95 teser – del 4: Whether delivering information, opinions, perspectives, dissenting arguments or humorous asides, the human voice is typically open, natural, uncontrived.

Trovärdighet baseras på inte bara vad du säger utan hur du säger det. En skådespelare som bara läser sina repliker rakt upp och ner förmedlar visserligen budskapet, men intrycket blir platt, overkligt, ointressant. En politiker som talar utan inlevelse upplevs ofta som torr, distanserad och, samma sak igen, ointressant. Ett företag vars reklam inte klarar av att få en känslomässig koppling till den kundgrupp det riktar sig mot kommer ses som falskt, artificiellt och, återigen, ointressant.

Det som gör tex Robert Gustavsson så rolig (i alla fall i mångas ögon) är kanske inte alltid det han säger utan hur han säger det. Att låtsas halsa en flaska klorin och citera De Lyckliga Kompisarna är i sig kanske inte den mest spekatulära sketchidé världen sett, men kombinerat med den värsta rethosta historien upplevt blir det plötsligt fullständigt genialt galet. Ofta är det mer intressant hur något sägs snarare än vad som sägs. Ibland kan till och med det som sägs vara sekundärt eller till och med irrelevant och hela poängen ligger i hur det presenteras.

Oavsett vem du är och vad du representerar räcker det alltså inte med att ha ett budskap, du måste även fundera på hur du ska framföra det. Upplevs du som tillgjord, osäker, aggressiv eller på annat sätt ger ett intryck av att inte vara genuin kommer mottagarens första reaktion vara skepsism, kanske direkt avståndstagande. Oavsett om du kallar det pedagogik, marknadsföring, underhållning eller retorik handlar det egentligen främst om denna kommunikationens grundläggande funktion; att få mottagaren intresserad av vad du vill förmedla. Misslyckas du med det blir egentligen allt annat ointressant. I värsta fall får budskapet en negativ effekt; att i stället för att skapa en positiv relation till sin målgrupp orsakar man i stället en skada som ofta kan ta väldigt lång tid att reparera igen.

Alla som är någorlunda framgångsrika på att förmedla ett budskap vet detta, men ett problem är att oroväckande ofta vet inte mottagaren detta, vilket är orsaken till att många människor är väldigt lätta att manipulera med reklam, politisk retorik eller annat. En person som har åtminstone en grundläggande erfarenhet av retoriska knep, kroppspråk, mediakunskap etc kommer se igenom även relativt avancerade försök till manipulering. Här kommer då fördelen med öppenhet in; prioriterar man öppenhet och ärlighet minskar behovet av manipulation och agendor. Det minskar inte behovet av en tilltalande paketering av budskapet, men risken för skador pga att man blir genomskådad minskar drastiskt eller försvinner till och med helt.

”Ärlighet varar längst” heter det och det ligger mycket i det. Det kan ta längre tid och vara svårare att bygga upp en relation där man försöker att vara helt ärlig och öppen, men om man lyckas kommer man förhoppningsvis nå ut till en allt större grupp med sitt budskap samtidigt som man inte riskerar att stöta bort gamla relationer när man blir genomskådad.

Ett annat alternativ är att egentligen inte ha ett budskap alls utan bara använda sig av positiva associationer för att nå ut, där den känslomässiga relationen faktiskt är det primära budskapet!

Andra som skrivit: Magnihasa, Maloki, En Snel Hest, EnRIz

2 Responses to 95 teser – del 4: Whether delivering information, opinions, perspectives, dissenting arguments or humorous asides, the human voice is typically open, natural, uncontrived.

  1. Nils Ivar Tenmann skriver:

    Kommer frågan på tal om sanning, falskhet och lögn så där i största allmänhet brukar jag börja min utläggningar av de åsikter jag håller för sanna med att upprepa vad tre av mina lärofädrer har sagt om vad det rent allmänt definierar vad kunskap är. Det lyder såhär:

    KUNSKAP är skapande i handling, fakta är faktiskt skapade av människor, med tiden blir faktiskt fakta ett faktum när vi lite till mans å kvinns godtar det som sådant. Ofta sjunker det ned på botten i havet av alla förgivettaganden. Ofta när vi tvistar om olika saker ligger problemets lösning i att vi kollar lite närmare på vad det är vi tar för givet och hur det givits…

    Det är en skillnad mellan, att handla och att göra. Enklast uttryckt är handlingen den intentionalt uttänkta avsikten och görandet själva tillverkningen. Svårare uttryckt är skillnaden mellan handlingen att sova och därmed göra sig utvilad. Att tänka är handling och att teoretisera är ett göromål. Information är inte kunskap, utan kunskapandets resultat. För att göra information till kunskap krävs handlingar som skänker informationen mening…………………………

    KUNSKAP är å ena sidan, bara kunskap om det i någon mening står i överensstämmelse med det objekt det är kunskap om… men å andra sidan, är KUNSKAP bara kunskap om den står i överensstämmelse med den härskande elitens intressen.

