En energilös politik – del 2

Såvida du inte redan är folkpensionär eller av någon annan orsak inte förväntas leva mer än max några få decennier till så är det här din framtid:

Filmen är lång, men det mesta intressanta blir sagt i första halvan (fram till 17:15). Den andra halvan säger i stort sett bara samma sak ännu en gång så den kan man skippa och ändå anses ha tagit del av budskapet.

I Sverige gör vi idag av med ca 600 TWh/år varav knappt 200 TWh kommer från oljeimporten (se graf i En energilös politik – del 1). Den formen av energi kommer bli allt dyrare för att till slut försvinna helt allt eftersom oljekällorna sinar. Eftersom vi ”bara” får ca en tredjedel av våran energi från olja (och bara får en ganska liten del energi del från andra fossila bränseformer) så är vi ändå i Sverige rätt lyckligt lottade. Eller ja, vi skulle kunna vara lyckligt lottade om det inte vore för att våra kärnreaktorer är mellan 27 och 40 år gamla och, ärligt talat, i princip håller på att falla sönder.

Vi står inför en framtid där de 600 TWh energi som vi i dagsläget årligen har tillgång till under en ganska kort tid framöver kan sjunka till ca en tredjedel om ingenting görs!

Det är därför hög tid, eller snarare så var det hög tid för ett antal år sen, att börja bygga upp nya energiformer i snabb takt för att ersätta de som kommer försvinna inom de närmaste åren, men det händer väldigt lite på den fronten. I stället pratas det mest om att vi behöver spara energi för att kompensera för frånfallet, men att dra ner på energiförbrukningen i de nivåerna är inte rimligt.

Vårat moderna samhälle förbrukar enorma mängder energi. Att vi inte kan fortsätta att leva på ett sätt som utgår från att energi alltid kommer vara billig och finnas i ett överskott börjar nog de flesta motvilligt att inse, men samtidigt har vi ett behov av energi för att kunna leva på en dräglig nivå. Många av de saker vi idag tar för självklara har en direkt, eller indirekt, koppling till att vi har en rimlig tillgång till energi. Ett exempel på en sådan självklar bekvämlighet är att det är rätt så praktiskt att folk på våra breddgrader har möjlighet att undvika att frysa ihjäl vintertid, en lyx som väldigt få förmodligen är beredda att ge upp.

Så hur mycket energi behöver vi för att klara oss? Det är lite av en ”Hur långt är ett snöre”-fråga. Hur mycket energi vi behöver för att kunna uppfylla en del grundläggande behov? Hur garanterar vi grundläggande saker som rent dricksvatten, tillgång till mat, att kunna hålla oss varma, att kunna sköta hygienen, att grundläggande samhällsfunktioner fungerar tillförlitligt osv?

Om man leker runt lite med Gapminder så går det att se att det ofta finns en energinivå som innebär en stor förändring för samhället. Man kan givetvis fundera på orsak och verkan här (är det tillgången till en viss teknik som kräver en viss mängd energi eller är det tillgången på energi som gör det möjligt att ta en viss typ av teknik i bruk?) men oavsett om energiförbrukningen är orsak eller symptom är det ändå troligt att en stor energibrist i ett samhälle snabbt kommer få ödestigra konsekvenser. Här är tex en graf som visar tillgången till energi (X-axeln) versus medellivslängd (Y-axeln) och barndödlighet (färgkodat).

Nästa exempel handlar om jämlikhet (jag har fått ta lite olika årtal i graferna beroende på vilka årtal det finns gott om data för). Y-axeln är förhållandet mellan flickor och pojkar mellan 15-24 som kan läsa och skriva på en grundläggande nivå och färgkodningen är förhållandet mellan flickor och pojkar som fått någon form av skolgång.

Den tredje grafen jag tänkte visa är hur energi och demokrati hänger samman. Y-axeln är demokratiindex och färgkodningen är kontinent bara för att visa att det här är en trend som går igen i hela världen och inte bara i vissa delar.

