulle sjunga under våren då de hade dött ut p.g.a. gifterna. Boken fick en enorm påverkan på användningen av giftiga ämnen och bidrog till att DDT förbjöds i stora delar av världen.

Oavsett om det gäller miljökampen eller kampen för en annan viktig fråga krävs det personer som vågar sticka ut hakan och gå före alla andra. Tack vare de modiga kvinnorna Elin och Rachel har medvetenheten kring miljöfrågan ökat hos allmänheten och bidragit till politiska beslut för att skydda miljön.

Moderaternas miljöpolitik

Moderaterna menar att ekonomisk politik och miljö hänger ihop. De tar upp det faktum att våra utsläpp ökar för andra året i rad och att vi nu behöver ta till en hel del åtgärder för att stoppa den här trenden. De vill att Sverige ska vara tongivande i miljöfrågor och tycker att följande frågor är viktiga:

  • Det ska finnas ett klimatavdrag för de företag som med hjälp av teknik kan minska våra industriers utsläpp. På så sätt uppmuntrar man både företag och industrin i rätt riktning, samtidigt som det blir bättre för miljön.
  • I vårt dricksvatten likväl som i våra vattendrag finns rester av läkemedel som följer med ut till exempel när vi kissar. Vårt vatten måste renas bättre eftersom det påverkar både vattenlevande djur och oss själva. En stor bov i dramat är hormonella preventivmedel.
  • Ökat klimatbiståndet samt även satsa ännu mer på olika internationella investeringar för klimatets skull.
  • Stärka äganderätten, då de menar att man bättre vårdar det man själv äger.

Grundtanken är att inte begränsa människor, då de menar att det inte löser problemen. Istället är det bättre att uppmuntra folk till att hitta egna lösningar för att lösa miljöproblemen och för att de ska göra det behöver de få förutsättningarna.

Vegan – ett bättre miljöval?

Att förbättra miljön är i första hand en politisk fråga men varje enskild människa kan hjälpa till genom att göra bättre miljöval i vardagen. Att endast äta växtbaserad kost är ett sådant val som många gör av hänsyn till miljön.

Även om det finns mycket som varje individ kan göra för att leva miljövänligt krävs också att samhället i stort ställer om till en mer hållbar miljösyn. Genom att utbilda sig inom miljöfrågor och arbeta inom privat eller offentlig sektor går det att påverka ännu mer än genom sina privata livsval. Om dina gymnasiebetyg inte räcker till för att komma in på den utbildning som du vill söka till går det att öka dina chanser genom att göra högskoleprovet på vår- eller höstterminen. Högskoleprovet har två provtillfällen varje år över hela landet och får göras hur många gånger som helst. Du ökar dina chanser till ett högt betyg på provet genom att gå högskoleprovguidens onlineutbildning där du får personlig coachning innan du gör ett högskoleprov på riktigt.

Vad är vegansk kost?

En vegansk kost består uteslutande av livsmedel som inte har producerats av djur vilket gör att den istället utgörs av växter. Inte ens honung ingår i en strikt vegansk kost eftersom det är bin som har producerat honungen. En klassisk vegansk kost består av mycket baljväxter, nötter och fröer som kombineras med ris, potatis och pasta.

Utmaningar med att äta veganskt

Eftersom proteinet inte är fullvärdigt i något enskilt växtbaserat livsmedel krävs det en del kunskap för att inte få näringsbrist som vegan. Genom att kombinera exempelvis bönor med ris eller någon annan spannmålskälla blir proteinet fullvärdigt vid varje måltid. Eftersom vitamin B12 inte finns i tillräcklig mängd i växtbaserad kost måste en vegan ta ett B12-tillskott för att inte få brist på vitaminet. I solfattiga länder som Sverige måste den som äter växtbaserad kost även ta ett tillskott av D-vitamin eftersom det vitaminet främst finns i fet fisk och ägg.

Är en vegansk kost bättre för miljön?

