Kategori: Gröna frågor

Det politikområde som fokuserar på hållbarnet handlar om tre olika dimensioner: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Den som vill ha ett holistiskt synsätt på frågan kan därför inte bara fokusera på miljö. Ett exempel på det är elbilar där de må vara bättre för klimatet; men många av de mineraler som behövs för att tillverka batterier till dem bryts av barnarbetare i fattiga delar av världen. Det blir alltså en avvägning där. Samma sak gäller, vilket få människor vet, för ädelstenar. Särskilt för diamanter. Diamantbrytning är så pass problematiskt att det finns ett särskilt begrepp för de som inte produceras etiskt: blodsdiamanter. Som tur är går det att både spara pengar och göra något bra för världen.

Sälj dina gamla smycken

Som alltid är den mest hållbara produkten den som aldrig tillverkas. Om du har smycken hemma och väljer att sälja dem genom Diamantbrev gör du världen en stor tjänst samtidigt som du får in kapital. Diamantbrev har några av marknadens bästa priser på begagnat guld och diamanter. Det du säljer omarbetas sedan till nya smycken, vilket gör att nya ädelmetaller och -stenar inte behöver brytas. De tar emot det mesta oavsett karat och försäljningsprocessen är smidig. Så låt inte dina gamla smycken ligga och skräpa i en byrålåda.

Köp konfliktfria diamanter

Det finns diamanter som marknadsförs som “konfliktfria”. Det vill säga att tillverkaren garanterar att de inte kommer från ett konfliktområde där arbetsförhållandena ofta är slavliknande och profiten går till att finansiera fler krig och uppror. I USA införde politikerna till och med en lag som reglerar detta: Clean Diamond Act. Prata alltid med din handlare om detta innan du köper något som har diamanter i sig. En annan produkt som blir allt vanligare på marknaden är laboratorietillverkade ädelstenar, inklusive diamanter. Det vill säga syntetiskt framställda, vilket gör att du kan vara helt säker på att de är en socialt hållbar produkt. Dessa sätts dessutom ofta i smycken tillverkade av återvunnet guld, som till exempel från det gamla smycke du skickade in till Diamantbrev i en fullt cirkulär lösning.

När det handlar om klimat kommer frågan ofta in på mat. Ska man äta kött eller vegetariskt? Är fisk bra, eller blir haven utfiskade? Ska frukt och grönt vara närodlat eller är det bättre med ekologiskt? Ofta blir det väldigt svart-vitt, utan att man tar hänsyn till olika omständigheter, som årstid, vilken gröda det rör eller under vilka omständigheter den odlas. Bäst är förstås om det man köper och äter är både och, men så är förstås sällan fallet. Här är några riktlinjer som kan hjälpa en när man står och velar vid grönsaksdisken:

Missförstånd ligger bakom många argument

“Jamen tänk på de där spanska tomaterna du äter, all nyttan med det ekologiska försvinner ju i flyget”, argumenterar någon (som själv inte håller sig till de närproducerade morötterna, som man skulle kunna tro, utan väljer växthusodlade konventionella tomater från Nederländerna). Men, det är inte så att vi flyger mat hit och dit över jordklotet. Jo, vissa saker får åka flyg. Det gäller främst känsliga livsmedel såsom bär och baljväxter. De skulle vi ärligt talat kunna strunta i, för miljöns skulle, och köpa färska bär när de är i säsong här och annars frysta bär och konserverade eller frysta baljväxter. Det mesta som kommer till oss från exempelvis södra Europa kommer med båt eller lastbil och utsläppen blir därför mycket mindre än om de transporterats med flyg. Å andra sidan blir utsläppen för transporter ännu mindre om grönsakerna kommer från granngården. Därmed inte sagt att en konventionellt närodlad grönsak alltid är bättre än en importerad ekologisk. Eller vice versa.

Konventionell odling och miljön

En helt vanlig, oekologisk odling dras med andra problem. Troligen använder bonden olika slags bekämpningsmedel för att slippa skadeinsekter samt gödslar med ämnen som vi egentligen inte alls vill ha ut i naturen (speciellt inte i den omfattningen). Det här påverkar både djur och natur och i förlängningen också vår egen hälsa. Vem har inte hört talas om övergödningen av Östersjön? Det är framför allt det konventionella jordbruket som är boven i dramat. Men bara för att en odling inte är ekologiskt certifierad behöver den inte vara skadlig för miljön. Olika grödor klarar sig olika bra här i Sverige och när man håller sig till äldre, beprövade sorter är de ofta mer motståndskraftiga mot olika skador och sjukdomar.

