Författare: henrik

Om du är intresserad av politik och hoppas på att en dag kunna jobba som politiker, behöver du i regel plugga dig dit. Eftersom en stor del av plugget sker under eget ansvar kan det kännas svårt att koncentrera dig när du pluggar hemma eller på skolan. Därför kan det vara en bra idé att hyra en kontorsplats för att du ska kunna plugga ordentligt och bli framtidens politiker.

Hitta ett kontorshotell

Du kan gå in på https://yta.se/ för att hitta alla kontorshotell som finns samlade på ett och samma ställe. Oavsett i vilken stad du pluggar, har du möjlighet att hitta ett kontorshotell i närheten av dig. Även om du bor på landsbygden så kan det vara värt att åka in till större orter för att du ska komma till ro och plugga ifred. Det enda du behöver göra är att besöka Ytas hemsida, välja ort och antal platser. Är ni flera som läser politik kan det vara roligt att gå ihop och hyra tillsammans. Därefter kan du se exempel på vilka kontorshotell som finns i närheten av dig. Du kan läsa mer om kontorshotellen genom att gå in på https://yta.se/ och klicka dig vidare i annonsen. Där kan du till exempel läsa mer om vilka bekvämligheter som ingår. När du har hittat ett kontorshotell som verkar bra, kan du enkelt kontakta Yta för att antingen boka en visning, eller begära en offert.

Fördelar med att plugga politik på ett kontorshotell

Det finns många fördelar med att plugga på ett kontorshotell. För det första får du tillgång till allt du behöver för att kunna plugga. En annan positiv sak med att hyra en kontorsplats på ett kontorshotell, är att du har möjlighet att knyta viktiga kontakter inom näringslivet och öva på att bli en trovärdig politiker. Sist men inte minst får du vistas i en trivsam och inspirerande miljö.

Många politiker har pekat ut plastens negativa miljökonsekvenser. Vissa typer av plaster är mycket svåra för naturen att bryta ned. Därtill är det i regel svårt att återvinna plast. En rad åtgärder har tagits fram för att minska plastanvändningen. Bland annat vill politiker minska användningen av engångsprodukter som muggar, matlådor och plastpåsar.

Ur ett historiskt perspektiv är plast ett nytt material, men nu finns det nästan överallt. En anledning till materialets dåliga rykte är all nedskräpning i naturen. Samtidigt är Sverige relativt förskonat sett till de enorma problem som finns i vissa andra länder. En del plaster är också skadliga och allergiframkallande. Inom plastikkirurgi är det oerhört viktigt att bara använda säkra och beprövade material. Kvinnor som väljer säkra Motiva implantat vet att de får bröstimplantat av hög kvalitet där säkerheten sätts främst.

Hur ska plastanvändningen bli mer hållbar?

Från politikerna läggs mycket fokus på engångsplastprodukter. För närvarande handlar det främst om tallrikar, bestick och sugrör. Tidigare har det också införts en plastpåseskatt med syfte att minska användningen av plastpåsar. En annan politisk åtgärd är en lagändring som gör det möjligt att dela ut böter för nedskräpning med godispapper, fimpar och snus. På länge sikt vill politiker se ökat producentansvar för till exempel fiskeredskap, ballonger, våtservetter och dryckesflaskor. Fram till 2025 vill man att förbrukningen av matlådor och muggar i engångsplast har minskat med 50 % jämfört med nivån 2022.

Alternativ till plast

Plast har många eftertraktade egenskaper. Det är billigt att tillverka och mycket anpassningsbart. Det går att erbjuda förpackningar i alla möjliga färger och former. Dessutom är plast tåligt mot väta och temperaturförändringar. Därför är det inte helt enkelt att ersätta plast. Ibland är alternativen dyra och sämre för klimatet. Bomull kräver till exempel mycket resurser att odla. Papper tål inte väta bra och måste täckas med en tunn plastfilm för att fungera lika bra som en plastmugg.

I vissa branscher har man dock hittat material som klarar sitt syfte på ett utmärkt sätt. Ett exempel är silikon som tillverkas av sand, syre och kisel. Silikon används för Motiva implantat och innehåller inga farliga ämnen. Bröstimplantaten har förmågan att efterlikna känslan, rörelsen och utseendet hos naturlig bröstvävnad. Med mer forskning och innovation kommer man även i andra branscher hitta alternativ till petroleumbaserade kemikalier och minska användningen av skadliga plaster.

Aktuell politik

Vi alla påverkas av politik, vare sig vi vill det eller inte. Beslut som fattas av människor med mer makt ger resultat i vår vardag och även om vi inte säger oss vara intresserade av politik, så är nog de flesta på ett eller annat sätt intresserade av de beslut som fattas av politiker. Därför är det viktigt att ha en bild av vad politik är idag och vad den har varit och hur det politiska systemet fungerar i Sverige.

Människor som bestämmer på ett eller annat sätt har nästan alltid funnits och så länge det funnits människor med makt har det också funnits något som i alla fall kan kallas politik eftersom även diktatur är en sorts politik. I Sverige har vi dock sedan år 1919 varit en demokrati där alla myndiga män och kvinnor får rösta.

Och i en demokrati skapas olika partier som försöker vinna folkets förtroende och röster för att själva få sitta vid makten och bestämma. Varje sådant parti har sina egna idéer om hur ett samhälle bäst fungerar och bör styras. Dessa idéer brukar sammanfattas som partiets ideologi.

I Sverige har vi ett antal olika partier som sitter med i riksdagen, närmare bestämt åtta stycken. För att få sitta med i riksdagen krävas att man får åtminstone fyra procent av det totala antalet röster i valet. Detta på grund av att det ska bli lättare att fatta beslut. Alldeles för många olika åsikter kommer att göra beslutsfattandet ineffektivt.

Sveriges partier brukar ibland delas upp på en skala från vänster till höger utefter hur de förhåller sig till olika frågor. En av de viktigaste frågorna inom den svenska politiken är skatten och generellt kan man säga att de partier som placeras långt till vänster på skalan vill ha högre skatter medan de till höger är för lägre skatter och avgifter.

Men i Sverige röstar man inte bara till riksdagen. Man röstar även till sin så kallade region och till sin kommun. På så sätt kan partierna besluta även i mer lokala frågor och inte bara inom områden som rör hela landet. Röstningen till kommunalvalet påverkar även vilka som blir valda som nämndemän till domstolen.

En av de stora frågorna inom svensk politik de senaste åren har handlat om flyktingkrisen. Även skolan har varit hett omdebatterad där lärare ofta får ägna sig åt administrativa uppgifter istället för att ge den den läxhjälp eleverna behöver. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att vi har ett statsskick i Sverige som gör att alla kan komma till tals och få fram sin vilja, både på nationell och lokal nivå. Den svenska politiken har dock vissa nackdelar. Även om vi är relativt fria från korruption och så vidare så tar det ofta lång tid innan beslut som fattas kan genomföras och mycket pengar går åt till administration. Men det är det värt för att få leva i ett samhälle där alla får vara med och bestämma.

Som före detta språkrör för Miljöpartiet är Birger Schlaug känd i miljöpolitiska sammanhang. Han har fortsatt som debattör i miljöfrågor och faktiskt även varit öppet kritisk mot Miljöpartiet, som han var med och grundade. Men vem är då Birger Schlaug och vad tycker han?

Han föddes i Stockholm för sisådär 70 år sedan. 1985-1988 samt 1992-2000 var han språkrör för Miljöpartiet. Han var också riksdagsledamot 1994-2001. Viktiga frågor för honom var bland annat grön ekonomi och han skrev om grön skatteväxling (1991). Han är också författare och har skrivit flera böcker. Efter sin tid som aktiv Miljöpartist har han ofta dykt upp i tv när olika miljöfrågor diskuterats, men kanske främst när man diskuterat Miljöpartiet självt. För några år sedan (2016) skrev han och några andra före detta miljöpartister ett debattinlägg i DN där de kritiserade Miljöpartiet som det ser ut idag. De menade att det blivit för toppstyrt, blivit ett etablissemangsparti och fjärmat sig från sina rötter och den ideologi och det engagemang som fanns i början samt i alltför hög grad anammat socialdemokratiska värderingar.

När partiet med nöd och näppe kom in i riksdagen 2018 (de hamnade strax över spärren) röt han ifrån igen och menade att det berodde bland annat på bristande ledarskap hos Isabella Lövin och Gustav Fridolin. Lösningen menade han låg i en omstart av partiet. De visioner som en gång fanns i partiet känns sedan länge borttappade.

Birger Schlaug verkar inte vara ensam i sin åsikt. I januari 2019 bildade några avhoppare från Miljöpartiet ett nytt parti, Partiet vändpunkt. Det partiet leds av Carl Schlyter som har hela 25 år i Miljöpartiet bakom sig. Han menar att folk har tröttnat på att inget av de etablerade partierna löser varken miljöfrågan eller gör något åt de ökade sociala klyftorna. Det vill han förändra.

Bakom de vällovliga tankarna om hållbar utveckling och grön politik kan det ha smugit sig in en ny form av imperialism. Med imperialism i denna text avses den kontroll som länder, företag och NGO:s från den rika världen utövar på regeringar, lantbrukare och företag i de fattigare länderna.

Miljöorganisationer i den norra, oftast rika, hemisfären ställer krav på företagen genom lobbyverksamhet, som till slut leder fram till miljöregleringar som potentiellt försvårar för företag och jordbruk i den södra, oftast fattigare, hemisfären att öka sitt välstånd genom att exportera sina produkter. I den ekvationen kan det vara bra att komma ihåg att minskad fattigdom i sig leder till minskad miljöförstöring och felutnyttjande av jordens resurser. Några tänkvärda exempel följer nedan.

Krav på minskade koldioxidutsläpp

Ett brännande exempel på hur de rika länderna i norr försöker sätta hämsko på utvecklingsländernas möjligheter att själva bli rika länder, är förhandlingarna om minskningen av utsläpp av växthusgaser. Dessa förhandlingar har fått både Kina och Malaysia att prata om “green imperialism” då de tycker att kraven på utvecklingsländerna inte är proportionerliga. De rika länderna har till stor del blivit rika på att förbränna billig fossil energi, utsläpp som gjordes från 1750-talet och framåt. Att de rika länderna nu är i en bättre situation för att ställa om sina energisystem bygger alltså på att de historiskt har tjänat på att öka koldioxidmängderna i atmosfären. Att de rika länderna nu vill förhindra de fattiga från att göra samma sak är en form av imperialism.

Krav på strukturanpassning

För att fattiga länder ska få ekonomisk hjälp av Världsbanken och Internationella valutafonden ställs stora krav på mottagarländerna. De måste bland annat avreglera sin ekonomi, minska statliga subventioner och öppna upp sin marknad för import. Dessutom får de lättast lån för projekt som syftar till export av vissa grödor till den rika världen. Dessa krav kan innebära så skeva “anpassningar” som att ett statligt vattenverk i Afrika måste privatiseras – alltså resursen vatten i ett av jordens torraste områden får inte längre subventioneras av staten. Kraven på lättexporterade grödor har lett till att omfattande områden som tidigare var dominerade av blandade självhushållsjordbruk och regnskogar nu är jättelika plantager för kaffe, palmolja eller sockerrör. De fattiga länderna kämpar med denna export för att knappt få ihop till räntorna på sina lån. Samtidigt arbetar miljöorganisationerna i norr för att import av exempelvis palmolja ska upphöra, samtidigt som de ställer allt fler krav på produkter som kommer från tropiska områden. Krav som fördyrar produktionen för redan hårt pressade bönder.

Mat till de rika

Det tragiska är att den befolkning som producerar vår mat oftast själv är jordens hungrigaste människor. En miljard människor lever på mindre än en dollar om dagen, ytterligare två miljarder lever på mindre än två dollar. Samtidigt är en miljard människor överviktiga. För att de fattiga länderna ska få gehör för sin situation skulle de behöva starta lobbyverksamhet i Stockholm, Bryssel och Washington. De kan vända sig till rekrytering Stockholm för att hitta kompetent personal. Betänk om våra NGO:s och företag ingått en ohelig allians för att stoppa konkurrensen från de fattigare länderna?