De flesta anser att det i dagens samhälle är mycket bättre med en vegansk kost än en djurbaserad kost för miljön. Det beror bland annat på att djuren i livsmedelsproduktionen äter odlade grödor som människan skulle kunna äta istället. Kor och andra djur får foder som är baserat på soja eller spannmål som ju är utmärkta livsmedel även för människor. Djurproduktionen kräver stora mängder vatten och bedrivs dessutom ofta på ett sätt som inte är naturligt för djuren vilket gör att de inte mår bra. En mer djurvänlig djurhållning där djuren går ute och betar gräs skulle inte vara lika miljöovänlig som dagens industriella djurproduktion.

Det finns många fördelar med en vegansk kost och den växtbaserade kosten har kommit att bli en viktig fråga i den politiska miljödebatten. Idag finns många veganska produkter i de svenska mataffärerna och allt fler restauranger serverar veganska rätter på menyn. För den som vill testa vegansk kost är tipset att skynda långsamt genom att först testa en vegansk dag i veckan för att sedan lägga till ytterligare dagar.

Läxhjälp inom politik

Politik berör de flesta områden som samhället är uppbyggt av, såsom vård, rättsväsende, infrastruktur och skolor. Inom skolvärlden har det alltid uttryckts ett behov av extra hjälp när och om det behövs. Inte alla barn har samma förutsättningar till en lyckad skolgång och inte heller är alla barn lika. Därför har det genom årens lopp lagts allt större resurser på att införskaffa läxhjälp och extra lektioner för de barn som halkat efter eller som känner att de behöver plugga mer. Faktum är att regeringen har budgeterat hela 363 miljoner kronor för att barn ska kunna få läxhjälp och detta för att minska klyftorna så att inte det ska handla om en ekonomisk fråga vad gäller tillgången till läxhjälp. Samtidigt så handlar det såklart om att fylla detta oerhörda behov av läxhjälp för barn av alla åldrar och oavsett hur familjesituationerna ser ut. De områden där läxhjälp framför allt erbjuds är mattehjälp, läxhjälp i svenska språket och läxhjälp i engelska. Men även andra ämnen vid behov. Många gånger kan lärare undervisa i fler ämnen än bara ett.

Socialdemokraternas förslag

Socialdemokraterna vill med ökade ekonomiska resurser till läxhjälp bland annat ge barn i olika familjeförhållanden och bakgrunder samma förutsättningar till läxhjälp som barn från goda ekonomiska familjeförhållanden. De vill också att läxhjälpen ska fungera ihop med varje individuell skola på ett sätt som fungerar väl med deras verksamhet oavsett om det är via fritids eller med hjälp av ideella föreningar. Vidare tycker de att Sverige behöver lyfta elevernas skolresultat och att läxhjälp är ett sådant verktyg som hjälper till att öka studieresultaten, då speciellt från årskurserna 6 – 9, där riskerna för att inte bli behöriga till gymnasieskolan föreligger. De anser också att privata aktörer inte ska utnyttja statliga medel till att bedriva läxhjälp och på så vis tjäna pengar. Därför vill de avskaffa det som kallas läx-rut och istället öka anslagen till ideella föreningar som anordnar läxhjälp.

Liberalernas förslag

Liberalerna anser, liksom Socialdemokraterna, att elevernas skolgång inte ska påverkas av deras ekonomiska förhållanden utan att alla barn ska ha lika förutsättningar till läxhjälp och i slutändan lika förutsättningar till goda studieresultat. Däremot skiljer sig Liberalerna i fördelningen av resurser. De anser att där behoven är större och där barn har störst behov av hjälp och där utmaningarna är som störst, ska även de bästa lärarna söka sig till. Det ska finnas tillgång till såväl läxhjälp som sommarskola där läxhjälpen ska vara till hjälp för de elever som inte får det stöd de behöver hemifrån av olika skäl. De vill även tillsätta extra resurser på så kallade utanförskapsområden för att ge nyanlända en god grund både till att lära sig svenska språket liksom att kunna lyckas i skolan i största allmänhet.

Miljövänliga bilar, en utopi?

Vi vet alla att det är dåligt för miljön att ta bilen i tid och otid, även om bilfrågan kanske kommit lite i skymundan nu när flyget är i fokus. Bilen släpper ut alldeles för mycket koldioxid när vi tankar med fossila bränslen och vi behöver antingen begränsa vårt körande eller hitta bra alternativ till bensin- och dieseldrivna fordon. Och jo, visst finns det alternativ, men alla har de hittills sina nackdelar. EU vill strama åt kraven för att minska bilarnas utsläpp med 40 procent. Här är några alternativ som släpper ut mindre än vad konventionella bilar gör:

Elbilar ses ofta som ett miljövänligt alternativ, men har fortfarande en del begränsningar som gör att de inte passar alla. Framför allt är det att de inte fungerar bra till längre resor som är ett argument emot dem, eftersom man behöver stanna en längre stund för att ladda sin bil. En annan fråga är förstås varifrån elen kommer. Hur den produceras är avgörande för om bilen ska ses som ett bra alternativ till bensin- och dieseldrivna bilar. Batteriet är i sig också en miljöbov som gör att man inte kan kalla elbilen för ett helt igenom miljövänligt alternativ, även om den är ett bättre alternativ.

Bilar drivna med biobränsle eller biogas ses ofta i storstadsregionerna, då det är där det i första hand finns stationer för att tanka dem. På flera håll i landet drivs en del bussar i lokaltrafiken med biogas. För att producera gasen krävs att det finns ett råmaterial, i det här fallet kompost, rester från jordbruk eller slagg från reningsverk. Därför är det inte rimligt att tänka att vi alla ska köra runt i biogasbilar i framtiden.

Etanol är ytterligare ett alternativ till drivmedel. Det är en alkohol och den utvinns ur till exempel socker eller vete. Råvaran är alltså förnybar, även om processen att ta fram etanolen inte är miljövänligt. Det finns dock problem med etanol som drivmedel och den främsta kritiken är att man använder mark, och ibland råvaror, som kunnat användas till livsmedel för att kunna köra bilar, samtidigt som många människor svälter. Det är med andra ord inte etiskt hållbart att odla för att kunna göra drivmedel.

Kanske är den mest miljövänliga bilen den som familjen Flinta har (Flintstones). Den bilen saknar golv och “springs” helt enkelt fram av föraren och passagerarna. Nackdelen är förstås att hastigheten begränsas till passagerarnas ork och hur branta upp- och nerförsbackarna är.

Norsk politik och det norska Miljöpartiet

I Norge har partiet Miljøpartiet De Grønne, som motsvarar Miljöpartiet i Sverige, inte i närheten av samma inflytande som i Sverige. Partiet har bara en representant i det norska Stortinget och har inget inflytande på rikspolitiken. På lokalnivå har partiet lite större inflytande, genom att till exempel sitta i ledningen för huvudstaden Oslo.

Saknar det norska politiska landskapet ett miljöparti?

Det är svårt att förklara varför Norge inte har fått något starkt miljöparti på samma sätt som i Sverige. Ingen av de andra partierna har markerat sig som speciella miljöpartier, om något är det kanske Senterpartiet og Venstre, som motsvarar Liberalerna i Sverige, som har försökt att markera sig som partier som har fokus på miljöfrågor.

Ändå kan man hävda att Norge på några områden har kommit mycket långt utan ett eget miljöparti. Till exempel är det extremt fördelaktigt att äga elbil i Norge. Många bilar är både billigare i inköp än samma bil i Sverige, samtidigt som man får många fördelar när man kör elbil. Till exempel måste man inte betala i de så kallade «bomringene», som är vägtullar runt många av de stora städerna i Norge. Dessa vägtullar handlar både om att reducera biltrafik och att finansiera vägar och kollektivtrafik. Vägar byggs med lånade pengar och så betalas de med inkomster från vägtullarna över tid. Inte nödvändigtvis det effektivaste sättet att finansiera vägbyggnad men det gör kostnaden tydlig. På samma sätt som privatpersoner kan samla lån och spara pengar hos till exempel zmarta.se, hade det dock kanske varit bättre att den norska staten samlade all finansiering av vägar i ett system.

På andra områden ligger Norge lite efter Sverige. Till exempel är det långt färre som är vegetarianer eller veganer i Norge, men det ser ut som att detta nu håller på att ändra sig. Det har också varit konflikter nyligen om utbyggande av vindkraftverk. Detta kan naturligtvis också hända i Sverige, men det känns som att Sverige har kommit lite längre också vad gäller alternativa energikällor.

Vad kommer att hända med det norska miljöpartiet?

