En smått vinklad syn på smartphones

…och deras för- och nackdelar. 

Eller:

En relativiserad alt-översyn av olika smartphoneval du inte bör ha som riktlinje när du köper en ny telefon.

Eller:

Lyssna inte på mig, jag bara kände för att blogga lite.

In the beginning was the dumb phone. De gick att ringa med och om man hade tur hade telefonen också batteri nog i slutet av dagen så det gick med. Den första mobiltelefonen jag använde hade en passningstid på tre timmar och man kunde ringa i en halvtimme om batteriet var toppladdat. Den var stor som en tegelsten och vägde därefter, så efter en kvart ville man ändå inte fortsätta prata pga att man började få mjölksyra i armen. Telefonerna har utvecklats lite sen dess och jag har gått igenom Ericsson 388 & 688, Nokia 6150 och allt vad de hette. Till slut kunde man klara sig en vecka på en laddning, men sen var det nån jävel som stoppade in en surfinal i telefonen och batteritiden återställdes nästan till den där första tegelstenens timmar. Nästan.

Men det var inte det jag tänkte bladdra om, utan i stället skriva en not om de olika alternativen av smartphones och deras fördelar/nackdelar ur ett högst personligt perspektiv, för jag har nog hunnit kolla in gräset på alla jämrans sidor av stängslet (utom BlackBerry, men de kör ju Android numera…). Så här kommer en snabb genomgång av olika systemval:

Symbian

Det här är mer av akademisk betydelse numera, men det var här hela jämrans hysterin började. Nån kom på att det vore coolt att stoppa in en ”högupplöst” (typ 320×240 pixlar) färgskärm, en browser och möjligheten att installera appar. Tadaa! Smartphone! Det ballaste sen bakmaskiner. Minst.

Symbian var allt annat än lysande som smartphone-OS, främst för att det inte var byggt för det. Det var som att sätta ett takräcke på en Trabant och försöka frakta en pall virke på den. Det gick segt, kraschande appar var vardag (och speciellt Skype hade en ovana att få hela telefonen att boota om) och vi kan säga att det inte gick så fort via GPRS. Men det gick!

Fördelar:

  • SMARTPHONE! WOW!
  • Säkerheten var rätt hög, helt enkelt för att ingen ens tänkte tanken på att det skulle finnas en anledning att angripa en Smartphone. De fanns ju knappt!

Nackdelar:

  • Ungefär allt annat.

Android

Nästa telefon blev en HTC Desire med Android 2.3. Den hade ett inte helt olikt beteende från Symbian i det att den var långsam och kraschade ofta om man stressade den. Med 0.5 GB Flash så fyllde man den rätt snabbt med appar, but hey, vilka appar! Efter det har jag avverkat flera andra Android; Samsung Galaxy S3, Nexus 5 + ett antal Sonylurar eftersom jag började jobba med Android ”på riktigt” och nere på den rå metallen. Dvs inte apparna, utan själva OSet, och jag har grävt i Android 4, 5 och 6. Det var det som fick mig intresserad på allvar vad gäller datorsäkerhet…

Android har flera stora problem, vilket härrör från att det i mångt och mycket är ett lapptäcke ditkletat ovanpå en Linuxkärna. Av de Smartphone-OS som finns på marknaden idag är det nog ganska safe att påstå att Android har de största säkerhetsproblemen, vilket förvärras av att det mesta i Android-ekosfären har en ganska bizarr uppgraderingsstrategi. Den utförs i följande steg:

  1. Google släpper en ny release. Det här kan vara allt från en major overhaul till mindre säkerhetsfixar.
  2. Telefontillverkarna får tillgång till Googles kod och väljer att plocka in den till en viss modell, eller inte.
  3. Det görs ett operatörsberoende ROM som är specialanpassad till respektive operatör. Om man då väljer att släppa en viss Androidversion till en viss telefonmodell för en viss operatör, då. Eller så skiter man i det.