    ”Trovärdighet baseras på inte bara vad du säger utan hur du säger det”. Det mesta vi gör när vi människor säger något till varandra handlar inte om överföra budskap till varandra, utan att odla och visa en emotionellt grundlagd tillit för varandra. Vi förmår aldrig lura eller manipulera någon att göra något den inte vill om en misstro eller misstänksamhet föreligger från början. En främling kan du lura att ta fel väg för människor brukar vanligen inte ljuga i en sådan situation. Din närmaste vän kan du lura länge och många gånger innan vänskapen brister. Trovärdighet liksom lögnen baseras på tillit.

    KUNSKAP är per definition en övning i översättning; det bekanta flyttas in i det obekanta, okända världar invaderas av det redan kända. Det avvikande normaliseras, namnges och accepteras. Att tala sant är i själva verket att säga att något är något annat och samtidigt bli trodd.

    Den bästa sanning Popper uttryckt är för min del den, att det närmaste vi människor kommer en absoluta sanning är den utsaga om något som vi uppenbart finner falsk.

    Det jag här har meddelat är inte ett budskap från gud eller ett vetenskapligt anspråk, utan en beskrivning av några åsikter jag tror på. Vill jag veta något om något på vetenskapligt vis gör jag först anspråk på att hävda, att i den mån det inte rör vad naturvetenskapen sysslar med, utan det vi i bredast mening förstår som humanvetenskap, så är det ett falskspel och en omoral att syssla med dess olika discipliner i enlighet med naturvetenskapens paradigm. Utan på detta område, där det handlar om det människor har skapat och därför kan vara på annat vis än vad det är för tillfället… där handlar den kunskapande handlingen i och med Aristoteles triangel; med Retoriken i toppen och Etiken och Politiken i basen.

    Fram till i våra dagar har Aristoteles retorik begripits på ett Platonskt vis. Idag bevittnar vi ett återupprättande av det gamla ämnet som ett grundläggande inslag i våra utbildningsplaner. Retorikens anseende håller på att öka samtidigt som dess värde hotas av en viss kvardröjande reduktionism som hotar att överge retorikens kärna och väsen utanför det nymornade intresset.

    Dessa reduktionistiska betraktelser av Retoriken koncentrerar sig till följande förhållningssätt:

    a) man ser retoriken som en eller flera talares aktivitet, vilka en och en vänder sig till en åhörarskara, traditionellt sett en församling eller domarkår. Retorikens allmänna kommunikationsteoretiska grund, vilken ska kasta ljus över allt språkligt meningsutbyte människor emellan, ignoreras.

    b) retorik definieras som konsten att övertyga. Detta synsätt följer historiskt ur den juridiska praktiken. Någon ska försvara sig eller anklagas inför en dömande församling som det gäller att övertyga. Är man inte ute efter att övertyga utan bara att uttrycka sin mening eller reda ut sin situation, menar man att det inte har med retorik att göra.

    c) retoriken karaktäriseras som konsten att hävda åsikter. Retoriken förstås som inskränkt till konsten att bevisa att vad som helst är sant. Med detta synsätt på retoriken hamnar man i skeptisk relativism eller ren nihilism, då vad som helst kan bli försanthållet om bara någon behärskar konsten att dupera.

    d) retoriken förstås som konsten att diskutera om det sannolika och det sannolika kopplas här felaktigt ihop med åsikter, dvs vetenskapen och logiken hanterar sanningen och åsikter och det sannolika behandlas av retoriken.

    Alla och inte bara någon av dessa förhållningssätt faller under retoriken. Retoriken är vetenskapandets teori.

    Det sista om vad retorik i grunden handlar om är ett budskap.

  2. Pingback: The human voice is typically open, natural, uncontrived – 4 of #95theses – maloki

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: