Som miljöpolitisk analytiker har jag länge reflekterat över hur den gröna omställningen presenteras. Ofta hamnar storstädernas projekt i fokus, vilket kan kännas avlägset från vardagen här på landsbygden. Men som Naturvårdsverket konstaterar, är landsbygden avgörande för att Sverige ska nå sina miljömål. Det är här de stora resurserna finns: skogen, vattnet, mineralerna – och inte minst den lokala kunskapen.
Västerbotten är ett bra exempel, med potential att bli en föregångare i den gröna omställningen.
Miljoner till Västerbotten
Genom samverkansplattformen FREIA (Regional Energiplanering och Insatser i Aktuella län) har Länsstyrelsen och Region Västerbotten nyligen beviljats 15 miljoner kronor från Energimyndigheten. Detta stöd, som beskrivs i en artikel från Länsstyrelsen Västerbotten, är öronmärkt för att stärka energiplaneringen och den gröna omställningen i länets kommuner, särskilt i inlandet. Satsningen är viktig eftersom dessa kommuner ofta hamnar i skymundan.
Det handlar inte bara om minskade utsläpp, utan lika mycket om att skapa lokala värden, som nya arbetstillfällen, ökad lokal produktion och stärkt gemenskap. När boende och företag ser konkreta fördelar, ökar engagemanget.
Ta en lokal bonde som investerar i biogas som exempel. Det minskar gårdens klimatpåverkan, men kan också skapa nya inkomster genom försäljning av biogas och biogödsel. Ett annat exempel är utveckling av naturturism. Genom att varsamt tillgängliggöra värdefulla naturområden skapas arbetstillfällen samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Detta gynnar både miljön och den lokala ekonomin.
Markanvändning
Genom att inkludera andra näringar, som jord- och skogsbruk, i planeringen kan en hållbar utveckling skapas. Detta är en förutsättning för att hela landet ska vara delaktigt.
Finansiering
En utmaning är finansieringen. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) visar i en rapport att kostnaderna för jordbrukets gröna omställning är stora, och att otillräcklig finansiering är det största hindret.
För att komma tillrätta med detta behövs politiska styrmedel, ökad lönsamhet inom jordbruket och ökade investeringar. LRF uppskattar kostnaderna till över 20 miljarder kronor årligen. Det behövs politiskt stöd som tar hänsyn till landsbygdens ekonomiska förutsättningar. Exempel på styrmedel kan vara skattelättnader för företag som investerar i grön teknik på landsbygden, eller differentierade miljöavgifter som gynnar hållbara alternativ. Det handlar om investeringar i biogasproduktion, precisionsgödsling och restaurering av naturbetesmarker, men också om årliga kostnader för biodrivmedel och skötsel.
Regeringens insatser
Regeringen har visat initiativ på området. “Kraftlyftet”, ett investeringsstöd på 100 miljoner kronor, syftar till att stärka elsystemet regionalt, med fokus på områden med stora behov. Detta nämns i ett pressmeddelande från Regeringen. Dessutom föreslås kompensation till kommuner som bygger ut vindkraft, och en utredning om incitament för intäktsdelning från vindkraft till närboende. Det är positivt, men det återstår att se om det är tillräckligt.
Metaller och mineraler
En annan viktig fråga är tillgången till metaller och mineraler som behövs för grön teknik, till exempel i batterier och vindkraftverk. Litium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller är några exempel. I motionen “Levande landsbygd” betonas vikten av enklare tillståndsprocesser för gruvdrift, för att säkra tillgången och minska importberoendet.
Landsbygdsnätverket
För att få ett helhetsperspektiv har Landsbygdsnätverket inrättat analysgruppen “Stärkt landsbygdsperspektiv”. Denna grupp stöttar offentliga aktörer i att integrera landsbygdens perspektiv. Gruppen använder sig av “Metodstöd för livskraftiga landsbygder”, ett verktyg för att synliggöra och hantera de specifika förutsättningar och behov som finns.
Det behövs en bred diskussion om landsbygdens roll i den gröna omställningen. Vi måste se både möjligheterna och utmaningarna. Det krävs en politik som ser till hela landet, som aktivt stödjer initiativ även utanför storstäderna, och som skapar förutsättningar för en hållbar utveckling. Det är dags att se landsbygden som en nyckelspelare.
Landsbygden är en plats med enorm potential. Genom lokala satsningar, stöd till hållbara näringar och tillräcklig finansiering kan vi skapa en grön omställning som gynnar hela Sverige. Låt oss fortsätta dialogen och arbeta tillsammans. Genom att till exempel investera i solceller på ladugårdstaket, kan lantbrukare producera egen förnybar el, minska sina elkostnader och bidra till en mer decentraliserad och robust energiförsörjning. Är du intresserad av att veta mer, delta gärna i lokala samråd eller kontakta dina politiska representanter för att påverka utvecklingen.