Här är det svårare att se en trend än på de tidigare graferna, men det finns ändå en tendens till att länder med bra tillgång på energi tenderar att få ett mer demokratiskt samhälle, förmodligen för att det är lättare för folk att engagera sig och tillgodogöra sig information i ett samhälle som dels blivit mindre arbetsintensivt och dels har bättre tillgång till kommunikation. Över lag är det väldigt tydligt i de här graferna att länder utvecklas på liknande sätt (om de tillåts utvecklas pga styrelseskick etc) i riktning mot samhällen med större personlig frihet, större möjligheter, mer jämlikhet etc och att tillgång till energi är en förutsättning för det.

Nånstans runt 1-2 toe (vilket motsvarar nånstans runt 11500-23000 kWh/år) per person förändras samhället ganska drastiskt för medborgarna medans mer energi än så inte verkar ha alls lika stor påverkan. Fast samtidigt är det här förstås också beroende på var i världen man bor. Sverige ligger tex på 5.5 toe (dvs ca 60000 kWh/år) per person vilket i alla fall delvis kan förklaras av att tillgången på energi vintertid är direkt livsavgörande. Ett normalt hushåll kan förbruka ca 10 ggr mer energi i december än i juli, vilket förstås beror på vårat klimat.

Kommer en drastiskt sänkt tillgång på energi automatiskt leda till en försämring vad gäller demokrati, jämställdhet, utbildning, hälsa etc? Det är förstås inte en absolut nödvändighet att det måste bli så, men det är troligt att vi kommer se ett samhälle där klyftorna ökar när alla försöker behålla sin del av en krympande kaka och där denna ökande oro leder till en situation där samhället snabbt blir allt mer totalitärt för att hålla en orolig befolkning i schack.

Samtidigt blir det allt mer uppenbart att den nuvarande världsekonomin inte kan hålla längre. Som jag redan skrivit om så är det inte bara olja som är på upphällningen utan även många av våra övriga resurser (som tex koppar, tenn, guld och, inte minst, fosfor) håller snabbt på att ta slut. Jag tror att samhället är kapabelt att hantera energikris eller resurskris, men att klara av båda på en gång är förmodligen ett recept på garanterad samhällskollaps.

Till viss del är resurser och energi utbytbara. Ett exempel är tex att man kan spara energi genom att byta till en modernare bil, men ett bilbyte betyder samtidigt att mer av jordens tynande resurser i form av metaller mm förbrukas. Ett annat exempel är att många företag ”konsoliderar servrarna” och sparar energi (och skaffa sig en ”miljöprofil”) genom att ersätta fullt fungerande men mer energikrävande gamla datorer med nya och energisnåla. Samma problem här; i byggande av nya datorer förbrukas lite mer av de resurser som sakta håller på att bli en bristvara.

För att bygga energisnåla hus krävs det mer avancerade byggmaterial i form av tex isolering och det krävs mer effektiva värmesystem, tex värmepumpar eller -växlare, som i stället tar mer resurser i anspråk för att konstruera. Man kan återvinna metaller och mineraler när man skrotar tex bilar, datorer, tvättmaskiner etc, men dels krävs det energi för att omvandla skrot till råämnen igen och dels finns det ingen återvinning som är 100% effektiv så för varje pryl som återvinns så blir det alltid lite skrot som går förlorat.

Ska vi ha en låg förlust av de råmaterial som sakta håller på att bli bristvara måste vi alltså räkna med att förbruka mer energi (antingen genom att använda äldre prylar längre eller genom att satsa mer på återvinning) men om vi försöker spara energi kommer våra ändliga råvaruresurser i stället ta slut snabbare. Det är möjligt att skaffa tillgång till energi från nya energityper för att ersätta energin som idag kommer från fossila kraftkällor men det är inte möjligt att tex ersätta koppar när gruvorna sinar, men om vi inte börjar ersätta de fossila bränslen omgående kommer vi ganska snart stå inför en situation där det, bokstavligt talat, inte längre är möjligt för alla människor att överleva.