I dag har det norska miljöpartiet alltså inget speciellt inflytande utom på det lokalpolitiska planet. Det är också lite som tyder på att partiet växer på landsnivå trots fokus på miljöproblem som plast i havet och ändringar i det globala klimatet. Kanske är det norska miljöpartiet i sin nuvarande form helt enkelt för radikalt för de flesta norrmän?

Det är viktigt att komma ihåg att den norska ekonomin fortfarande är beroende av inkomster från försäljning av olja och gas. Miljöpartiet i Norge argumenterar naturligtvis för att avveckla denna verksamhet och det är kanske helt enkelt så att det blir för extremt för de flesta. Det blir spännande att se hur det politiska landskapet ser ut om tio år.

Grön politik

Idag är det många som engagerar sig i miljö- och klimatfrågor, både politiskt, genom organisationer och demonstrationer. Om du är intresserade av gröna frågor finns det mycket som du kan göra, både enskilt och tillsammans med andra.

Grönt engagemang som privatperson

Som privatperson kan du försöka transportera dig på ett mer miljövänligt sätt. Försök att promenera, cykla och åka kollektiv så mycket som möjligt – vilket både miljö och din kropp kommer att må bra av. Om du behöver använda bil kan du tänka på att köra mer klimatsmart: hålla jämnhastighet och inte köra för snabbt – både bra för miljön och din ekonomi. Om du ska göra en längre resa kan du ta tåget istället för flyget. Om du behöver flyga utomlands, så är det bättre att göra en resa per år och vara borta under en längre tid, än att göra flera korta weekendsemestrar. Det är också bra att försöka konsumera mindre. Ett tips för att köpa mindre saker är att du dels tänker igenom dina köp, dels köper kvalitet. Ett tips på en bra present till en kompis eller inom ett företag är T shirt med tryck – både en personlig present och ett smart sätt att göra reklam på, alltså något som kommer att användas. Andra tips är att köpa ekologiskt godis och choklad att ge bort. Som privatperson kan du göra ganska mycket för miljön, men det krävs också politiska lösningar.

Grön politik

I många länder finns det gröna partier, som Miljöpartiet i Sverige. De partierna har vuxit fram allt eftersom klimatförändringarna blivit mer påtagliga. Idag är det dock inte bara gröna partier som har en klimatpolitik, utan är något som alla partier har. Klimat och miljö har blivit något som nästan alla personer, oavsett politisk färg, tar på allvar. Ett problem i västvärlden är att vår livsstil kräver stora klimatavtryck och då särskilt bilandet och flyget, men även internet och streaming, och de flesta av oss vill fortsätta att leva på samma sätt.

Demonstrationer

Det är särskilt unga som engagerar sig politiskt för miljön. Många unga deltar i “Friday for Future”-demonstrationer, där tonåringar skolkar från skolan för att demonstrera för klimatet. Det var svenska Greta Thunberg som började, men nu deltar unga människor världen över. De unga menar att det inte är någon idé att gå i skolan om de inte har en framtid på grund av klimatförändringarna, andra menar att de borde gå i skolan och utbilda sig, då en stor del av klimatproblemets lösningar ligger inom miljöteknik.

Det är många som på olika sätt har engagerat sig för miljön under flera decennier. Den amerikanske presidenten Jimmy Carter valde att sätta upp solceller på Vita huset redan på 70-talet. Då var det många som skrattade åt honom, men idag inser de flesta att han var före sin tid.

Basinkomst eller medborgarlön

Det finns flera intresseföreningar och partier som förespråkar basinkomst eller medborgarlön som ett sätt att ge alla en grundtrygghet. Alla vuxna skulle då regelbundet och utan motprestation få samma summa pengar av staten. De pengarna innebär en trygghet då man varken behöver stångas med arbetsförmedlingen, a-kassa eller försäkringskassan vid arbetslöshet eller sjukdom. Samtidigt kan dessa instanser skäras ner rejält då deras arbetsuppgifter kommer att bli färre.

En kritik mot basinkomst är dock att folk inte kommer att vara motiverade att arbeta när de ändå får pengar. Tanken är dock i de flesta fall att summan ska vara på en grundnivå så att man, om man lever enkelt, kan klara sig på den, men samtidigt så att de allra flesta av oss kommer att vilja arbeta mer för att få en bättre levnadsstandard och till exempel kunna köpa hus och bil och ha råd att åka på resor.

Tanken med basinkomst inte på något sätt ny. Den diskuterades redan på Aristoteles tid. Under 1700-talet var det Thomas Paine som propagerade för en liknande idé, då alla skulle få en klumpsumma på sin myndighetsdag. Han tyckte att det var orättvist att vissa föds fattiga och andra föds rika och med den här summan pengar ville han jämna ut skillnaderna. I dag finns det många olika argument för och emot basinkomst. På ja-sidan finns de som vill ha mindre byråkrati och mer frihet. De menar också att det bidrar till att man kan arbeta ideellt i större omfattning eller våga starta eget företag. Andra tycker att det är orimligt att få pengar utan någon motprestation.

De negativa rösterna hörs från både höger och vänster. Kritiken är att det skulle krävas höga skatter för att finansiera ett sådant här system, samtidigt som de tror att folk blir mindre benägna att arbeta så mycket som krävs för att vi ska kunna få in tillräckligt mycket för att finansiera systemet. Från vänsterhåll hörs en rädsla för att det skulle befästa ojämställdhet då fler kvinnor skulle vara hemma längre med barnen.

Bland förespråkarna hörs istället tankar om ett förändrat samhällssystem i vilket vi har mer frihet och kan lägga mer tid och energi på det som får oss att må bra. Att arbetstillfällena fördelas bättre så att fler får arbeta, samtidigt som vi inte behöver slita ut oss. Basinkomsten betalas regelbundet ut till alla individer, och de som är mest utsatta slipper bli stressade eller må dåligt på grund av oro för att hamna utanför systemet.

Flera länder har provat basinkomst på olika sätt, men då har det främst varit till vissa grupper, till exempel istället för att ge dem a-kassa eller socialbidrag. Faktum är att flera Nobelpristagare (främst i ekonomi, men också en fredspristagare och en litteraturpristagare) stöder tanken om basinkomst.

Resa mer klimatsmart

Vårt resande har stor påverkan på klimatförändringarna och vår miljö. Det är många som försöker resa mindre, samtidigt som resande, både till vardags och under semester, har blivit en del av vår livsstil. Det finns dock alltid en möjlighet att välja mellan olika resesätt och göra mer klimatsmarta val.

Bilen

Det absolut bästa är att åka så lite bil som möjligt – det tjänar både du och miljön på. Men, det är inte alltid möjligt att byta ut bil mot kollektivtrafik, cykel eller att gå. Vilka klimatsmarta val kan du göra för att minska klimatavtrycket vid bilkörning?

Om du behöver köra mycket bil bör du köpa en miljöbil. Det är inte alltid plånboken tillåter det och då kan det vara klokt att allmänt satsa på en bensin- eller dieselsnål bil. Ju mindre bilen drar, desto bättre för både plånbok och miljö. Du kan också investera i dieseloptimering hos Dieselkraft.se, som erbjuder bränslesparande optimeringsboxar, även kallade trimbox och effektbox, till dieselbilar. Då kan du fortsätta köra din dieselbil, men samtidigt på ett mer klimatsmart sätt.

Om du inte kör så mycket bil, behöver det faktiskt inte vara mer miljövänligt att införskaffa en fabriksny elbil, då även tillverkningsprocessen har en stor miljöpåverkan – en “gammal” bil är redan tillverkad och att vårda och nyttja det som redan finns är också viktigt ur miljösynvinkel. Försök också att köra mer miljövänligt: jämn hastighet och ligg hellre på 90 km/h än 120 km/h.

Semester utomlands

En del av våra klimatavtryck gör vi inte i Sverige, utan utomlands. Det är enkelt att sätta sig på flyget, dricka kaffe och sedan vara framme vid Italien – och ganska billigt. Vad finns det för alternativ om du vill till Medelhavet? De två bästa alternativen utifrån miljö är också två riktigt roliga sätt: tåg eller buss. Om du köper ett tågluffarkort – passar lika bra till ett pensionärspar eller en barnfamilj, som till en tjugoåring – så hinner du både se mycket av Europa och samtidigt komma ner till Italien, utan att ha påverkat miljön lika mycket som om du hade flugit. Att resa med buss och tåg gör också att själva resan blir en del av målet, förutom att du också kan göra stopp på andra intressanta ställen på vägen.

Det finns resenärer som tagit tåget till Thailand: transsibiriska järnvägen, vidare genom Kina och sedan till Thailand. Det tar förvisso tid, men om vi både ska kunna resa och samtidigt göra mindre klimatavtryck, måste vi satsa på långa, men långsamma resor, istället för weekendresor med flyg till London.

Semestra på hemmaplan

Det absolut bästa är att försöka resa så lite som möjligt, om du inte kan cykla eller åka kollektivt. Det har blivit populärt att semestra i Sverige, eller att rent av försöka hålla sig hemmavid och semestra där. Det finns mycket vacker natur i Sverige, både fjällen och flera skärgårdar, förutom alla mysiga små sjöar som finns över hela landet.

Politikens svängningar

Inom politiken kan det ibland svänga fort. När det gäller Liberalerna och även Moderaterna så faller partierna en del i opinionsundersökningarna nu. Särskilt Liberalerna är inne i en djup svacka. Efter valet år 2018 där Liberalerna fick omkring fem procent av rösterna har partiet numera i ett antal mätningar legat under fyra procent.

Exakt vad det beror på är oklart men antagligen har ett antal väljare lämnat Liberalerna efter att de slutade med att samarbeta med Moderaterna och Kristdemokraterna och istället bröt sig ur Alliansen och började samarbeta med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det började redan när Liberalernas väljare röstade nej till Ulf Kristersson som statsminister. Det kulminerade ett par månader senare, när man från Liberalernas sida gick med på att göra ett avtal i januari med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Även Centerpartiet skrev under avtalet.

Avtalet gjorde att ännu fler väljare lämnade Liberalerna. Många liberala väljare har gått vidare till Moderaterna. Moderaterna är ett liberalt parti, men de är också ett konservativt parti. De är helt enkelt liberalkonservativa.

Även för Moderaterna går det ganska dåligt just nu. Exakt vad det beror på kan man undra. Under 2017 hade Moderaterna låga siffror i opinionen, mycket låga. De låg på så lågt som cirka 16 procent och en anledning till det var enligt vissa bedömare och experter att Moderaternas partiledare på den tiden, Anna Kinberg Batra, var för otydlig om vad hon ville och inte ville göra när det gällde ett eventuellt samarbete med Sverigedemokraterna. Moderaterna började vackla i opinionssiffrorna och tappade mer och mer. De var som lägst nere på 16 procent. Inför sommaren 2017 började röster höjas om att Anna Kinberg Batra borde avgå.

Partiledarbyte

Det var först efter sommaren 2017 som trycket blev så pass stort att hon behövde göra det. Istället var det Ulf Kristersson som tog över och de första månaderna med honom som partiledare lyckades Moderaterna få tillbaka en del väljare. Bland annat kanske tack vare en skattesänkningspolitik som skulle ge folk mer pengar över och öka företags likviditet. Något annat som kan öka företags likviditet är ett företagslån och det kan man få bland annat från capcito.com; den som är intresserad av det kan gå in där och titta. Företagares villkor är viktiga och det är något som Moderaterna och Centerpartiet har förstått. Centerpartiet backade under Ulf Kristerssons första månader från sina rekordhöga siffror. Mer liberala moderata väljare (som ogillade SD) som lämnat Moderaterna för att gå till Centerpartiet gick tillbaka till Moderaterna.

Samtidigt började Moderaterna prata på ett tuffare och mer bestämt sätt om kriminalitet och om en stram invandringspolitik. Moderaterna tog sig över 20 procent i opinionsundersökningar och fick cirka 19 procent i valet till riksdagen 2018. Sverigedemokraterna fick cirka 17,7 procent.

Moderaterna är dock numera nere under 16 procent i en mätning. Det kan bland annat bero på att SD går framåt, men SD tar väljare även från Socialdemokraterna kan man anta och SD har endast ökat en aning. En annan mer trolig förklaring till Moderaternas tapp är att Kristdemokraterna har ökat kraftigt. Moderata väljare kan gå till KD, steget mellan de två partierna är inte så långt.