Att välja mellan ekologiskt och närodlat är inget tydligt ja eller nej. Det handlar istället om att se på vad det är man ska köpa och hur alternativen ser ut för den varan just den här tiden på året.

Vi vet alla att det är dåligt för miljön att ta bilen i tid och otid, även om bilfrågan kanske kommit lite i skymundan nu när flyget är i fokus. Bilen släpper ut alldeles för mycket koldioxid när vi tankar med fossila bränslen och vi behöver antingen begränsa vårt körande eller hitta bra alternativ till bensin- och dieseldrivna fordon. Och jo, visst finns det alternativ, men alla har de hittills sina nackdelar. EU vill strama åt kraven för att minska bilarnas utsläpp med 40 procent. Här är några alternativ som släpper ut mindre än vad konventionella bilar gör:

Elbilar ses ofta som ett miljövänligt alternativ, men har fortfarande en del begränsningar som gör att de inte passar alla. Framför allt är det att de inte fungerar bra till längre resor som är ett argument emot dem, eftersom man behöver stanna en längre stund för att ladda sin bil. En annan fråga är förstås varifrån elen kommer. Hur den produceras är avgörande för om bilen ska ses som ett bra alternativ till bensin- och dieseldrivna bilar. Batteriet är i sig också en miljöbov som gör att man inte kan kalla elbilen för ett helt igenom miljövänligt alternativ, även om den är ett bättre alternativ.

Bilar drivna med biobränsle eller biogas ses ofta i storstadsregionerna, då det är där det i första hand finns stationer för att tanka dem. På flera håll i landet drivs en del bussar i lokaltrafiken med biogas. För att producera gasen krävs att det finns ett råmaterial, i det här fallet kompost, rester från jordbruk eller slagg från reningsverk. Därför är det inte rimligt att tänka att vi alla ska köra runt i biogasbilar i framtiden.

Etanol är ytterligare ett alternativ till drivmedel. Det är en alkohol och den utvinns ur till exempel socker eller vete. Råvaran är alltså förnybar, även om processen att ta fram etanolen inte är miljövänligt. Det finns dock problem med etanol som drivmedel och den främsta kritiken är att man använder mark, och ibland råvaror, som kunnat användas till livsmedel för att kunna köra bilar, samtidigt som många människor svälter. Det är med andra ord inte etiskt hållbart att odla för att kunna göra drivmedel.

Kanske är den mest miljövänliga bilen den som familjen Flinta har (Flintstones). Den bilen saknar golv och “springs” helt enkelt fram av föraren och passagerarna. Nackdelen är förstås att hastigheten begränsas till passagerarnas ork och hur branta upp- och nerförsbackarna är.

Det finns flera intresseföreningar och partier som förespråkar basinkomst eller medborgarlön som ett sätt att ge alla en grundtrygghet. Alla vuxna skulle då regelbundet och utan motprestation få samma summa pengar av staten. De pengarna innebär en trygghet då man varken behöver stångas med arbetsförmedlingen, a-kassa eller försäkringskassan vid arbetslöshet eller sjukdom. Samtidigt kan dessa instanser skäras ner rejält då deras arbetsuppgifter kommer att bli färre.

En kritik mot basinkomst är dock att folk inte kommer att vara motiverade att arbeta när de ändå får pengar. Tanken är dock i de flesta fall att summan ska vara på en grundnivå så att man, om man lever enkelt, kan klara sig på den, men samtidigt så att de allra flesta av oss kommer att vilja arbeta mer för att få en bättre levnadsstandard och till exempel kunna köpa hus och bil och ha råd att åka på resor.

Tanken med basinkomst inte på något sätt ny. Den diskuterades redan på Aristoteles tid. Under 1700-talet var det Thomas Paine som propagerade för en liknande idé, då alla skulle få en klumpsumma på sin myndighetsdag. Han tyckte att det var orättvist att vissa föds fattiga och andra föds rika och med den här summan pengar ville han jämna ut skillnaderna. I dag finns det många olika argument för och emot basinkomst. På ja-sidan finns de som vill ha mindre byråkrati och mer frihet. De menar också att det bidrar till att man kan arbeta ideellt i större omfattning eller våga starta eget företag. Andra tycker att det är orimligt att få pengar utan någon motprestation.