Det här var ett ständigt problem när jag jobbade med Android och fördröjningen även på allvarliga säkerhetspatchar kunde hamna på fast track och släppas omgående, skjutas upp till en större planerad release eller helt enkelt ignoreras. Det här innebar att det vanliga var att det kunde ta månader för en fix att nå ut till telefonerna beroende på tillverkare och operatör. Vissa tillverkare skötte sig rätt bra, andra sket fullständigt i säkerhet och jag vet om Androidtelefoner (dock inte Sony ska jag nämna, de hör till ”the good guys”) som aldrig fick en uppgradering efter att telefonen lanserades och när kunderna klagade fick de till svar att tillverkaren rekommenderade dem att köpa uppföljaren i stället. Det gick iiiinte riktigt hem i stugorna…

Jag har även sett teleoperatörer och -försäljare kränga billiga Androidtelefoner med Android-OS som varit obsoleta, vilket jag finner synnerligen oseriöst! Av det här skälet har jag slutat rekommendera Android till folk som frågar mig om råd, men om man VÄLDIGT gärna vill köra Android rekommenderar jag Googles Nexus/Pixel eftersom det är de telefonerna som får flest fixar och snabbast eftersom de hoppar över steg 2 och 3 i listan ovan.

Google har börjat jobba mer aktivt med att få till ett vettigare säkerhetstänk över lag inom team Android. Det är bra. Man är imo inte riktigt hemma än, men steget från ”Not our problem” till att man börjat införa policies som tillverkarna måste följa är en mycket bra förändring. Ge det lite tid kan det nog göra Android säkerhetsmässigt bra, även om jag tvivlar på att man kommer komma tillrätta med resursproblemen, men det fixar ju å andra sidan Moores lag så det kommer nog sluta vara ett problem det med med tiden…

Fördelar:

  • Det finns en modell för alla. Diversiteten är enorm!
  • Om man gillar att fnula med telefonerna finns LineageOS (före detta CyanogenMod) och man kan hitta på lite allt möjligt med sin lur.

Nackdelar:

  • Resurshungrigheten. Androidtelefoner kräver i runda slängar dubbelt av allt jämfört med konkurrerande OS (nedan). Dubbla mängden RAM, dubbelt så krallig CPU, dubbelt så stort batteri…
  • Alla modeller och tillverkare gör marknaden till en djungel, svårt att veta vilka tillverkare som är bra på säkerhet & support etc.
  • Tillverkarna slutar ofta supporta sina telefoner efter 1-2 år, därefter blir telefonerna snabbt osäkra.

Windows Phone

Windows Phone är faktiskt rätt bra telefoner, men de har fått lite oförtjänt dåligt rykte. Delvis är det självförvållat eftersom Microsoft har gett motstridiga signaler om man ska gasa eller bromsa, vilket fått flera tillverkare att släppa tillverkningen av nya telefoner eller släppandet av nya modeller. Det i sin tur har lett till att apptillverkare inte direkt satsar på Windows Phone vilket har lett till få appar som antingen är buggigare eller nån/några versioner efter Android- och iPhone-releaserna, vilket förstås gör att folk inte köper telefonen vilket snabbt blir en ond cirkel…

Jag tycker det är synd. Min Lumia 640 var en trevlig telefon (även om 1 GB RAM nog var i minsta laget, den hade nog mått bra av det dubbla) vars största brist var att jag aldrig hittade en vettigt fungerande podcastspelare till den. Alla jag provade hade rätt grava buggar och ingen verkade intresserad av att fixa dem, så man fick bita ihop och stå ut ändå. Tyvärr verkade det som att även Microsoft kroknade på slutet och man orkade aldrig riktigt fixa till Windows Phone 10-releasen utan det fanns en del issues som man helt enkelt fick leva med.

Min åsikt är att det är synd, för OSet hade många förtjänster och batteritiden var riktigt bra. Över lag kändes GUIt genomtänkt och till skillnad mot den generiska Androidtillverkaren var Microsoft bra på att släppa säkerhetspatchar regelbundet och rätt ofta, men det räcker inte riktigt när apparna är skit eller bluetooth-headsetet bara blåvägrar att koppla upp sig tills man bootat om telefonen.

