1970-talets gröna vågen var en rörelse som inte ville gå åt varken höger eller vänster och inte kopplas ihop med de traditionella partierna. Istället låg den gröna rörelsen nära andra strömningar och åsikter, som djurrättsfrågor, feminism, fredsrörelsen och naturligtvis miljörörelsen. Vi lever över våra tillgångar här på jorden, var grundtanken. Naturresurserna är ändliga, så som vi lever nu, och snart har vi inget jordklot kvar att leva på. Genom en fredlig revolution ville anhängarna av gröna vågen förändra samhället, både socialt och ekonomiskt, och leva mer i samklang med naturen.
En typisk gröna vågen-person kunde flytta ut på landet för att odla eller bo i kollektiv. Under 1980-talet röstade man emot kärnkraften. I dag upplever vi en ny grön våg, av vissa kallad Gröna Vågen 2.0, där de som går in i det fullt ut lever off grid och i självhushåll, medan andra snarare väljer solidaritet, ekologisk mat, handlar second hand och reser med tåg.
Den allra viktigaste frågan är miljön och naturen. Den ska bevaras i första hand för sin egen skull, men också för att vi människor ska ha någonstans att bo och leva på både kort och lång sikt. Vi kan inte leva utöver våra tillgångar och måste alltså reglera fisket så att vi inte tar slut på all fisk, se till att vi inte skövlar skog i en snabbare takt än den vä
xer upp och så vidare. Vårt ekologiska fotavtryck måste minska.
En grön ideologi handlar dock inte bara om natur och miljöfrågor, utan också om hur vi människor är mot varandra. Det är solidaritet som är ledordet. Skillnader måste utjämnas, både nationellt och globalt, så att fattiga och rika har samma chans och möjligheter till ett gott liv. Ingen ska svälta, u-länder ska inte vara så skuldsatta till de rika länderna som de är i dag och mänskliga rättigheter är alla viktiga frågor på agendan. Mat ska till exempel i första hand odlas till den egna befolkningen, istället för som nu då många fattiga länder exporterar mat till rika länder, samtidigt som delar av befolkningen svälter eller har svårt att få i sig en tillräckligt näringsrik och varierad kost. Jämställdhet och feminism är andra viktiga aspekter av hur vi ska leva med varandra.
Viktiga frågor är lokalsamhället och gemenskap, där vi umgås mer med varandra lokalt och också är mer självförsörjande. Den gröna rörelsen är för mångfald och emot förtryck, segregation och vad de upplevelser som orättvisa villkor. Minoritetskulturer ska respekteras och alla ska få en möjlighet att vara sig själv och utvecklas, både som individer och kulturellt.
Avslutningsvis hänger vi och naturen ihop. Vi är en del av naturen, även om många i dag inte känner det så. Den känslan av samhörighet med djur och natur är viktig inom den gröna rörelsen.