De negativa rösterna hörs från både höger och vänster. Kritiken är att det skulle krävas höga skatter för att finansiera ett sådant här system, samtidigt som de tror att folk blir mindre benägna att arbeta så mycket som krävs för att vi ska kunna få in tillräckligt mycket för att finansiera systemet. Från vänsterhåll hörs en rädsla för att det skulle befästa ojämställdhet då fler kvinnor skulle vara hemma längre med barnen.

Bland förespråkarna hörs istället tankar om ett förändrat samhällssystem i vilket vi har mer frihet och kan lägga mer tid och energi på det som får oss att må bra. Att arbetstillfällena fördelas bättre så att fler får arbeta, samtidigt som vi inte behöver slita ut oss. Basinkomsten betalas regelbundet ut till alla individer, och de som är mest utsatta slipper bli stressade eller må dåligt på grund av oro för att hamna utanför systemet.

Flera länder har provat basinkomst på olika sätt, men då har det främst varit till vissa grupper, till exempel istället för att ge dem a-kassa eller socialbidrag. Faktum är att flera Nobelpristagare (främst i ekonomi, men också en fredspristagare och en litteraturpristagare) stöder tanken om basinkomst.

Tåg är framtiden, menar många inom miljörörelsen. Och att tåg står för långt mindre utsläpp än flygplan och bilar är vi alla överens om, men att därmed dra slutsatsen att höghastighetståg skulle vara bra för Sverige är inte samma sak.

Många menar att stambanan i Sverige, med sina långt över hundra år på nacken, är i så pass dåligt skicka att den ändå måste rustas upp. Och när den nu ändå gör det bör man satsa på en höghastighetsbana, för att tåget på allvar ska kunna konkurrera med flyget. I april 2018 kom regeringen (S+MP) överens om att höghastighetsbanan ska byggas, att den borde vara klar till 2045 och så satte de ett tak på vad den får kosta. Det taket ligger dock långt under vad Trafikverket har beräknat att bygget ska kosta.

Tanken med höghastighetsbanorna är, förutom att rusta upp stambanan, att vi ska minska våra utsläpp och erbjuda ett vettigt alternativ till flyget. Många reser idag med flyg inom Sverige, både privat och i arbetet, och då det ofta är problem med tågen och en tilltagande tågträngsel ser de inte tåget som ett alternativ. Det vill man råda bot på.

Alla är dock inte positiva. Själva byggandet innebär stora påfrestningar för miljön som, enligt vissa beräkningar, skulle ta omkring 30 år av tågresande för att kompensera. Bygget kostar dessutom en rätt stora summa pengar och frågan är hur det ska finansieras. Kommer det att ske på bekostnad av annat, till exempel av underhållet av landets övriga järnvägar?

Sverige införde en avståndsanpassad flygskatt i början av 2018, men redan ett halvår senare vill Moderaterna och Kristdemokraterna skrota den. Fungerade den inte bra? Tanken var att minska vårt flygande genom ökade kostnader – mer om vi reser längre. Som mest ökade priset på en långresa med 400 kronor medan kostnaden för en inrikesresa blev 60 kronor mer. De rödgröna partierna är för flygskatten av klimatskäl, medan allianspartierna är emot den då de anser att det finns bättre sätt att sänka våra koldioxidutsläpp på.

Andra argument mot den här typen av flygskatt är att Sverige inte blir konkurrenskraftigt samt att det minskar antalet arbetstillfällen. Istället föreslog allianspartierna att man tvingar flygbolagen att blanda in en viss mängd förnybart bränsle när de tankar flygplanen samt få till internationella avtal där flygbränsle kan beskattas.

Naturskyddsföreningen är mycket positiva till flygskatt och menar att den är ett steg i rätt riktning. De tycker att flyget bör bära sina egna kostnader och har som räkneexempel en resa från Sverige till Bangkok som idag kostar drygt 12 000 kronor, men som med energiskatt och full koldioxidskatt borde kosta 18 000 kronor. De menar vidare att det måste till politiska beslut, även om de tycker att det också är positivt att privatpersoner avstår att flyga.