Vissa människor kommer återkommande med ursäkter kring varför de inte gör mer för miljön. Exempelvis blir svaret på frågan om varför de inte köper fler ekologiska produkter eller varför de inte reser kollektivt ofta att de inte har råd. Nedan kan du läsa mer om hur du kan göra gott för miljön och spara pengar samtidigt.

Resa kollektivt

Att resa kollektivt tycker de allra flesta fungerar hyfsat smidigt idag, men det finns fortfarande en del som tycker att det är alldeles för dyrt. Det behöver inte vara så mycket dyrare att resa kollektivt än att exempelvis åka bil idag. Enligt Motormännens bilkostnadskalkyl kostar det ca 65 kronor per mil att köra bil idag. Beroende på om ni är ett gäng som samåker eller om du kör själv kostar det dig alltså 65 kronor att transportera dig en mil i jämförelse med de ca 30 kronor som det kostar att åka genom en kommun (oftast längre än en mil) kollektivt.

Det allra bästa sättet att komma igång med ditt klimatsmarta resande på är att prova att åka kollektivt överallt i en månad. På det sättet kan du kontrollera hur mycket tid det tar dig att åka till olika ställen samt hur mycket det kostar. Du kan enkelt hålla koll på din ekonomi med produkter som till exempel savr och på det viset finns får du enkelt svar på frågan om du har vunnit på att resa kollektivt eller inte.

Utöver att resa kollektivt i din vardag finns det Idag många bra och kostnadseffektiva alternativ för dig som vill semestra klimatsmart också. Forskning pekar på att det inom den närmaste framtiden kommer att bli mer klimatsmart att flyga också för er som hellre vill göra det.

Billiga och ekologiska alternativ

Att det måste vara dyrt att välja ekologiska alternativ när det kommer till mat och/eller andra hushållsprodukter är lite av en myt. Det är inte nödvändigtvis speciellt mycket dyrare att välja de ekologiska alternativen som erbjuds. Och har du inte råd att välja alla ekologiska alternativ så gör du en god miljögärning genom att åtminstone välja några ekologiska alternativ. Två bra exempel att börja med är olika sorters frukt och kaffe.

Dessutom finns det andra miljösmarta sätt att handla mat på. Till exempel är det mer miljövänligt att välja närproducerad och lokal mat och den behöver inte alls vara dyrare än den importerade maten, snarare tvärtom. Ta mjölk och äpplen som exempel, de närproducerade produkterna är oftast billigare. Andra exempel är att släcka lampor i ett rum du lämnar, det sparar både på dina energikostnader och på miljön.

Oavsett om du sedan länge är en miljömedveten konsument eller inte så finns det små saker som alla kan göra för att spara pengar och spara på miljön.

Vi ska inte behöva oroa oss för vad vi stoppar i oss eller vad bebisen tuggar på. Vi ska inte behöva vara rädda för gifter. Det menar Centerpartiet. De tycker att en lösning på miljöproblemen måste till både nationellt men samtidigt måste man arbeta med samma frågor inom EU. Det är först med gemensamma krafter vi kan lösa problemen. Såhär tänker sig Centerpartiet en lösning på frågan:

• Det ska vara enklare att både köpa och använda en miljöbil. Som exempel nämner de elbilar.
• Bönderna måste få förutsättningar att kunna producera mat på ett hållbart sätt, både vad gäller odling och djurhållning.
• Vi ska inte behöva oroa oss för gifter i vår vardag.
• Satsa på ett förnybart elsystem.
• Satsa på ny teknik. Samt visa att tillväxt och minskade utsläpp inte behöver vara någon motsägelse, utan snarare tvärtom.
• Lokalt självbestämmande är viktigt och Centerpartiet vill uppmuntra både kommuner och landsting att själva ta initiativ och hitta lösningar i miljöfrågan.
• Genom att införa miljözoner vill de påverka utvecklingen i rätt riktning.

Centerpartiet vill arbeta både lokalt och globalt och tycker att det är viktigt att se att vi har olika förutsättningar beroende på var vi bor.