Fördelar:

  • Genomtänkt system.
  • Bra säkerhetstänk.
  • Lågt pris.
  • Helt ok telefon om man nöjer sig med att ringa, surfa, kolla mail, nå sin kalender etc.

Nackdelar:

  • Ont om vettiga appar.
  • Problem med buggar och stabilitet (speciellt om man kör tyngre appar).
  • Ingen verkar veta vad Microsoft egentligen tänker hitta på. Lägger de ner eller satsar de…?

iPhone

Det tog emot i det längsta, mestadels pga prislappen, men allt eftersom iPhone blivit billigare och Androidtelefoner (Googles då, skulle inte falla mig in att köpa något annat av orsakerna jag nämnde ovan) blivit dyrare så blev inte steget så stort. Dessutom, Apple har genom åren haft ett långsiktigt arbete för att bygga ett bra, och säkert, mobil-OS där man försöker hushålla med resurserna och ha bra och genomtänkta funktioner i stället för att bara slänga mer hårdvara på problemet. Puritanen i mig gillar det, så jag bestämde mig för att ge iPhone en chans (fanns ändå ingen Androidlur jag riktigt kände att jag ville ha och Windows Phone kändes för flaky, så vafan!).

Det blev en iPhone 6s, mest för att 7an inte hade nåt jag kände var värt det högre priset (och saknade hörlursutgången som jag, faktiskt, använder ibland) och Plus lät lite för stor och klumpig, så 6s it is. Att börja med iPhone var faktiskt ingen tröskel att tala om, definitivt mindre än steget från Android till Windows Phone. Apple har gjort ett väldigt slickt OS som sätter upp sig själv på ett väldigt pedagogiskt sätt. Litet minus för att luren vägrar starta utan SIM-kort, men det var väl typ det enda.

Ryktet om Apples inlåsning anser jag dessutom vara starkt överdrivna. Det var trivialt att få den att synca både mot mitt Google- (mail, kalender och kontakter) samt MS-konto (mail) och att lägga in mina egna mailadresser (IMAP) och jobbets (Outlook) var lika smärtfritt. Samma med en extern kalendertjänst som kör webdav, shit just works, yo! Dessutom görs det här med de inbyggda mail- och kalenderapparna, inget behov att installera tredjepart och försöka klura ut vilken som är bäst etc. MVG i betyg. Minst.

Däremot skippade jag den interna podcastspelaren. Visserligen hävdades det att den är helt ok (och jag har väl inget direkt skäl att misstro det), men det påstods att Overcast var bättre. Det är den bästa podcastspelare jag provat, bara det är, för mig som lyssnar mycket på podcasts, ett stort skäl att köra iPhone.

En feature jag gillar är att första gången man startar en app så frågar telefonen för varje rättighet appen kräver, så att den inte hinner börja köra ett tag med mer rättigheter än man vill för att man missade att stänga av det (som hände några gånger i tex Windows Phone). En annan riktigt trevlig feature är också att man kan stänga av cellphone data per app! Det var trevligt att ha när jag var i Kina och varje MB kostade.

En mindre detalj, som jag ändå gillar, är att om man tex slår ihjäl en app hårt medans den spelar musik så fadear den ut snyggt, samma om en annan app vill in och tex spela en notifiering eller guidning så fadear tex podcastspelaren ut så det inte blir elaka avbrott, sen BACKAR APPEN ett par sekunder och börjar om så man inte missar nåt! Det är så fruktansvärt elegant på en nästan pedantisk nivå!

Över lag känns helt enkelt iOS mycket mer genomtänkt och moget än alternativen, vilket kanske inte är så konstigt mtp att det hängt med rätt länge numera.

Fördelar:

  • Moget.
  • Trots halva batterikapaciteten, RAMet, CPU-kraften etc känns den ändå minst lika rapp som fruns Nexus 6P.
  • Blir inte varm ens när den jobbar som en slav! Tyder på väl designad mjukvara.
  • En modell supportas med säkerhetsuppdateringar etc mer än dubbelt så länge än generisk Androidtelefon.
  • En Applespecifik kontakt som imo är bättre designad än USB.