För att klara den här krisen måste vi tänka om på en ganska fundamental nivå och genomföra förändringar som måste vara väl förankrad där (så gott som) alla förstår varför och är beredda att bidra till arbetet för att vi ska klara oss.

To keep these institutions accountable to the public, the scientists called for stronger consultative rights for representatives of civil society, including representatives from developing countries, NGOs, consumers and indigenous peoples.

”We should seek input from people closest to the ground, not just from the elites, not just at the 30,000-feet level,” noted Kenneth W. Abbott, a professor of international relations in ASU’s Sandra Day O’Connor College of Law. ”Consultations should not take place only at the global scale, where the broadest policies are created, but also at local scales, smaller scales, all scales,” he said.

Jag har tidigare sagt att en sån här förändring måste ske inom några decennier, men det är tydligen mer bråttom än så.

Reducing the risk of potential global environmental disaster requires the development of ”a clear and ambitious roadmap for institutional change and effective sustainability governance within the next decade,” comparable in scale and importance to the reform of international governance that followed World War II, they wrote.

I stället för att bana vägen för den här typen av samhällsförändring ser vi tyvärr motsatsen; makthavare som vill tysta kritiska röster, censurera internet och öka övervakningen. Man vill helt enkelt inte ha en öppen diskussion. Det innebär också att de nödvändiga förändringarna som en konsekvens kommer skjutas upp tills det är panik eller till och med försent eftersom politiker över lag föredrar att någon annan, efter valet, blir sittande med Svarte Petter.

Energi- och resursfrågorna är i högsta grad både en demokrati- och en överlevnadsfråga. Just nu ser det ut som om vi håller på att sumpa båda två.

Det kommer bli (minst) en del till innan jag är klar. Stay tuned.

11 Responses to En energilös politik – del 2

  1. viktualiebroder skriver:

    Bravo! Jag instämmer i alltihop.

  2. steelneck skriver:

    Byggytan på en normal villa i Sverige tar emot en årlig solinstrålning motsvarande 4-5 gånger dess årliga energibehov. Detta är något som manar till en viss eftertanke. Genomsnittligt för hela Sverige från norr till söder räknas det i runda slängar cirka 1000kwh per kvadratmeter och år.

    Många tror att folk levde mer hållbart före industrialiseringen, fel. På den tiden krävde vårt boende betydligt mer energi än idag, mest på grund av dålig isolering och mycket ineffektiv uppvärmning. Hade dagens 9 miljoner levt på det viset hade vi eldat upp all vår skog för länge sen. Vi var faktiskt på god väg att göra det, men så kom upplysningen och teknikutvecklingen. Tyvärr så har vi använt mycket av framstegen till att öka vår energianvändning, precis som i filmen. Mycket är faktiskt helt i onödan många gånger på grund av en korkad suboptimering.

    Ett litet exempel. När jag var ung för sådär drygt 30 år sedan så behövdes ingen bil för det vardagliga, alla i det lilla samhälle jag lever i hade flera butiker och kiosker inom gångavstånd, idag har vi ingen. Stora köpcentra har växt upp på industriområden långt från de flesta bostadsområden, idag har jag 5 kilometer enkel väg till affären. ICA och Coop slår sig dock för bröstet och pekar på effektiviseringar, de använder helt säkert mindre resurser när allt kan transporteras till en central punkt, men sett i större perspektiv när man väger in transporten alla kunder står för så är det en mycket stor förlust. Detta bara som ett litet vardagligt exempel.

    Ett annat exempel är lokala bönder, idag finns inte en enda bonde i närområdet, inte en enda! Återigen resulterar det i en transportcirkus över långa avstånd, där de enskilda producenterna mycket väl kan peka på stordriftsfördelar inom just sitt sitt närmast industriella navelskåderi.

    Solvärme är något som börjar bli allt vanligare, vilket är en bra utveckling, men det som blivit mest poppis idag är solfångare av rörtyp tillverkade i kina. Det är så man tar sig för pannan. Transportcirkus igen. Jo, kineserna gör det billigt, billig arbetskraft. Men detta kokar ned till ett systemfel i ekonomin. Vi får väl hoppas att kinerna snabbt som tusan närmar sig oss vad gäller utbildning och levnadsstandard, vilket implicerar en hel del saker saker som medbestämmande (mer demokrati). Detta kommer både att dämpa transportcirkus och befolkningsexplosion, för det finns ingen effektivare medicin mot ökande befolkning än hög utbildning och levnadsstandard, särkilt när den ”beska” medicinen ”drabbar” kvinnor. Hög utbildning och levnadsstandard behöver inte nödvändigtvis leda till en ökad energianvändning, särskilt inte när de demografiska aspekterna vägs in där befolkning tom. minskar. Hade vi i sverige inte haft invandring de senaste 40 åren så hade vi haft en negativ befolkningstillväxt och varit några miljoner färre än idag. Skulle Kina haft motsvarande utveckling hade vi talat om hundratals miljoner färre.

    Dessutom är de där kinesiska billiga prylarna är inte billiga även om de är billigare. Idag kostar en solvärmeanläggning som ger något att tala om sisådär 40 tusen. Det är fullt möjligt att själv bygga en anläggning som ger lika mycket för en fjärdedel. Visserligen inte fullt lika effektiv, men till en byggkostad så låg att man kan bygga betydligt större och därmed få ut lika mycket, detta av tämligen enkla och betydligt mer lokala saker. Priset på de kommersiella anläggningarna är så högt, trots ”kines-billigt” att det tar mycket lång tid innan det lönar sig, både pengamässigt och troligen även energimässigt eftersom de kommersiella anläggningarna är onödigt komplicerade. Vi har också en byråkrati som gynnar de mindre goda lösningarna, med allt från bygglov och andra regelverk till olika statsbidrag och krav från försäkringsbolag, allt gynnande något som närmast kan kallas korporatism. Det småskaliga icke-industriella där folk lägger ned eget arbete och kunnande premieras inte och många gånger närmast förbjuds.

    Jag har sett diskussioner på diverse forum där folk _inte_ söker bidrag för sina solvärmeanläggningar just för att inte samhället skall får reda på det, dels för att slippa byråkrati, men solmliga är tom. rädd för att samhället i framtiden kan få för att beskatta deras anläggningar, vilket är så korkat hål-i-huvudet att det inte skulle förvåna mig om de får rätt.

    Det finns så mycket säga kring dessa frågor att det skulle räcka för åtskilliga böcker, men jag avslutar min kommentar här.

  3. steelneck skriver:

    Skrivklåda..

    En del av det jag skrev i min förra kommentar kan kopplas till de tidigare posterna i denna blogg om arbete. Det som gynnas idag, i dagens tillväxtbaserade ekononomi som miljömässigt är ett systemfel, är den industriella trallen med löneslaveri och låneslaveri ledandes till ännu mer löneslaveri. Visserligen är jag lite fel person att tala om det eftersom jag bara lönearbetar cirka 19 veckor om året men ändå tjänar över genomsnittet, men å andra sidan så innebär det i än högre grad att jag lättare ser hur eget arbete inte premieras, jag går ju inte och slår dank alla de andra 33 veckorna.. Jag arbetar inom ett yrke som varit reglerat till 35-timmars vecka sedan 1969, detta har öppnat för skiftformer som innebär att man gör 70 timmar på en vecka och således jobbar in varannan vecka. Jag tror att miljöpartiets gamla krav på 6 timmars arbetsdag kan vara mycket utvecklande för ett mer hållbart samhälle där eget lokalt arbete utanför ekorrhjulet kan bidra till en bättre utveckling. Men detta kräver en hel del förändringar som egentligen inte är särskilt stora, handlar i grunden bara om tillit till sina medmänniskor, kunskapsspridning osv.. som folk kommer att ta till vara bara samhället inte hämmar dem med stel byråkrati och mer eller mindre paranoida regelverk.

    Visst, på ett globalt plan måste det även inkludera både indier och kineser såväl som amerikaner, men det innebär inte att vi promt måste vänta på dem i alla detaljer. Leder gör man genom att gå före och visa vägen.

  4. Nils Tenmann skriver:

    ”För att klara den här krisen måste vi tänka om… på en ganska fundamental nivå… och genomföra förändringar som måste vara väl förankrad där (så gott som) alla förstår varför och är beredda att bidra till arbetet för att vi ska klara oss”

    – jag antar, att du anser att dessa ord är lika giltiga här i Sverige som var än man bor i världen

    eller

    – har ”den här krisen” möjligen lite andra (förgivettagna?) premisser och lite olika innebörder beroende av var på jorden de uttalas… nog så problematiskt… ”på en ganska fundamental nivå”…inför den stundande Rio-konferensen, med EU-zonens ”skuldberg” och olika syn på den saken, med BRIC ländernas inre, mellanvarande å yttre konkurrens om råvaruområden, produktios- och konsumtionsmarknaderna med USA och dess samtidiga inre spänningar mellan olika kapitalgrupper… är fortsatt skuldsättning finanskapitalisternas lönsamhetsmotor eller blir det militärindustins skuldavskrivning som blir lönsamhetsmodellen framöver…

    kanske

    – ”den här krisen” är en följd av vårt teknokratiska förnufts irrationella sätt att tänka… till exempel i vårt sätt att ”tänka” på detta tänkande som ska ”tänka om” sig ”på en ganska fundamental nivå”…. men handlar vanligen som vi tidigare gjort och tänkt oss… tvärt emot vad vi just sagt, borde göras…

    planinriktat tänkt men oberäkneligt beräknat…

    – som ”tänkande” betraktat, tänker jag, om det du säger, omtänksamt och mänskligt handlat, men inte så omtänksamt gjort för människorna på jorden… ”den här krisen” kommer det nog råda mycket olika åsikter om bara inom en sådan liten representativ församling, ”där (så gott som) alla”, sägs representeras av FNs mening…

    jag tror

    – att om villkoren ”för att vi ska klara oss” är som du beskriver dem, går världen mot en än mer teknokratiskt kontrollerad och toppstyrt övervakad planekonomi av sovjettyp vars ende ”fiende” i en globaliserad ordning är världens ”irrationella” befolkning… men Nihil humani irrationale me esse, inget mänskligt är irrationellt för mig, ”facta” betyder det gjorda och ingenting ÄR något utan att ha blivit gjort, det är ett facktum… så imploderar denna planekonomi utan ett förutvarande totalkrigs fasansfull nollställning, beror det på att en individuell planekonomi tagit över enligt gammal känt Stagneliuskt recept:

    Tvenne lagar styra detta liv,
    förmågan att begära är den ena,
    tvånget att försaka är den andra.
    Adla du till frihet detta tvång.

    jag förmodar

    – att det är lättare för (så gott som) alla, att lära sig ”tänka om”… som Stagnelius gjorde… än att faktiskt tro på sin egen förmåga att kunna välja bland alla ”factas” olika representationer och representanter…

    … ingen kan lära ut… men alla kan lära sig… jag lär mig tacksamt mycket av ditt arbete – om än mer kontrafiktiskt… tänk på det om du tycker jag inte håller mig till ”saken” och är Fullt Mentalt Meningslös…

  5. Pingback: Motion till vårmötet: En kraftfull energipolitik för Piratpartiet « Full Mental Straightjacket

  6. rutros skriver:

    En sak som jag funderat på är att, om vi som du antar att de fossila bränslena skulle ta slut, blir inte följden då att miljöproblemen (CO2) löses med automatik?

    Intressanta diagram
    Jag måste säga att jag blev skämd av det otroligt starka sambandet mellan energiförbrukning och livslängden i Sverige och västvärlden. Du ser effekten om du väljer t.ex Sverige och ser utvecklingen från 1961-2007 genom att röra sliden.. En dryg fördubbling av energiförbrukning ger 8 års ökad livslängd! Det finns skäl att gå vidare eller???

