Resa mer klimatsmart

Vårt resande har stor påverkan på klimatförändringarna och vår miljö. Det är många som försöker resa mindre, samtidigt som resande, både till vardags och under semester, har blivit en del av vår livsstil. Det finns dock alltid en möjlighet att välja mellan olika resesätt och göra mer klimatsmarta val.

Bilen

Det absolut bästa är att åka så lite bil som möjligt – det tjänar både du och miljön på. Men, det är inte alltid möjligt att byta ut bil mot kollektivtrafik, cykel eller att gå. Vilka klimatsmarta val kan du göra för att minska klimatavtrycket vid bilkörning?

Om du behöver köra mycket bil bör du köpa en miljöbil. Det är inte alltid plånboken tillåter det och då kan det vara klokt att allmänt satsa på en bensin- eller dieselsnål bil. Ju mindre bilen drar, desto bättre för både plånbok och miljö. Du kan också investera i dieseloptimering hos Dieselkraft.se, som erbjuder bränslesparande optimeringsboxar, även kallade trimbox och effektbox, till dieselbilar. Då kan du fortsätta köra din dieselbil, men samtidigt på ett mer klimatsmart sätt.

Om du inte kör så mycket bil, behöver det faktiskt inte vara mer miljövänligt att införskaffa en fabriksny elbil, då även tillverkningsprocessen har en stor miljöpåverkan – en ”gammal” bil är redan tillverkad och att vårda och nyttja det som redan finns är också viktigt ur miljösynvinkel. Försök också att köra mer miljövänligt: jämn hastighet och ligg hellre på 90 km/h än 120 km/h.

Semester utomlands

En del av våra klimatavtryck gör vi inte i Sverige, utan utomlands. Det är enkelt att sätta sig på flyget, dricka kaffe och sedan vara framme vid Italien – och ganska billigt. Vad finns det för alternativ om du vill till Medelhavet? De två bästa alternativen utifrån miljö är också två riktigt roliga sätt: tåg eller buss. Om du köper ett tågluffarkort – passar lika bra till ett pensionärspar eller en barnfamilj, som till en tjugoåring – så hinner du både se mycket av Europa och samtidigt komma ner till Italien, utan att ha påverkat miljön lika mycket som om du hade flugit. Att resa med buss och tåg gör också att själva resan blir en del av målet, förutom att du också kan göra stopp på andra intressanta ställen på vägen.

Det finns resenärer som tagit tåget till Thailand: transsibiriska järnvägen, vidare genom Kina och sedan till Thailand. Det tar förvisso tid, men om vi både ska kunna resa och samtidigt göra mindre klimatavtryck, måste vi satsa på långa, men långsamma resor, istället för weekendresor med flyg till London.

Semestra på hemmaplan

Det absolut bästa är att försöka resa så lite som möjligt, om du inte kan cykla eller åka kollektivt. Det har blivit populärt att semestra i Sverige, eller att rent av försöka hålla sig hemmavid och semestra där. Det finns mycket vacker natur i Sverige, både fjällen och flera skärgårdar, förutom alla mysiga små sjöar som finns över hela landet.

Politikens svängningar

Inom politiken kan det ibland svänga fort. När det gäller Liberalerna och även Moderaterna så faller partierna en del i opinionsundersökningarna nu. Särskilt Liberalerna är inne i en djup svacka. Efter valet år 2018 där Liberalerna fick omkring fem procent av rösterna har partiet numera i ett antal mätningar legat under fyra procent.

Exakt vad det beror på är oklart men antagligen har ett antal väljare lämnat Liberalerna efter att de slutade med att samarbeta med Moderaterna och Kristdemokraterna och istället bröt sig ur Alliansen och började samarbeta med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det började redan när Liberalernas väljare röstade nej till Ulf Kristersson som statsminister. Det kulminerade ett par månader senare, när man från Liberalernas sida gick med på att göra ett avtal i januari med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Även Centerpartiet skrev under avtalet.

Avtalet gjorde att ännu fler väljare lämnade Liberalerna. Många liberala väljare har gått vidare till Moderaterna. Moderaterna är ett liberalt parti, men de är också ett konservativt parti. De är helt enkelt liberalkonservativa.

Även för Moderaterna går det ganska dåligt just nu. Exakt vad det beror på kan man undra. Under 2017 hade Moderaterna låga siffror i opinionen, mycket låga. De låg på så lågt som cirka 16 procent och en anledning till det var enligt vissa bedömare och experter att Moderaternas partiledare på den tiden, Anna Kinberg Batra, var för otydlig om vad hon ville och inte ville göra när det gällde ett eventuellt samarbete med Sverigedemokraterna. Moderaterna började vackla i opinionssiffrorna och tappade mer och mer. De var som lägst nere på 16 procent. Inför sommaren 2017 började röster höjas om att Anna Kinberg Batra borde avgå.

Partiledarbyte

Det var först efter sommaren 2017 som trycket blev så pass stort att hon behövde göra det. Istället var det Ulf Kristersson som tog över och de första månaderna med honom som partiledare lyckades Moderaterna få tillbaka en del väljare. Bland annat kanske tack vare en skattesänkningspolitik som skulle ge folk mer pengar över och öka företags likviditet. Något annat som kan öka företags likviditet är ett företagslån och det kan man få bland annat från capcito.com; den som är intresserad av det kan gå in där och titta. Företagares villkor är viktiga och det är något som Moderaterna och Centerpartiet har förstått. Centerpartiet backade under Ulf Kristerssons första månader från sina rekordhöga siffror. Mer liberala moderata väljare (som ogillade SD) som lämnat Moderaterna för att gå till Centerpartiet gick tillbaka till Moderaterna.

Samtidigt började Moderaterna prata på ett tuffare och mer bestämt sätt om kriminalitet och om en stram invandringspolitik. Moderaterna tog sig över 20 procent i opinionsundersökningar och fick cirka 19 procent i valet till riksdagen 2018. Sverigedemokraterna fick cirka 17,7 procent.

Moderaterna är dock numera nere under 16 procent i en mätning. Det kan bland annat bero på att SD går framåt, men SD tar väljare även från Socialdemokraterna kan man anta och SD har endast ökat en aning. En annan mer trolig förklaring till Moderaternas tapp är att Kristdemokraterna har ökat kraftigt. Moderata väljare kan gå till KD, steget mellan de två partierna är inte så långt.

Den gröna färgen inom politiken

De politiska partierna förknippas med olika färger. Men visste du att även om det finns vissa mer eller mindre gemensamma färger, skiljer det sig samtidigt åt mellan olika länder? Grönt står ofta för jordbruksrörelser (tänk LRF eller Centern), men i många länder också för partier som har miljön i fokus (som Miljöpartiet här i Sverige). Men grönt har också religiösa kopplingar. På Irland är det de gröna som är katolikerna som vill förena Nordirland med Republiken Irland och i Mellanöstern används den heliga färgen grön av de som förespråkar islamism inom politiken. Med andra ord associerar vi grönt lite olika: antingen med naturens gröna färg, som i jordbruk eller miljö, eller med religion. Att säga att man ”röstar grönt” fungerar därför inte i alla länder, eftersom det kan betyda olika saker.

Olika partier världen över som har grönt som sin färg:

  • Danmarks Det Konservative Folkeparti/li>
  • Centern i Finland samt Gröna Förbundet
  • Les Verts i Frankrike
  • Janata Dal i Indien
  • Lega Nord och Verdi i Italien
  • Green Party i Kanada
  • Istriska Demokratiska Församlingen i Kroatien
  • Demokraten 66 i Nederländerna
  • Nya Zeelands Green Party
  • Polska Bonderpartiet
  • Sierra Leone People’s Party

Grönt har med andra ord många nyanser.

Gröna vågen

1970-talets gröna vågen var en rörelse som inte ville gå åt varken höger eller vänster och inte kopplas ihop med de traditionella partierna. Istället låg den gröna rörelsen nära andra strömningar och åsikter, som djurrättsfrågor, feminism, fredsrörelsen och naturligtvis miljörörelsen. Vi lever över våra tillgångar här på jorden, var grundtanken. Naturresurserna är ändliga, så som vi lever nu, och snart har vi inget jordklot kvar att leva på. Genom en fredlig revolution ville anhängarna av gröna vågen förändra samhället, både socialt och ekonomiskt, och leva mer i samklang med naturen.

En typisk gröna vågen-person kunde flytta ut på landet för att odla eller bo i kollektiv. Under 1980-talet röstade man emot kärnkraften. I dag upplever vi en ny grön våg, av vissa kallad Gröna Vågen 2.0, där de som går in i det fullt ut lever off grid och i självhushåll, medan andra snarare väljer solidaritet, ekologisk mat, handlar second hand och reser med tåg.

Den allra viktigaste frågan är miljön och naturen. Den ska bevaras i första hand för sin egen skull, men också för att vi människor ska ha någonstans att bo och leva på både kort och lång sikt. Vi kan inte leva utöver våra tillgångar och måste alltså reglera fisket så att vi inte tar slut på all fisk, se till att vi inte skövlar skog i en snabbare takt än den växer upp och så vidare. Vårt ekologiska fotavtryck måste minska.

En grön ideologi handlar dock inte bara om natur och miljöfrågor, utan också om hur vi människor är mot varandra. Det är solidaritet som är ledordet. Skillnader måste utjämnas, både nationellt och globalt, så att fattiga och rika har samma chans och möjligheter till ett gott liv. Ingen ska svälta, u-länder ska inte vara så skuldsatta till de rika länderna som de är i dag och mänskliga rättigheter är alla viktiga frågor på agendan. Mat ska till exempel i första hand odlas till den egna befolkningen, istället för som nu då många fattiga länder exporterar mat till rika länder, samtidigt som delar av befolkningen svälter eller har svårt att få i sig en tillräckligt näringsrik och varierad kost. Jämställdhet och feminism är andra viktiga aspekter av hur vi ska leva med varandra.

Viktiga frågor är lokalsamhället och gemenskap, där vi umgås mer med varandra lokalt och också är mer självförsörjande. Den gröna rörelsen är för mångfald och emot förtryck, segregation och vad de upplevelser som orättvisa villkor. Minoritetskulturer ska respekteras och alla ska få en möjlighet att vara sig själv och utvecklas, både som individer och kulturellt.

Avslutningsvis hänger vi och naturen ihop. Vi är en del av naturen, även om många i dag inte känner det så. Den känslan av samhörighet med djur och natur är viktig inom den gröna rörelsen.

Miljöpartiets historia

Ur den gröna vågen och miljörörelsen sprang Miljöpartiet de gröna (MP). De var en motreaktion mot blockpolitiken och fokus var förstås miljöfrågor, men också frågor rörande fred och jämlikhet. Partiet inspirerades av andra gröna partier i Europa, till exempel den tyska motsvarigheten. Trots att Miljöpartiet säger sig stå utanför blockpolitiken har de under de senaste mandatperioderna valt att tillhöra ett rödgrönt partiet och alltså valt vänster sida.

Det var Per Gahrton, som tidigare hade varit riksdagsman för Folkpartiet, som tog initiativet till att starta ett miljöparti i Sverige. Han tyckte att det behöves ett parti för framtiden som fokuserade på hållbarhet. Det bildades en grupp för att starta ett sådant parti och den fick en extra skjuts genom diskussionen runt omröstningen i kärnkraftsfrågan 1980. Partiet föddes i Örebro 1981 och de som kom att bli aktiva hade ofta haft olika roller i lokala gröna partier eller andra rörelser som rörde djur-, miljö- eller fredsfrågor.

Partiet deltog i riksdagsvalet redan följande år, men kom inte in i riksdagen då de bara fick 1,7 % av rösterna. I början hade de ingen partiledare, men 1984 införde de idén med två språkrör – en manlig och en kvinnlig – som fick representera partiet. Först ut blev Ragnhild Pohanka och Per Gahrton. Först 1988 kom partiet in i riksdagen. Två frågor som kan ha gett dem luft under vingarna var den omfattande algblomningen och säldöden. Följande mandatperiod åkte de ut, för att därefter komma in igen. I Europaparlamentsvalet 1995 fick de hela 17,2 % av rösterna. Generellt är det där det går som bäst för dem.

Under en period var Miljöpartiet stödparti till Socialdemokraterna och med åren har de närmat sig dem alltmer, för att sedan 2014 ingå i en regering ledd av Stefan Löfven (S). Vid valet 2018 gick det sämre för partiet och många tror att det beror på att de inte lyckats infria flera viktiga vallöften. Några stora namn avgick dessutom, till exempel språkröret Åsa Romson. Hon ersattes av Isabella Lövin.