Nackdelar:

  • Apple håller HÅRT i sin ekosfär. Det stör inte mig (och säkerligen inte de flesta ”vanliga användare”), men inte så kul för de som gillar att ”pilla runt lite”.
  • Det finns två modeller, den vanliga och Plus. Gilla det eller skit i det.
  • Man kan inte lägga apparna precis som man vill på startskärmen. Man kan byta ordning, men de ligger i en lång (radbruten) rad varesig man vill eller ej.
  • En Applespecifik kontakt som kan göra det svårt att låna laddare vid behov.
  • Dyr jämfört med många Androidtelefoner (men inte jämfört med Googles Pixel).

Generella kommentarer om smartphones:

Smartphones idag har kontakt med det mesta vi använder; web, mail, kalender, banken etc, det gör att säkerheten är viktigare än många förmodligen tänker på.  Lyckas en app bryta sig ut ur sin ”låda” kan den snabbt få kontroll över mer data än vad som är hälsosamt för användaren, så säkerhet är viktigt!

Det innebär att oavsett vilken telefon man än väljer gäller att:

  • UPPDATERA ALLTID när det kommer en ny mjukvara! Häng inte kvar på en gammal version för att ”Telefonen blir så långsam annars”. Det är en väldigt farlig ovana!
  • När tillverkaren slutar supporta en modell är det hög tid att byta telefon (eller växla över till LineageOS om man kör Android, men då måste man hålla koll på uppdateringar etc själv).
  • Installera inte tveksamma appar. Håll dig till de som finns i Google Play, App Store eller liknande och dra inte in massa obskyra saker bara för att det verkar kul (även om de finns i play/store). Man behöver förstås inte bli överdrivet paranoid heller, men visst omdöme och försiktighet rekommenderas. Googla gärna på appens namn plus termer som ”security problems” eller liknande om du känner dig osäker.
Annonser

One Response to En smått vinklad syn på smartphones

  1. Johan says:

    Hej! Jag fick precis ett meddelande av en kompis som hade googlat mitt namn och sett en viss grej.

    På ditt inlägg från 2012 som heter ”Jag är inte rasist, men…” så har jag kommenterat. Jag uppförde mig helt okej ändå men jag skyllde väldigt mycket på religion. Och en av mina första meningar var att ”Islam var korkat”. Jag menade att de följde vissa heliga böcker mer ordagrant än andra och att det var fundamentalisters fel så det var såklart inte tal om nån rasism eftersom min poäng var att religiösa dogmer var dåliga. Men det mesta var rätt barnsligt formulerat och argumenterat ändå. Du får gärna läsa det igen.

    I alla fall, om man googlar mitt namn nu så ser man ett inlägg som heter ”Jag är Inte Rasist, Men” och mitt namn och så står det att ”Islam är korkat”. Det ser verkligen jättedumt ut när det tas ur sin kontext och jag vill inte att någon potentiell arbetsgivare eller någon annan ska se detta om de kollar upp mig. Det var dumt att skriva med mitt fulla namn. Det har redan hänt att någon har googlat mitt namn och hittat det här nämligen och fått helt fel uppfattning om mig.

    Då det inte var tal om någon form av rasism eller ondsinthet osv utan bara var barnsligt och kan oerhört lätt tas ur sin kontext om man googlar på mig och bara ser den frasen, skulle det vara möjligt för dig att ta bort de kommentarerna? Det kan allvarligt skada mina chanser att få jobb om någon arbetsgivare skulle googla på mig så jag vore verkligen jättetacksam om du kunde ta bort dem eller åtminstone ändra på namnet eller kanske bara ta bort innehållet i kommentarerna på nåt sätt så att orden ”islam är korkat” inte är vad som syns om man googlar på mig.

    Här är inlägget ifråga: https://fmsj.se/2012/05/07/jag-ar-inte-rasist-men/#comments

    Jag tänker inte skriva mitt fulla namn här så att samma sak händer igen men jag börjar mina inlägg i kommentarerna med ”Håller med i allt som står, mycket klokt skrivet”. Om du söker på det hittar du lätt de kommentarerna med mitt namn.

    Hoppas på svar så snart som möjligt, tack så mycket på förhand!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: