Politik

Vi alla påverkas av politik, vare sig vi vill det eller inte. Beslut som fattas av människor med mer makt ger resultat i vår vardag och även om vi inte säger oss vara intresserade av politik, så är nog de flesta på ett eller annat sätt intresserade av de beslut som fattas av politiker. Därför är det viktigt att ha en bild av vad politik är idag och vad den har varit och hur det politiska systemet fungerar i Sverige.

Människor som bestämmer på ett eller annat sätt har nästan alltid funnits och så länge det funnits människor med makt har det också funnits något som i alla fall kan kallas politik eftersom även diktatur är en sorts politik. I Sverige har vi dock sedan år 1919 varit en demokrati där alla myndiga män och kvinnor får rösta.

Och i en demokrati skapas olika partier som försöker vinna folkets förtroende och röster för att själva få sitta vid makten och bestämma. Varje sådant parti har sina egna idéer om hur ett samhälle bäst fungerar och bör styras. Dessa idéer brukar sammanfattas som partiets ideologi.

I Sverige har vi ett antal olika partier som sitter med i riksdagen, närmare bestämt åtta stycken. För att få sitta med i riksdagen krävas att man får åtminstone fyra procent av det totala antalet röster i valet. Detta på grund av att det ska bli lättare att fatta beslut. Alldeles för många olika åsikter kommer att göra beslutsfattandet ineffektivt.

Sveriges partier brukar ibland delas upp på en skala från vänster till höger utefter hur de förhåller sig till olika frågor. En av de viktigaste frågorna inom den svenska politiken är skatten och generellt kan man säga att de partier som placeras långt till vänster på skalan vill ha högre skatter medan de till höger är för lägre skatter och avgifter.

Men i Sverige röstar man inte bara till riksdagen. Man röstar även till sin så kallade region och till sin kommun. På så sätt kan partierna besluta även i mer lokala frågor och inte bara inom områden som rör hela landet. Röstningen till kommunalvalet påverkar även vilka som blir valda som nämndemän till domstolen.

En av de stora frågorna inom svensk politik de senaste åren har handlat om flyktingkrisen. Även skolan har varit hett omdebatterad där lärare ofta får ägna sig åt administrativa uppgifter istället för att ge den den läxhjälp eleverna behöver. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att vi har ett statsskick i Sverige som gör att alla kan komma till tals och få fram sin vilja, både på nationell och lokal nivå. Den svenska politiken har dock vissa nackdelar. Även om vi är relativt fria från korruption och så vidare så tar det ofta lång tid innan beslut som fattas kan genomföras och mycket pengar går åt till administration. Men det är det värt för att få leva i ett samhälle där alla får vara med och bestämma.

Birger Schlaug och kritik mot Miljöpartiet

Som före detta språkrör för Miljöpartiet är Birger Schlaug känd i miljöpolitiska sammanhang. Han har fortsatt som debattör i miljöfrågor och faktiskt även varit öppet kritisk mot Miljöpartiet, som han var med och grundade. Men vem är då Birger Schlaug och vad tycker han?

Han föddes i Stockholm för sisådär 70 år sedan. 1985-1988 samt 1992-2000 var han språkrör för Miljöpartiet. Han var också riksdagsledamot 1994-2001. Viktiga frågor för honom var bland annat grön ekonomi och han skrev om grön skatteväxling (1991). Han är också författare och har skrivit flera böcker. Efter sin tid som aktiv Miljöpartist har han ofta dykt upp i tv när olika miljöfrågor diskuterats, men kanske främst när man diskuterat Miljöpartiet självt. För några år sedan (2016) skrev han och några andra före detta miljöpartister ett debattinlägg i DN där de kritiserade Miljöpartiet som det ser ut idag. De menade att det blivit för toppstyrt, blivit ett etablissemangsparti och fjärmat sig från sina rötter och den ideologi och det engagemang som fanns i början samt i alltför hög grad anammat socialdemokratiska värderingar.

När partiet med nöd och näppe kom in i riksdagen 2018 (de hamnade strax över spärren) röt han ifrån igen och menade att det berodde bland annat på bristande ledarskap hos Isabella Lövin och Gustav Fridolin. Lösningen menade han låg i en omstart av partiet. De visioner som en gång fanns i partiet känns sedan länge borttappade.

Birger Schlaug verkar inte vara ensam i sin åsikt. I januari 2019 bildade några avhoppare från Miljöpartiet ett nytt parti, Partiet vändpunkt. Det partiet leds av Carl Schlyter som har hela 25 år i Miljöpartiet bakom sig. Han menar att folk har tröttnat på att inget av de etablerade partierna löser varken miljöfrågan eller gör något åt de ökade sociala klyftorna. Det vill han förändra.

Ekologiskt eller närodlat

När det handlar om klimat kommer frågan ofta in på mat. Ska man äta kött eller vegetariskt? Är fisk bra, eller blir haven utfiskade? Ska frukt och grönt vara närodlat eller är det bättre med ekologiskt? Ofta blir det väldigt svart-vitt, utan att man tar hänsyn till olika omständigheter, som årstid, vilken gröda det rör eller under vilka omständigheter den odlas. Bäst är förstås om det man köper och äter är både och, men så är förstås sällan fallet. Här är några riktlinjer som kan hjälpa en när man står och velar vid grönsaksdisken:

Missförstånd ligger bakom många argument

“Jamen tänk på de där spanska tomaterna du äter, all nyttan med det ekologiska försvinner ju i flyget”, argumenterar någon (som själv inte håller sig till de närproducerade morötterna, som man skulle kunna tro, utan väljer växthusodlade konventionella tomater från Nederländerna). Men, det är inte så att vi flyger mat hit och dit över jordklotet. Jo, vissa saker får åka flyg. Det gäller främst känsliga livsmedel såsom bär och baljväxter. De skulle vi ärligt talat kunna strunta i, för miljöns skulle, och köpa färska bär när de är i säsong här och annars frysta bär och konserverade eller frysta baljväxter. Det mesta som kommer till oss från exempelvis södra Europa kommer med båt eller lastbil och utsläppen blir därför mycket mindre än om de transporterats med flyg. Å andra sidan blir utsläppen för transporter ännu mindre om grönsakerna kommer från granngården. Därmed inte sagt att en konventionellt närodlad grönsak alltid är bättre än en importerad ekologisk. Eller vice versa.

Konventionell odling och miljön

En helt vanlig, oekologisk odling dras med andra problem. Troligen använder bonden olika slags bekämpningsmedel för att slippa skadeinsekter samt gödslar med ämnen som vi egentligen inte alls vill ha ut i naturen (speciellt inte i den omfattningen). Det här påverkar både djur och natur och i förlängningen också vår egen hälsa. Vem har inte hört talas om övergödningen av Östersjön? Det är framför allt det konventionella jordbruket som är boven i dramat. Men bara för att en odling inte är ekologiskt certifierad behöver den inte vara skadlig för miljön. Olika grödor klarar sig olika bra här i Sverige och när man håller sig till äldre, beprövade sorter är de ofta mer motståndskraftiga mot olika skador och sjukdomar.

Att välja mellan ekologiskt och närodlat är inget tydligt ja eller nej. Det handlar istället om att se på vad det är man ska köpa och hur alternativen ser ut för den varan just den här tiden på året.

En ökad miljömedvetenhet

Sommaren 2018 var varm här i Sverige, den varmaste vi uppmätt och det med råge. Bränderna rasade i flera veckor på många håll i landet, små som stora. Samtidigt sjönk grundvattennivåerna till kritiskt låga nivåer i många delar av Sverige. 2018 var sommaren när det inte längre gick att blunda för klimatkrisen. Miljöfrågorna kom upp på agendan även för de svenskar som hittills ryckt på axlarna och känt att det var ett marginellt problem och inte något som berörde just dem, just nu.

Sambanden mellan koldioxid utsläpp, konsumtion, vårt flygande och att isar smälter av den globala uppvärmningen, havsströmmar och vindar rör sig annorlunda som en följd av det och i slutändan blir vissa delar av jorden torrare än förut, medan andra blir översvämmade. Även den helt vanliga Svensson som hittills mest levt sitt eget vardagsliv fick upp ögonen för problemen som helt enkelt inte längre gick att blunda för.

Samtidigt gick det sämre för miljöpartiet i valet 2018 än föregående val. Kanske handlar det om att många tycker att inget parti tar miljöproblemen på allvar – inte ens det parti som säger sig ha miljö som sitt kärnområde. Istället är det fler svenskar som ställer om sitt eget liv till att bli mer miljövänligt.

Grön politik – ny form av imperialism?

Bakom de vällovliga tankarna om hållbar utveckling och grön politik kan det ha smugit sig in en ny form av imperialism. Med imperialism i denna text avses den kontroll som länder, företag och NGO:s från den rika världen utövar på regeringar, lantbrukare och företag i de fattigare länderna.

Miljöorganisationer i den norra, oftast rika, hemisfären ställer krav på företagen genom lobbyverksamhet, som till slut leder fram till miljöregleringar som potentiellt försvårar för företag och jordbruk i den södra, oftast fattigare, hemisfären att öka sitt välstånd genom att exportera sina produkter. I den ekvationen kan det vara bra att komma ihåg att minskad fattigdom i sig leder till minskad miljöförstöring och felutnyttjande av jordens resurser. Några tänkvärda exempel följer nedan.

Krav på minskade koldioxidutsläpp

Ett brännande exempel på hur de rika länderna i norr försöker sätta hämsko på utvecklingsländernas möjligheter att själva bli rika länder, är förhandlingarna om minskningen av utsläpp av växthusgaser. Dessa förhandlingar har fått både Kina och Malaysia att prata om “green imperialism” då de tycker att kraven på utvecklingsländerna inte är proportionerliga. De rika länderna har till stor del blivit rika på att förbränna billig fossil energi, utsläpp som gjordes från 1750-talet och framåt. Att de rika länderna nu är i en bättre situation för att ställa om sina energisystem bygger alltså på att de historiskt har tjänat på att öka koldioxidmängderna i atmosfären. Att de rika länderna nu vill förhindra de fattiga från att göra samma sak är en form av imperialism.

Krav på strukturanpassning

För att fattiga länder ska få ekonomisk hjälp av Världsbanken och Internationella valutafonden ställs stora krav på mottagarländerna. De måste bland annat avreglera sin ekonomi, minska statliga subventioner och öppna upp sin marknad för import. Dessutom får de lättast lån för projekt som syftar till export av vissa grödor till den rika världen. Dessa krav kan innebära så skeva “anpassningar” som att ett statligt vattenverk i Afrika måste privatiseras – alltså resursen vatten i ett av jordens torraste områden får inte längre subventioneras av staten. Kraven på lättexporterade grödor har lett till att omfattande områden som tidigare var dominerade av blandade självhushållsjordbruk och regnskogar nu är jättelika plantager för kaffe, palmolja eller sockerrör. De fattiga länderna kämpar med denna export för att knappt få ihop till räntorna på sina lån. Samtidigt arbetar miljöorganisationerna i norr för att import av exempelvis palmolja ska upphöra, samtidigt som de ställer allt fler krav på produkter som kommer från tropiska områden. Krav som fördyrar produktionen för redan hårt pressade bönder.

Mat till de rika

Det tragiska är att den befolkning som producerar vår mat oftast själv är jordens hungrigaste människor. En miljard människor lever på mindre än en dollar om dagen, ytterligare två miljarder lever på mindre än två dollar. Samtidigt är en miljard människor överviktiga. För att de fattiga länderna ska få gehör för sin situation skulle de behöva starta lobbyverksamhet i Stockholm, Bryssel och Washington. De kan vända sig till rekrytering Stockholm för att hitta kompetent personal. Betänk om våra NGO:s och företag ingått en ohelig allians för att stoppa konkurrensen från de fattigare länderna?

Spara pengar och på miljön!

Vissa människor kommer återkommande med ursäkter kring varför de inte gör mer för miljön. Exempelvis blir svaret på frågan om varför de inte köper fler ekologiska produkter eller varför de inte reser kollektivt ofta att de inte har råd. Nedan kan du läsa mer om hur du kan göra gott för miljön och spara pengar samtidigt.

Resa kollektivt

Att resa kollektivt tycker de allra flesta fungerar hyfsat smidigt idag, men det finns fortfarande en del som tycker att det är alldeles för dyrt. Det behöver inte vara så mycket dyrare att resa kollektivt än att exempelvis åka bil idag. Enligt Motormännens bilkostnadskalkyl kostar det ca 65 kronor per mil att köra bil idag. Beroende på om ni är ett gäng som samåker eller om du kör själv kostar det dig alltså 65 kronor att transportera dig en mil i jämförelse med de ca 30 kronor som det kostar att åka genom en kommun (oftast längre än en mil) kollektivt.

Det allra bästa sättet att komma igång med ditt klimatsmarta resande på är att prova att åka kollektivt överallt i en månad. På det sättet kan du kontrollera hur mycket tid det tar dig att åka till olika ställen samt hur mycket det kostar. Du kan enkelt hålla koll på din ekonomi med produkter som till exempel savr och på det viset finns får du enkelt svar på frågan om du har vunnit på att resa kollektivt eller inte.

Utöver att resa kollektivt i din vardag finns det Idag många bra och kostnadseffektiva alternativ för dig som vill semestra klimatsmart också. Forskning pekar på att det inom den närmaste framtiden kommer att bli mer klimatsmart att flyga också för er som hellre vill göra det.

Billiga och ekologiska alternativ

Att det måste vara dyrt att välja ekologiska alternativ när det kommer till mat och/eller andra hushållsprodukter är lite av en myt. Det är inte nödvändigtvis speciellt mycket dyrare att välja de ekologiska alternativen som erbjuds. Och har du inte råd att välja alla ekologiska alternativ så gör du en god miljögärning genom att åtminstone välja några ekologiska alternativ. Två bra exempel att börja med är olika sorters frukt och kaffe.

Dessutom finns det andra miljösmarta sätt att handla mat på. Till exempel är det mer miljövänligt att välja närproducerad och lokal mat och den behöver inte alls vara dyrare än den importerade maten, snarare tvärtom. Ta mjölk och äpplen som exempel, de närproducerade produkterna är oftast billigare. Andra exempel är att släcka lampor i ett rum du lämnar, det sparar både på dina energikostnader och på miljön.

Oavsett om du sedan länge är en miljömedveten konsument eller inte så finns det små saker som alla kan göra för att spara pengar och spara på miljön.

Centerpartiets miljöpolitik

Vi ska inte behöva oroa oss för vad vi stoppar i oss eller vad bebisen tuggar på. Vi ska inte behöva vara rädda för gifter. Det menar Centerpartiet. De tycker att en lösning på miljöproblemen måste till både nationellt men samtidigt måste man arbeta med samma frågor inom EU. Det är först med gemensamma krafter vi kan lösa problemen. Såhär tänker sig Centerpartiet en lösning på frågan:

  • Det ska vara enklare att både köpa och använda en miljöbil. Som exempel nämner de elbilar.
  • Bönderna måste få förutsättningar att kunna producera mat på ett hållbart sätt, både vad gäller odling och djurhållning.
  • Vi ska inte behöva oroa oss för gifter i vår vardag.
  • Satsa på ett förnybart elsystem.
  • Satsa på ny teknik. Samt visa att tillväxt och minskade utsläpp inte behöver vara någon motsägelse, utan snarare tvärtom.
  • Lokalt självbestämmande är viktigt och Centerpartiet vill uppmuntra både kommuner och landsting att själva ta initiativ och hitta lösningar i miljöfrågan.
  • Genom att införa miljözoner vill de påverka utvecklingen i rätt riktning.

Centerpartiet vill arbeta både lokalt och globalt och tycker att det är viktigt att se att vi har olika förutsättningar beroende på var vi bor.

Politik präglar begravningarna i Sverige

Även om man kanske tycker att det är helt vitt skilda saker, politik och religion, så finns det fortfarande vissa delar av dessa som flyter samman. Bland annat så är det mycket som har med begravningar att göra som är reglerade enligt svensk lag. I följande inlägg kommer du kunna ta del av grundläggande information vad gäller begravningar i Sverige.

Begravningen måste ske inom en viss tid

Enligt svensk lag så måste kroppen till den som har dött jordfästas inom ett visst antal dagar. Sedan 2012 är det en månad som gäller, men innan så var det hela två månader man hade på sig. Dock kan det förekomma situationer då man behöver längre tid, till exempel om det varit ett brott inblandat och som kanske orsakat döden, och därmed krävs obduktion och utredningar. Men det här hör inte till vanligheten. Faktum är att de flesta väljer att gravsätta sina närstående inom de kommande två veckorna. Det är dock mycket som ska göras mitt i sorgens stund, nämligen att planera begravningen. Många gör helt enkelt så att de anlitar en begravningsbyrå. Till exempel kan en begravningsbyrå i Stockholm vara både en stöttande tröst och någon som hjälper en att ta sig igenom det praktiska som ska göras i och med en bortgång.

Begravningen kan skilja beroende på religion

Något som kanske inte är så förvånande är att olika religioner har olika sätt att hantera sina begravningar på. Genom att kontakta en begravningsbyrå kan man ofta få hjälp med begravningen, oavsett vilken religion man tillhör. Det finns vissa som har valt att fokusera på en inriktning mot en specifik religion, medan andra kan erbjuda olika sorter av begravningar. Oavsett vad man vill ha för begravning så kan det vara skönt att rådfråga och få hjälp utav experter. Även om man kanske tycker att man själv är en stark person som klarar tuffa situationer så finns det många som faktiskt bryter ihop på grund av sorgen.

Vem betalar för begravningen?

Det här kan skilja sig från fall till fall men vanligtvis är det faktiskt dödsboet, det vill säga det som den döde lämnat efter sig, som används för att betala begravningen. I vissa fall räcker det dock inte och då finns det självklart andra alternativ. Kommunen har bland annat bidrag som man kan söka. En uppskattning av Metro säger att en begravning kostar från 18 000 kr upp till 26 000 kr. Det här kan dock variera beroende på om man vill ha en särskild kista eller något annat på begravningen som kostar pengar. En del väljer ju att hyra in någon som kan sjunga eller kanske läsa en dikt. Sedan kan man sätta in en dödsannons i tidningen också.

Vad är en ekoby?

Klimatförändringarna kan vara den största utmaningen mänskligheten som kollektiv någonsin ställts inför. Även om det råder delade meningar om exakt hur allvarligt läget är så står det klart att läget som minst är tämligen prekärt. Det betyder att den här generationens och nästa generations politiker har en hel del att ta tag i, inte minst när det gäller att formulera en hållbar politik kring hur vi bor nu och hur vi ska bo i framtiden. Det här är ekobyarna kommer in i bilden.

Ja, vad är en ekoby kanske du undrar? Särskilt med tanke på att konceptet är betydligt mer välkänt under dess engelska term “Eco-village”. Det är helt enkelt en by eller samfällighet vars innevånare strävar efter att leva på ett sätt som gör så lite avtryck på miljön som möjligt. Med det i åtanke krävs det politiska beslut av de styrande i länder i hela världen som underlättar grundandet av fler ekobyar.

Ekobyar finns på olika håll runt hela världen

Poängen med ekobyar är att bygga energisnåla hus i material som går att återvinna och som inte skadar miljön när de framställs. Självhushållning är också en stor del av konceptet och i mån av utrymme och plats är det därför många ekobyar som arbetar med att ha odlingar i nära anslutning till bostäderna.

I Sverige hittas en av de mest välkända ekobyarna i Stockholm, närmare bestämt Understenshöjden som ligger i Björkhagen. Om du vill bo i exempelvis Understenshöjden är det inte en dum idé att ta ett bolån, det går att ordna ett lån både för handpenning och hela köpesumman. Frågan är dock hur lyckat just Understenshöjden har varit. Tyvärr har det avslöjats att energiåtgången just där har varit högre än vad det är i en jämförbar vanlig by av samma storlek.

En betydligt mer framgångsrik ekoby hittas i Senegal och den går under namnet Guédé Chantier. Här lever invånarna på att odla bland annat ris och tomater och driver förutom det framgångsrik förädling av grödor. För energiförsörjningen använder de sig till största delen av biogas.

Ytterligare ett väldigt framgångsrikt alternativ finns på en av de mest oväntade platserna: i öknen strax norr om Egyptens huvudstad Kairo. Byn kallas för Sekem och är en framgångssaga om något. Här bor lite drygt 2000 människor som i första hand arbetar med organiska jordbruk.

Är ekobyar framtiden?

Det finns alltså både framgångsrika och mindre framgångsrika exempel på ekobyar. Ändå står det klart att de kanske kan leda vägen in i mer hållbara boendeformer i framtiden. Om vi ska lita till åtminstone delar av rapporteringen kring klimathotet så bör vi hoppas på att politikerna snarast sätter igång med att formulera bostadspolitik som ligger i linje med vad de mest lyckade ekobyarna åstadkommit.

Elin och Rachel startade miljödebatten

Två kvinnor har betytt mycket för att uppmärksamma världen på konsekvenserna av människans påverkan på miljön. Svenskan Elin Wägner och amerikanskan Rachel Carson är båda föregångare till dagens miljöpolitik.

Det är inte bara för möjligheten att odla mat och utvinna nödvändiga resurser som miljöfrågan är viktig. Att bevara skog och mark är också viktigt för människors psykiska välbefinnande eftersom flera studier visar att människor som vistas i naturen mår bättre och t.o.m. kan lindra depressioner och andra psykiska besvär. Inom vården rekommenderas ibland vistelse i natur och trädgårdsarbete till patienter som terapi. Psykisk ohälsa kan leda till självmedicinering i form av alkohol, spel eller något annat destruktivt beroende. För behandling av ett alkoholberoende krävs professionell hjälp med rätt behandlingsmetod. Hos tjänsteföretaget ljungsjöberg kan arbetsgivare få hjälp med behandling för en medarbetare som har alkoholproblem.

Miljön sent ute i politiken

Idag har klimathotet väckt miljöfrågan till liv hos den breda massan tack vare uppmärksamheten i media. Miljörörelsen har dock funnits länge även om de politiska partierna började uppmärksamma miljöproblem relativt sent. Inte förrän 1988 kom Miljöpartiet in i riksdagen och det var då det enda partiet med ett tydligt grönt fokus även om Centerpartiet tidigare hade uppmärksammat miljöfrågan till viss del. Dagens miljöpolitiker skulle dock antagligen inte finnas om det inte vore för de pionjärer som kämpat med frågan i flera decennier tidigare.

Elin Wägner

Elin Wägner var tidigt ute med civilisationskritik och menade att tillväxtsamhället och nedsmutsningen av naturen var negativt för människors och djurs välmående. I sin bok “Väckarklocka” från 1941 belyser Elin kvinnors rättigheter, fredsfrågan och miljöfrågan som hon menade hängde ihop. Elins recept var en återgång till en mindre mekaniserad värld med mindre jordbruk och självhushållning. Boken möttes med tystnad men kom på 1970-talet att få förnyat intresse och då vara en del av gröna vågen som ledde till att Miljöpartiet bildades 1981.

Rachel Carson

Amerikanskan Rachel Carson föddes 1907 i USA och arbetade som marinbiolog och författare. Hon gav ut flera böcker varav den mest kända är “Tyst vår” från 1962. I boken kritiserade hon den ökade användningen av miljögifter inom jordbruket; särskilt bekämpningsmedlet DDT var hon kritisk mot. Gifterna hotade djurlivet och även människans hälsa menade hon. Namnet “Tyst vår” anspelar på att fåglarna inte skulle sjunga under våren då de hade dött ut p.g.a. gifterna. Boken fick en enorm påverkan på användningen av giftiga ämnen och bidrog till att DDT förbjöds i stora delar av världen.

Oavsett om det gäller miljökampen eller kampen för en annan viktig fråga krävs det personer som vågar sticka ut hakan och gå före alla andra. Tack vare de modiga kvinnorna Elin och Rachel har medvetenheten kring miljöfrågan ökat hos allmänheten och bidragit till politiska beslut för att skydda miljön.