Författare: henrik

Många politiker har pekat ut plastens negativa miljökonsekvenser. Vissa typer av plaster är mycket svåra för naturen att bryta ned. Därtill är det i regel svårt att återvinna plast. En rad åtgärder har tagits fram för att minska plastanvändningen. Bland annat vill politiker minska användningen av engångsprodukter som muggar, matlådor och plastpåsar.

Ur ett historiskt perspektiv är plast ett nytt material, men nu finns det nästan överallt. En anledning till materialets dåliga rykte är all nedskräpning i naturen. Samtidigt är Sverige relativt förskonat sett till de enorma problem som finns i vissa andra länder. En del plaster är också skadliga och allergiframkallande. Inom plastikkirurgi är det oerhört viktigt att bara använda säkra och beprövade material. Kvinnor som väljer säkra Motiva implantat vet att de får bröstimplantat av hög kvalitet där säkerheten sätts främst.

Hur ska plastanvändningen bli mer hållbar?

Från politikerna läggs mycket fokus på engångsplastprodukter. För närvarande handlar det främst om tallrikar, bestick och sugrör. Tidigare har det också införts en plastpåseskatt med syfte att minska användningen av plastpåsar. En annan politisk åtgärd är en lagändring som gör det möjligt att dela ut böter för nedskräpning med godispapper, fimpar och snus. På länge sikt vill politiker se ökat producentansvar för till exempel fiskeredskap, ballonger, våtservetter och dryckesflaskor. Fram till 2025 vill man att förbrukningen av matlådor och muggar i engångsplast har minskat med 50 % jämfört med nivån 2022.

Alternativ till plast

Plast har många eftertraktade egenskaper. Det är billigt att tillverka och mycket anpassningsbart. Det går att erbjuda förpackningar i alla möjliga färger och former. Dessutom är plast tåligt mot väta och temperaturförändringar. Därför är det inte helt enkelt att ersätta plast. Ibland är alternativen dyra och sämre för klimatet. Bomull kräver till exempel mycket resurser att odla. Papper tål inte väta bra och måste täckas med en tunn plastfilm för att fungera lika bra som en plastmugg.

I vissa branscher har man dock hittat material som klarar sitt syfte på ett utmärkt sätt. Ett exempel är silikon som tillverkas av sand, syre och kisel. Silikon används för Motiva implantat och innehåller inga farliga ämnen. Bröstimplantaten har förmågan att efterlikna känslan, rörelsen och utseendet hos naturlig bröstvävnad. Med mer forskning och innovation kommer man även i andra branscher hitta alternativ till petroleumbaserade kemikalier och minska användningen av skadliga plaster.

Aktuell politik

Vi alla påverkas av politik, vare sig vi vill det eller inte. Beslut som fattas av människor med mer makt ger resultat i vår vardag och även om vi inte säger oss vara intresserade av politik, så är nog de flesta på ett eller annat sätt intresserade av de beslut som fattas av politiker. Därför är det viktigt att ha en bild av vad politik är idag och vad den har varit och hur det politiska systemet fungerar i Sverige.

Människor som bestämmer på ett eller annat sätt har nästan alltid funnits och så länge det funnits människor med makt har det också funnits något som i alla fall kan kallas politik eftersom även diktatur är en sorts politik. I Sverige har vi dock sedan år 1919 varit en demokrati där alla myndiga män och kvinnor får rösta.

Och i en demokrati skapas olika partier som försöker vinna folkets förtroende och röster för att själva få sitta vid makten och bestämma. Varje sådant parti har sina egna idéer om hur ett samhälle bäst fungerar och bör styras. Dessa idéer brukar sammanfattas som partiets ideologi.

I Sverige har vi ett antal olika partier som sitter med i riksdagen, närmare bestämt åtta stycken. För att få sitta med i riksdagen krävas att man får åtminstone fyra procent av det totala antalet röster i valet. Detta på grund av att det ska bli lättare att fatta beslut. Alldeles för många olika åsikter kommer att göra beslutsfattandet ineffektivt.