    • qeruiem skriver:

      Det beror ju på hur vi reagerar på att de tar slut. Om vi tex försöker fasa över så mycket av energiproduktionen till kärnkraft och biobränslen under hyfsat kontrollerade former och forskar på Torium mm så tror jag att, ja, koldioxidutsläppen kommer minska drastiskt i framtiden. Om vi fortsätter att lira status quo-teatern som idag så kommer vi braka in i en energikris där vi riskerar att folk i desperation kommer använda det som står till buds. Hur det kommer se ut vete fan, ärligt talat, men det lär säkert inte bli vackert.

      I Sverige kommer vårat energiproblem mest handla om transporter eftersom den stora majoriteten el inte produceras av fossila bränslen, men i många andra länder (tex på kontinenten) produceras mycket el (och därmed också mycket värme) från kol och när den börjar ta slut lär man väl i panik börja bränna vad man råkar ha till hands, tex skog.

      Skog innehåller rätt mycket lagrad koldioxid och om man börjar förbruka skogen snabbare än den hinner växa blir det ett rätt rejält nettoutsläpp av koldioxid. Det kan gå relativt snabbt med, Europa var förr väldigt skogigt men i princip alla länder kalhögg i princip all sin skog under 1700-talet i jakt på träkol. Vi är ca 7 ggr fler i Europa nuförtiden, den kvarvarande skogen kommer inte ha en chans om det börjar gå åt skogen, bokstavligt talat…

      Jag tror inte att energiförbrukningen nödvändigtvis måste öka in absurdum. Sveriges energiförbrukning per person har i princip stått still sen 80-talet, ändå ökar medellivslängden. Däremot tror jag det finns ett väldigt drastiskt knä, en magisk nivå, som verkar ligga på runt 1-2 toe (tonnes of oil equivalent, ca 11000-23000 kWh) per år och person (Sverige ligger nog högre mycket pga klimatet) där barnadödlighet, livslängd, livskvalitet etc drastiskt förbättras för att sen plana ut rätt rejält.

      Det borde inte vara omöjligt för ett samhälle att försöka hålla sig nånstans straxt över denna gräns samtidigt som man strävar efter att inte överskrida den onödigt mycket…

      • Nils Tenmann skriver:

        ”Varjen kommertanken” om vi lirar status quo-teatern kanske behöver nyanseras lite och då menar jag inte att jag har någon bestämd uppfattning om hotbilden, dvs huruvida den är totalt apokalyps eller bara ett rop i öknen att en katt är på väg runt hörnet… utan själva tankefigurationen att måla upp en ”hotbild” och relativt denna godhjärtat, godtroget i vällovligt syfte, handla efter bästa förmåga, vetenskapligt, sannolikt, på bästa sätt… för att undvika att hotet förverkligar sig… till och med än värre än vad någon ens vågade föreställa sig…

        … paradoxalt är detta det förnuftiga… om vilket vi även rent allmänt säger, att ”vägen till helvetet är stenlagd med goda avsikter”… den kommentaren är ju en slutsatts på basis av alla de fall som just slutat i sin motsats… alla gånger som ett verkligt hot har avvärjts faller liksom bort… samtidigt kan det alltid finnas utrymme för att ifrågsätta om det ”verkliga hot” man menar sig ha lyckats avvärja inte var ett verkligt utan bara inbillat hot… nåväl…

        … nu anger ju du ett vetenskapligt anspråks statistiska beräkningar av vissa ofrånkomliga betingelser som ram för människornas handlingsfrihet eller handlingsutrymme och jag antar att de är korrekta… jag är inte man, att ifrågasätta dessa väl så avgörande detaljer om förgivettar att grunderna för din hotbild är som du hävdar…

        … låt oss nu antaga, att vi sitter i Pentagon med din lägesbedömning… tror du då att vi får godkänt om vi säger… ”Om vi fortsätter att lira status quo-teatern som idag så kommer vi bara braka in i en energikris där vi riskerar att folk i desperation kommer använda det som står till buds. Hur det kommer se ut vete fan, ärligt talat, men det lär säkert inte bli vackert.”…

        … för att inte komplicera bilden än värre än vad den redan är så bortser jag från inre olika bedömningar mellan BRIC-ländernas militärstrategiska handlingsdispositioner och tar dem i klump som konkurrenter i spelet om råvarukontrollen…