Tanken med språkrör istället för partiledare är att de personerna inte leder partiet i vanlig bemärkelse, utan istället ska föra ut partiets politik – det man kommer överens om gemensamt. Att det är två personer, en kvinna och en man, handlar dels om jämlikhet, men också om att man förespråkar kortare arbetsdagar och en konkret lösning är då att två personer delar på arbetsuppgifterna.

Höghastighetståg – klimatsmart eller miljöbov?

Tåg är framtiden, menar många inom miljörörelsen. Och att tåg står för långt mindre utsläpp än flygplan och bilar är vi alla överens om, men att därmed dra slutsatsen att höghastighetståg skulle vara bra för Sverige är inte samma sak.

Många menar att stambanan i Sverige, med sina långt över hundra år på nacken, är i så pass dåligt skicka att den ändå måste rustas upp. Och när den nu ändå gör det bör man satsa på en höghastighetsbana, för att tåget på allvar ska kunna konkurrera med flyget. I april 2018 kom regeringen (S+MP) överens om att höghastighetsbanan ska byggas, att den borde vara klar till 2045 och så satte de ett tak på vad den får kosta. Det taket ligger dock långt under vad Trafikverket har beräknat att bygget ska kosta.

Tanken med höghastighetsbanorna är, förutom att rusta upp stambanan, att vi ska minska våra utsläpp och erbjuda ett vettigt alternativ till flyget. Många reser idag med flyg inom Sverige, både privat och i arbetet, och då det ofta är problem med tågen och en tilltagande tågträngsel ser de inte tåget som ett alternativ. Det vill man råda bot på.

Alla är dock inte positiva. Själva byggandet innebär stora påfrestningar för miljön som, enligt vissa beräkningar, skulle ta omkring 30 år av tågresande för att kompensera. Bygget kostar dessutom en rätt stora summa pengar och frågan är hur det ska finansieras. Kommer det att ske på bekostnad av annat, till exempel av underhållet av landets övriga järnvägar?

Flygskatt

Sverige införde en avståndsanpassad flygskatt i början av 2018, men redan ett halvår senare vill Moderaterna och Kristdemokraterna skrota den. Fungerade den inte bra? Tanken var att minska vårt flygande genom ökade kostnader – mer om vi reser längre. Som mest ökade priset på en långresa med 400 kronor medan kostnaden för en inrikesresa blev 60 kronor mer. De rödgröna partierna är för flygskatten av klimatskäl, medan allianspartierna är emot den då de anser att det finns bättre sätt att sänka våra koldioxidutsläpp på.

Andra argument mot den här typen av flygskatt är att Sverige inte blir konkurrenskraftigt samt att det minskar antalet arbetstillfällen. Istället föreslog allianspartierna att man tvingar flygbolagen att blanda in en viss mängd förnybart bränsle när de tankar flygplanen samt få till internationella avtal där flygbränsle kan beskattas.

Naturskyddsföreningen är mycket positiva till flygskatt och menar att den är ett steg i rätt riktning. De tycker att flyget bör bära sina egna kostnader och har som räkneexempel en resa från Sverige till Bangkok som idag kostar drygt 12 000 kronor, men som med energiskatt och full koldioxidskatt borde kosta 18 000 kronor. De menar vidare att det måste till politiska beslut, även om de tycker att det också är positivt att privatpersoner avstår att flyga.

Ungdomar klimatstrejkar

Greta Thunberg är den svenska 16-åringen som numera är känd över hela världen. Genom sin klimatstrejk har hon fått stor uppmärksamhet och inspirerat barn och ungdomar världen över att försöka påverka vuxna i klimatfrågan. Den 15 mars organiserades en stor, global klimatstrejk med deltagare i över hundra länder, med inspiration från Greta.

Gretas strejk började höstterminen 2018 när hon bestämde sig för att på en offentlig plats i Stockholm sitta med ett plakat tills hon inte bara fick politikernas uppmärksamhet utan tills de tog miljöfrågorna på allvar och svensk politik hamnade i linje med Parisavtalet. Det har ännu inte skett och alltså strejkar Greta fortfarande varje fredag. Runt om i världen slutar andra ungdomar upp. De menar att de som bestämmer ofta är äldre och det är inte ens deras framtid det handlar om.

Isarna smälter och den globala uppvärmningen leder till konsekvenser de flesta av oss aldrig reflekterat över. När vi för bara några år sedan skojade om att det väl vore skönt med lite medelhavsklimat här i Sverige så kan vi odla vindruvor och leva det goda livet, då insåg vi inte att det innebär mer långtgående förändringar i form av ändrade strömmar i haven, att vindar och väder rör sig annorlunda och att värmen också kan innebära torka, missväxt och – i förlängningen – bränder och andra problem. Några som inser det här är ungdomarna och de har tröttnat på att vänta på att vuxna ska fatta vettiga beslut. Ska det finnas ett jordklot att leva på även i framtiden måste något göras nu. Något radikalt. Har man inte rösträtt själv kan man istället visa sina åsikter genom strejker och demonstrationer, precis som Greta Thunberg gör.

Vänsterpartiets miljöpolitik

När Naturskyddsföreningen inför valet 2018 undersökte de etablerade partiernas miljöpolitik visade det sig att Miljöpartiet jämte Vänsterpartiet låg i topp. Där många känner till Miljöpartiets politik i miljöfrågor, är det inte så många som känner till Vänsterpartiets. Det här är vad de tror på och vill arbeta för:

  • Ett hållbart samhälle där man tar hänsyn till miljön istället för att man sätter kortsiktiga vinstintressen först.
  • Hållbara transporter och förnybar energi.
  • Värna biologisk mångfald (till exempel genom att ta hänsyn till miljön i första hand och företags vinstintressen i sista hand).
  • Se sambanden mellan miljö och rättvisa. Rent krasst är det de som är rikast – och har mest pengar att spendera – som också konsumerar mest och därmed blir de största miljöbovarna. Det är också de som behöver göra de största uppoffringarna och förändra sitt sätt att konsumera och leva.
  • Minska spridningen av bekämpningsmedel.
  • Ta hänsyn till haven, till exempel genom att minska mängden mikroplaster som släpps ut i våra vattendrag och som sedan hamnar i fisk och i däggdjur och tillslut även i våra egna kroppar.
  • Arbeta för ett miljöanpassat skogsbruk.
  • Uppmuntra och stödja ekologiskt jordbruk.

Vänsterpartiet har också förslag på en rad olika åtgärder för att minska belastningen på vår miljö.

Partiet Enhet växer fram

Enhet är kanske inte ett parti som man i första hand tänker på i miljösammanhang, men då fokus är en helhetssyn på människan och vår jord innebär det indirekt ett miljöperspektiv och därför kan det vara intressant att syna deras miljöpolitik här. Men först lite om partiet, då inte så många känner till dit. Detta parti har alltid hamnat utanför riksdagen vid valen, men är ett av våra största partier utanför riksdagen, strax efter Feministiskt Initiativ och Piratpartiet.

Partiet har funnits relativt länge då det grundades redan 1990 och Ulf Wåhlström heter mannen som tog initiativ till partiet. Tanken på ett parti med en helt annan syn på hur vi bygger vårt samhälle föddes eftersom han var kritisk till hur vi lever. Vi är inte lyckliga, vi är inte friska, vi förstör vår natur, gapet mellan rika och fattiga ökar… Kan man istället bygga vårt samhälle på ett annat sätt där man tar hänsyn till hur vi människor är och fungerar och vilka våra behov är? Han ägnade några år åt att studera bland annat psykologi för att ta reda på vad vi behöver för att må bra. Utifrån de tankarna skapades sedan partiet Enhet.

Partiet vilar på en delvis andlig grund: att vi människor och alla djur och växter hänger ihop och är ömsesidigt beroende av varandra, både ekologiskt och ekonomiskt. Därför måste vi också ta hand om vår natur i dess helhet. Miljöfrågorna är därför mycket viktiga för partiet. Utan en välmående planet mår vi inte bra själva. Andra viktiga närliggande frågor är de som rör landsbygd, närområdet samt teknik som gör det möjligt för småföretag att bli miljövänligare.