Sveriges partier brukar ibland delas upp på en skala från vänster till höger utefter hur de förhåller sig till olika frågor. En av de viktigaste frågorna inom den svenska politiken är skatten och generellt kan man säga att de partier som placeras långt till vänster på skalan vill ha högre skatter medan de till höger är för lägre skatter och avgifter.

Men i Sverige röstar man inte bara till riksdagen. Man röstar även till sin så kallade region och till sin kommun. På så sätt kan partierna besluta även i mer lokala frågor och inte bara inom områden som rör hela landet. Röstningen till kommunalvalet påverkar även vilka som blir valda som nämndemän till domstolen.

En av de stora frågorna inom svensk politik de senaste åren har handlat om flyktingkrisen. Även skolan har varit hett omdebatterad där lärare ofta får ägna sig åt administrativa uppgifter istället för att ge den den läxhjälp eleverna behöver. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att vi har ett statsskick i Sverige som gör att alla kan komma till tals och få fram sin vilja, både på nationell och lokal nivå. Den svenska politiken har dock vissa nackdelar. Även om vi är relativt fria från korruption och så vidare så tar det ofta lång tid innan beslut som fattas kan genomföras och mycket pengar går åt till administration. Men det är det värt för att få leva i ett samhälle där alla får vara med och bestämma.

Som före detta språkrör för Miljöpartiet är Birger Schlaug känd i miljöpolitiska sammanhang. Han har fortsatt som debattör i miljöfrågor och faktiskt även varit öppet kritisk mot Miljöpartiet, som han var med och grundade. Men vem är då Birger Schlaug och vad tycker han?

Han föddes i Stockholm för sisådär 70 år sedan. 1985-1988 samt 1992-2000 var han språkrör för Miljöpartiet. Han var också riksdagsledamot 1994-2001. Viktiga frågor för honom var bland annat grön ekonomi och han skrev om grön skatteväxling (1991). Han är också författare och har skrivit flera böcker. Efter sin tid som aktiv Miljöpartist har han ofta dykt upp i tv när olika miljöfrågor diskuterats, men kanske främst när man diskuterat Miljöpartiet självt. För några år sedan (2016) skrev han och några andra före detta miljöpartister ett debattinlägg i DN där de kritiserade Miljöpartiet som det ser ut idag. De menade att det blivit för toppstyrt, blivit ett etablissemangsparti och fjärmat sig från sina rötter och den ideologi och det engagemang som fanns i början samt i alltför hög grad anammat socialdemokratiska värderingar.

När partiet med nöd och näppe kom in i riksdagen 2018 (de hamnade strax över spärren) röt han ifrån igen och menade att det berodde bland annat på bristande ledarskap hos Isabella Lövin och Gustav Fridolin. Lösningen menade han låg i en omstart av partiet. De visioner som en gång fanns i partiet känns sedan länge borttappade.

Birger Schlaug verkar inte vara ensam i sin åsikt. I januari 2019 bildade några avhoppare från Miljöpartiet ett nytt parti, Partiet vändpunkt. Det partiet leds av Carl Schlyter som har hela 25 år i Miljöpartiet bakom sig. Han menar att folk har tröttnat på att inget av de etablerade partierna löser varken miljöfrågan eller gör något åt de ökade sociala klyftorna. Det vill han förändra.

Bakom de vällovliga tankarna om hållbar utveckling och grön politik kan det ha smugit sig in en ny form av imperialism. Med imperialism i denna text avses den kontroll som länder, företag och NGO:s från den rika världen utövar på regeringar, lantbrukare och företag i de fattigare länderna.

Miljöorganisationer i den norra, oftast rika, hemisfären ställer krav på företagen genom lobbyverksamhet, som till slut leder fram till miljöregleringar som potentiellt försvårar för företag och jordbruk i den södra, oftast fattigare, hemisfären att öka sitt välstånd genom att exportera sina produkter. I den ekvationen kan det vara bra att komma ihåg att minskad fattigdom i sig leder till minskad miljöförstöring och felutnyttjande av jordens resurser. Några tänkvärda exempel följer nedan.

Krav på minskade koldioxidutsläpp

Ett brännande exempel på hur de rika länderna i norr försöker sätta hämsko på utvecklingsländernas möjligheter att själva bli rika länder, är förhandlingarna om minskningen av utsläpp av växthusgaser. Dessa förhandlingar har fått både Kina och Malaysia att prata om “green imperialism” då de tycker att kraven på utvecklingsländerna inte är proportionerliga. De rika länderna har till stor del blivit rika på att förbränna billig fossil energi, utsläpp som gjordes från 1750-talet och framåt. Att de rika länderna nu är i en bättre situation för att ställa om sina energisystem bygger alltså på att de historiskt har tjänat på att öka koldioxidmängderna i atmosfären. Att de rika länderna nu vill förhindra de fattiga från att göra samma sak är en form av imperialism.

Krav på strukturanpassning

För att fattiga länder ska få ekonomisk hjälp av Världsbanken och Internationella valutafonden ställs stora krav på mottagarländerna. De måste bland annat avreglera sin ekonomi, minska statliga subventioner och öppna upp sin marknad för import. Dessutom får de lättast lån för projekt som syftar till export av vissa grödor till den rika världen. Dessa krav kan innebära så skeva “anpassningar” som att ett statligt vattenverk i Afrika måste privatiseras – alltså resursen vatten i ett av jordens torraste områden får inte längre subventioneras av staten. Kraven på lättexporterade grödor har lett till att omfattande områden som tidigare var dominerade av blandade självhushållsjordbruk och regnskogar nu är jättelika plantager för kaffe, palmolja eller sockerrör. De fattiga länderna kämpar med denna export för att knappt få ihop till räntorna på sina lån. Samtidigt arbetar miljöorganisationerna i norr för att import av exempelvis palmolja ska upphöra, samtidigt som de ställer allt fler krav på produkter som kommer från tropiska områden. Krav som fördyrar produktionen för redan hårt pressade bönder.

Mat till de rika

Det tragiska är att den befolkning som producerar vår mat oftast själv är jordens hungrigaste människor. En miljard människor lever på mindre än en dollar om dagen, ytterligare två miljarder lever på mindre än två dollar. Samtidigt är en miljard människor överviktiga. För att de fattiga länderna ska få gehör för sin situation skulle de behöva starta lobbyverksamhet i Stockholm, Bryssel och Washington. De kan vända sig till rekrytering Stockholm för att hitta kompetent personal. Betänk om våra NGO:s och företag ingått en ohelig allians för att stoppa konkurrensen från de fattigare länderna?

Vissa människor kommer återkommande med ursäkter kring varför de inte gör mer för miljön. Exempelvis blir svaret på frågan om varför de inte köper fler ekologiska produkter eller varför de inte reser kollektivt ofta att de inte har råd. Nedan kan du läsa mer om hur du kan göra gott för miljön och spara pengar samtidigt.

Resa kollektivt

Att resa kollektivt tycker de allra flesta fungerar hyfsat smidigt idag, men det finns fortfarande en del som tycker att det är alldeles för dyrt. Det behöver inte vara så mycket dyrare att resa kollektivt än att exempelvis åka bil idag. Enligt Motormännens bilkostnadskalkyl kostar det ca 65 kronor per mil att köra bil idag. Beroende på om ni är ett gäng som samåker eller om du kör själv kostar det dig alltså 65 kronor att transportera dig en mil i jämförelse med de ca 30 kronor som det kostar att åka genom en kommun (oftast längre än en mil) kollektivt.

Det allra bästa sättet att komma igång med ditt klimatsmarta resande på är att prova att åka kollektivt överallt i en månad. På det sättet kan du kontrollera hur mycket tid det tar dig att åka till olika ställen samt hur mycket det kostar. Du kan enkelt hålla koll på din ekonomi med produkter som till exempel savr och på det viset finns får du enkelt svar på frågan om du har vunnit på att resa kollektivt eller inte.

Utöver att resa kollektivt i din vardag finns det Idag många bra och kostnadseffektiva alternativ för dig som vill semestra klimatsmart också. Forskning pekar på att det inom den närmaste framtiden kommer att bli mer klimatsmart att flyga också för er som hellre vill göra det.

Billiga och ekologiska alternativ

Att det måste vara dyrt att välja ekologiska alternativ när det kommer till mat och/eller andra hushållsprodukter är lite av en myt. Det är inte nödvändigtvis speciellt mycket dyrare att välja de ekologiska alternativen som erbjuds. Och har du inte råd att välja alla ekologiska alternativ så gör du en god miljögärning genom att åtminstone välja några ekologiska alternativ. Två bra exempel att börja med är olika sorters frukt och kaffe.

Dessutom finns det andra miljösmarta sätt att handla mat på. Till exempel är det mer miljövänligt att välja närproducerad och lokal mat och den behöver inte alls vara dyrare än den importerade maten, snarare tvärtom. Ta mjölk och äpplen som exempel, de närproducerade produkterna är oftast billigare. Andra exempel är att släcka lampor i ett rum du lämnar, det sparar både på dina energikostnader och på miljön.

Oavsett om du sedan länge är en miljömedveten konsument eller inte så finns det små saker som alla kan göra för att spara pengar och spara på miljön.

Vi ska inte behöva oroa oss för vad vi stoppar i oss eller vad bebisen tuggar på. Vi ska inte behöva vara rädda för gifter. Det menar Centerpartiet. De tycker att en lösning på miljöproblemen måste till både nationellt men samtidigt måste man arbeta med samma frågor inom EU. Det är först med gemensamma krafter vi kan lösa problemen. Såhär tänker sig Centerpartiet en lösning på frågan:

• Det ska vara enklare att både köpa och använda en miljöbil. Som exempel nämner de elbilar.
• Bönderna måste få förutsättningar att kunna producera mat på ett hållbart sätt, både vad gäller odling och djurhållning.
• Vi ska inte behöva oroa oss för gifter i vår vardag.
• Satsa på ett förnybart elsystem.
• Satsa på ny teknik. Samt visa att tillväxt och minskade utsläpp inte behöver vara någon motsägelse, utan snarare tvärtom.
• Lokalt självbestämmande är viktigt och Centerpartiet vill uppmuntra både kommuner och landsting att själva ta initiativ och hitta lösningar i miljöfrågan.
• Genom att införa miljözoner vill de påverka utvecklingen i rätt riktning.

Centerpartiet vill arbeta både lokalt och globalt och tycker att det är viktigt att se att vi har olika förutsättningar beroende på var vi bor.

Även om man kanske tycker att det är helt vitt skilda saker, politik och religion, så finns det fortfarande vissa delar av dessa som flyter samman. Bland annat så är det mycket som har med begravningar att göra som är reglerade enligt svensk lag. I följande inlägg kommer du kunna ta del av grundläggande information vad gäller begravningar i Sverige.

Begravningen måste ske inom en viss tid

Enligt svensk lag så måste kroppen till den som har dött jordfästas inom ett visst antal dagar. Sedan 2012 är det en månad som gäller, men innan så var det hela två månader man hade på sig. Dock kan det förekomma situationer då man behöver längre tid, till exempel om det varit ett brott inblandat och som kanske orsakat döden, och därmed krävs obduktion och utredningar. Men det här hör inte till vanligheten. Faktum är att de flesta väljer att gravsätta sina närstående inom de kommande två veckorna. Det är dock mycket som ska göras mitt i sorgens stund, nämligen att planera begravningen. Många gör helt enkelt så att de anlitar en begravningsbyrå. Till exempel kan en begravningsbyrå i Stockholm vara både en stöttande tröst och någon som hjälper en att ta sig igenom det praktiska som ska göras i och med en bortgång.

Begravningen kan skilja beroende på religion

Något som kanske inte är så förvånande är att olika religioner har olika sätt att hantera sina begravningar på. Genom att kontakta en begravningsbyrå kan man ofta få hjälp med begravningen, oavsett vilken religion man tillhör. Det finns vissa som har valt att fokusera på en inriktning mot en specifik religion, medan andra kan erbjuda olika sorter av begravningar. Oavsett vad man vill ha för begravning så kan det vara skönt att rådfråga och få hjälp utav experter. Även om man kanske tycker att man själv är en stark person som klarar tuffa situationer så finns det många som faktiskt bryter ihop på grund av sorgen.

Vem betalar för begravningen?

Det här kan skilja sig från fall till fall men vanligtvis är det faktiskt dödsboet, det vill säga det som den döde lämnat efter sig, som används för att betala begravningen. I vissa fall räcker det dock inte och då finns det självklart andra alternativ. Kommunen har bland annat bidrag som man kan söka. En uppskattning av Metro säger att en begravning kostar från 18 000 kr upp till 26 000 kr. Det här kan dock variera beroende på om man vill ha en särskild kista eller något annat på begravningen som kostar pengar. En del väljer ju att hyra in någon som kan sjunga eller kanske läsa en dikt. Sedan kan man sätta in en dödsannons i tidningen också.

Klimatförändringarna kan vara den största utmaningen mänskligheten som kollektiv någonsin ställts inför. Även om det råder delade meningar om exakt hur allvarligt läget är så står det klart att läget som minst är tämligen prekärt. Det betyder att den här generationens och nästa generations politiker har en hel del att ta tag i, inte minst när det gäller att formulera en hållbar politik kring hur vi bor nu och hur vi ska bo i framtiden. Det här är ekobyarna kommer in i bilden.

Ja, vad är en ekoby kanske du undrar? Särskilt med tanke på att konceptet är betydligt mer välkänt under dess engelska term “Eco-village”. Det är helt enkelt en by eller samfällighet vars innevånare strävar efter att leva på ett sätt som gör så lite avtryck på miljön som möjligt. Med det i åtanke krävs det politiska beslut av de styrande i länder i hela världen som underlättar grundandet av fler ekobyar.

Ekobyar finns på olika håll runt hela världen

Poängen med ekobyar är att bygga energisnåla hus i material som går att återvinna och som inte skadar miljön när de framställs. Självhushållning är också en stor del av konceptet och i mån av utrymme och plats är det därför många ekobyar som arbetar med att ha odlingar i nära anslutning till bostäderna.

I Sverige hittas en av de mest välkända ekobyarna i Stockholm, närmare bestämt Understenshöjden som ligger i Björkhagen. Om du vill bo i exempelvis Understenshöjden är det inte en dum idé att ta ett bolån, det går att ordna ett lån både för handpenning och hela köpesumman. Frågan är dock hur lyckat just Understenshöjden har varit. Tyvärr har det avslöjats att energiåtgången just där har varit högre än vad det är i en jämförbar vanlig by av samma storlek.

En betydligt mer framgångsrik ekoby hittas i Senegal och den går under namnet Guédé Chantier. Här lever invånarna på att odla bland annat ris och tomater och driver förutom det framgångsrik förädling av grödor. För energiförsörjningen använder de sig till största delen av biogas.

Ytterligare ett väldigt framgångsrikt alternativ finns på en av de mest oväntade platserna: i öknen strax norr om Egyptens huvudstad Kairo. Byn kallas för Sekem och är en framgångssaga om något. Här bor lite drygt 2000 människor som i första hand arbetar med organiska jordbruk.

Är ekobyar framtiden?

Det finns alltså både framgångsrika och mindre framgångsrika exempel på ekobyar. Ändå står det klart att de kanske kan leda vägen in i mer hållbara boendeformer i framtiden. Om vi ska lita till åtminstone delar av rapporteringen kring klimathotet så bör vi hoppas på att politikerna snarast sätter igång med att formulera bostadspolitik som ligger i linje med vad de mest lyckade ekobyarna åstadkommit.