        … alla aspekter på vad folk tog sig till redan igår, idag och i morgon i ”desperation” för att ”använda det som står till buds” är omöjligt att veta, ja, även om vi klumpar ihop folk nationsvis eller rent av bara kollar EU-paktens tilltag i förhållande de ovan nämnda blocken och även nämner Japans, Israels, Irans, Arabvärldens, Australiens och Afrikas råvarustrategiska analyser och handlingsdispositioneringar…

        … det är ju helt enkelt inte så mycket en fråga om ”Hur det kommer att se ut”, utan faktiskt hur det redan ser ut för folkens nationellt representativt strategiska bedömare i olika delar och aspekter av världens pågående konflikter och konfliktuellt mer eller mindre korrekta hantering i och med sina hotbilder… det må vara så som du framhåller vad gäller råvaruutvinningens och mineraltillgångens betingelser på kort och längre sikt… men vad folk i sin enskildhet kan och därför gör idag för att göra så gott de kan av situationen det gjorde de igår, idag och i närmsta morgondag och för många kan det inte bli värre än det redan är, andra har mer eller mindre hotbilder det fört och främst försöker undvika och ytterligare gör vad deras önskningar eller drömmar får dem att göra… så är det och så har det ur många aspekter alltid varit vad som alltid också har varit fallet, är att några människor har haft privilegiet att kunna blicka lite längre in i framtiden än näsan räcker… från vår horisont kallas det en förmåga till att vara förmögen till att göra ”vetenskapliga framtidskalkyler” för många andra handlar det om himmel eller helvete och för de flesta bara om att överleva dagen med ett perspektiv på att kunna göra det även i morgon…

        … generaliserar vi grovt kan man nästan säga, att alla vuxna människor som bor i sverige är så privilegierade att det kan föreställa sig en totalitet som är Global och som så betraktad är något vi bör bry oss om i vår dagliga gärning… bara att vi kan föreställa oss ett Globalt sammanhang är ett tecken för att allt inte är som det alltid har varit och ett tecken på hur privilegierade vi är som levt så väl så pass länge att den globala tankens latens kan väckas… även om vi vanligen tänker olika mer eller mindre lokalt och närigt…

        … en lokal hotbild för många boende i sverige, dök upp häromdagen som en nyhet för oss som inte berörs direkt, nämligen att ”miljonprogrammens” alla hyresbostäder skulle renoveras med påföljd att hyran skulle höjas så mycket att många inte skulle ha råd att bo kvar… och i den kalkylen är väl inte höjda el-priser och andra livsmedel medräknade kan jag tro…

        VAD VILL JAG NU HA SAGT MED DET HÄR

        jAG TROR helt enkelt att det arbete som du har lagt mycket jobb på att ta fram som underlag för ett vettigt handlande med betingelserna inför framtida liv och mänskligt leverne på vår jord
        inte är egentligen är något brott mot ”status quo-teatern”… it’s a same presidiuer as last year

        … vän av status quo-ordning frågar då: ”Vad har du för alternativ?”

        Jag vet inte – men ett tips är… ser jag på min energiförbrukning sedan 22 juli i fjor, då jag satte mig framför detta språkrör för första gången, av känd anlening, har jag dagligen med undantag för tre läkarbesök, handling av lite chips å glass å röka, suttit på stolen och haft tillräckligt roligt att jag gett fan i att vårda min kropp… utan motion å nästan 60 cig om da’n gör väl att min 70-års dag nog går upp i rök… medellivslängden kommer sjunka drastiskt, livskvalitén höjas avsevärt med allt roligt umgänge man fildelar med sig och åt sig… kort, sagt
        att döma utifrån mig själv pekar allt mot en framtid mer lik munkvärldens…

  7. Pingback: Glödlampskonspirationen eller Vem delade ut foliehattar på SvT? « Full Mental Straightjacket

  8. Pingback: En elbilsjunkies avbön – del 1 | Full Mental Straightjacket

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: