Internet och skolan

Det diskuteras ofta hur Internet ska kunna användas i utbildningen och även hur det kan tänkas påverka skolan och elever, men det diskuteras i princip alltid utifrån ett traditionellt skolperspektiv. Till exempel i Skolverkets publikation ”Utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom skolan” så står det bland annat:

IT och digital kompetens i styrdokumenten
I Lpo94 är ett av målen att eleverna ”kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande”. Detta är ett av de få direkt formulerade målen som avser användning av informationsteknik. Vissa ämnen i grundskolan behandlar direkt eller indirekt IT innehållsmässigt, detsamma gäller för gymnasieskolan. För båda skolformerna finns formuleringar avseende informationshantering och källkritik som berör IT.

Notera fraserna ”kunskapssökande och lärande” samt ”informationshantering och källkritik”. Vidare kan man läsa:

Webbplatsen IT för pedagoger samlar resurser från staten och andra aktörer, med syfte att belysa hur IT kan användas och inspirera till utveckling. Multimediabyrån erbjuder pedagoger inspirations- och stödmaterial samt digitala lärresurser, för att utveckla ett mediepedagogiskt förhållningssätt i undervisningen. Kolla källan erbjuder stöd kring källkritik, upphovsrätt och säker Internetanvändning för att öka pedagogers kunskap i frågorna.

Här börjar jag faktiskt bli lite orolig. IT ska användas i undervisningen, men det är uppenbarligen ett hjälpmedel och ett verktyg för att komplettera den redan existerande ordningen av auktoritär inlärning. Dessutom passar man på att banka in lite upphovsrätt i soppan när man ändå är igång, en berättigad fråga är om källkritiken även appliceras på upphovsrätten eller om eleverna förväntas acceptera den i dess nuvarande form utan att knota?

I vår omvärld har IT under samma tid fått allt större strategisk betydelse. Som ett uttryck för detta kan OECD:s rapport ”The new millenium learners” betraktas.


Svenskarna är mångsidiga Internetanvändare och det gäller även unga. Små barn spelar spel, i takt med växande ålder sätts kommunikation allt mer i fokus. Sju av tio 15-17-åringar är medlem i en internetcommunity och 25 procent i åldersgruppen har en egen blogg. Detta skiljer markant den yngre generationen från sina föräldrar där endast en liten andel, fyra procent, bloggar och som i lägre grad nyttjar sociala medier. Ungdomar använder Internet också för informationssökning i ökade grad i takt med växande ålder.

Jag vill sätta fokus på två saker här:

  1. Den yngre generationen utnyttjar Internet oerhört mycket mer än föräldragenerationen gör, ändå förmodas den äldre generationen behålla sin auktoritära roll och lära ungdomarna hur Internet fungerar och hur man agerar på Internet.
  2. Informationssökning, som är det som dokumentet till stor del fokuserar på när det gäller IT i skolan, presenteras lite i efterhand nästan i förbigående!

Jag är övertygad om att det var oavsiktligt att författarna belyste denna diskrepans, men håll den i minnet.

I Skolverkets undersökning uppger mellan 50 och 70 procent av lärarna att IT är ett betydelsefullt pedagogiskt verktyg i undervisningen. […] Många av lärarna anger att IT underlättar för eleverna att hitta information.

Det finns emellertid kritiska synpunkter. Vissa lärare betraktar IT som överskattat och betonar att IT bara är ett verktyg.


Svenska lärare uppvisar emellertid väsentligt mer negativa attityder både till IT som verktyg och till vilka hinder och möjligheter som faktiskt föreligger, jämfört med andra länder. Hälften av de svenska lärarna anser att undervisningsmaterial på Internet håller låg kvalitet, tre av fyra anser att den egna IT-kompetensen på skolan är otillräcklig. Två av tre anser att det är svårt att hitta undervisningsmaterial och att det tekniska stödet på skolan är för dåligt.


Lärares användning av digitala lärresurser, det vill säga digitalt material framställt för att använda i en lärsituation, är förhållandevis lågt men visar tecken på att öka över tid. De nationella resurser och portaler som finns, t ex Multimediabyrån och Lektion.se, redovisar ett ökat antal besökare. Andelen lärare som producerar egna lärresurser och delar dessa med andra ökar också.


Studien pekar ut flera faktorer för framgångsrik användning av digitala lärresurser. Lärares efterfrågan och användning stiger i takt med ökad kunskap. Uttalade nationella strategier för användning och offentligt stöd till produktion driver också på utvecklingen, liksom infrastrukturella insatser för att underlätta användning och utveckling. God information, från både offentliga och privata aktörer om vilka lärresurser som finns och hur de används, bidrar till ökad efterfrågan. Ur ett användarperspektiv lyfts tillgång till en nationell plattform för information, tjänster och erfarenhetsutbyte fram som betydelsefull.

Så, i korthet, skolan och lärarna ser IT som ett nytt media för läromedel, men läromedlena ska fortfarande produceras och distribueras enligt samma modell som introducerades av tryckpressen. För att mäta nyttjandet av IT i skolan använder man efterfrågan av ”digitalt material framställt för att använda i en lärsituation”, i övrigt är det business as usual.

Svenska ungdomar är vana IT-användare. I hög grad skaffar sig ungdomar denna kompetens utanför skolan. I en undersökning skattar elever sin kompetens som god eller mycket god utifrån vissa definierade kunskaper och färdigheter, till exempel förmåga att bearbeta text, bilder, filmer, bygga en server eller kommunicera via sociala medier. Detta förhållande kan i vissa avseenden betraktas som okomplicerat, kanske rent av rimligt. Det finns många nödvändiga kompetenser som medborgare skaffar sig utanför det formella utbildningssystemet. Dock berör digital kompetens flera grundläggande färdigheter som skolan har värnat och som rimligen också framöver bör ingå i skolans uppdrag.

Ett av de fåtaliga mer specifika kraven i styrdokumenten rör elevernas förmåga till kritisk granskning av information och källor. Även här saknas uppföljning på elevnivå av resultaten. Utifrån tidigare nämnda uppgifter om ungdomars Internetanvändning, är det dock sannolikt att även inom detta område skaffar sig många elever sina kunskaper, färdigheter och attityder från andra källor än skolan.

Här är första, och vad jag kan se enda, gången som konceptet deltagarkultur över huvud taget berörs! Frasen ”förmåga att bearbeta text, bilder, filmer, bygga en server eller kommunicera via sociala medier” pekar dels på att eleverna är som fisken i vattnet när det gäller Internet, IT-generationen (vare sig det handlar om 7- eller 70-åringar) kan IT och dels på att Internet inte är enkelriktat. En detalj kan det tyckas, men en ack så viktig detalj.

Andelen skolor som begränsar eller styr elevernas Internetanvändning via olika filter eller tekniska verktyg ökar över tid. Detta kan tolkas som att källkritik och etik i skolan snarare betraktas som ett tekniskt eller moraliskt problem, än som en pedagogisk utmaning. Frågan om lag och upphovsrätt på Internet är aktuell i samhällsdebatten. Lärare säger sig idag ha begränsade kunskaper i upphovsrätt, avseende såväl vad de själva och skolorna får publicera som hur frågan ska tas i upp i klassrummet.

Diskrepansen är ett faktum och intressant nog hamnar skolan i ingenmansland. En av de mindre tacksamma uppgifter skolan fått är att undervisa om vad som råder vad gäller upphovsrätten, men jag skulle vilja påstå att eleverna redan vet mer än skolan om praktisk upphovsrätt och om dess disruptiva effekter denna har på Internet tack vare det maktverktyg upphovsrättsindustrin idag har tex i och med DMCA.

För de allra flesta unga är IT och Internet inte ett skolämne, utan ett självklart verktyg i vardagen med såväl för- som nackdelar. Att kommunicera via sociala medier är i högre grad en aktivitet för unga. Samtidigt pekar undersökningar på att kränkningar och övergrepp inte är ovanligt – och att unga ofta hanterar sådana utan vuxenvärldens stöd eller inblandning. I frågor om etik, lag och rätt – senast exemplifierat med fildelningsfrågan – finns ett om än inte enkelt men dock synligt mönster avseende värderingsskillnader mellan unga och äldre. Detta påverkar skolans uppgift.

Med tanke på att ”vuxenvärlden” och skolan upprepade gånger visat att de inte har bollen eller har koll på vilken planhalva bollen ens är på så är det väl knappast förvånande om ungdomar inte söker hjälp hos de vuxna om de har problem med något som de vuxna bevisligen är fullkomligt inkompetenta att hantera? När man inte ens delar samma värderingsgrund om saker som rör Internet blir situationen knappast bättre av och det förhindrar ytterligare en möjlig dialog.

Att i det läget prata om ”skolans uppgift” är, som det brukar heta idag, epic fail! Skolan har ingen uppgift när det gäller Internet för skolan är inte tillräckligt kompetent för det! För att skolan ska kunna få en uppgift krävs inte bara engagemang och vilja, det krävs även en ödmjukhet som idag lyser med sin frånvaro.

I OECD-rapporten ”The new millenium learners” studeras sambanden mellan IT-användning och PISA-resultat. Ju mer förtrogen och van IT-användare eleven är, desto bättre studieresultat. Detta samband gäller dock endast IT- och Internetanvändning i hemmet […] OECD konstaterar ett samband mellan IT-användning hemma och skolresultat, men motsvarande samband finns inte avseende IT-användning i skolan. […] Avslutningsvis pekar OECD också på en förändring avseende digitala klyftor. Från att tidigare främst ha framställts som klyftor mellan dem som har och inte har tillgång till IT, syns de stora skillnaderna nu mellan dem som kan och inte kan nyttja tekniken fullt ut. Dessa skillnader verkar i hög grad höra samman med socialt och kulturellt kapital.


Enligt OECD kan en ökad IT-användning bidra till minskade klyftor och bättre
resultat. I sin rapport pekar man ut sex områden där insatser krävs:

  • öka medvetenheten om IT-användningens konsekvenser
  • identifiera och formulera krav på nya kunskaper och kompetenser
  • motverka klyftan mellan de som kan och de som inte kan
  • utgå från ett helhetsperspektiv i synen på IT och lärande
  • anpassa skolan som lärmiljö till ökad datoranvändning och tillgång till lärresurser
  • stimulera ökad datoranvändning i skolan och utvärdera resultaten

Någon som hört Tretows ”Moderna tider”?

Därför är det otroligt glädjande att Piratpartiet nu presenterar sin skolpolitik, en politik som utgår från hur Internet påverkar samhället och hur man kan lära med hjälp av IT i stället för att försöka forcera in IT i en roll som tidigare upptogs av svarta tavlan, böcker och stenciler.

Det här är en skolpolitik som helt enkelt är anpassad för de som växt upp med Internet och som är vana vid att ständigt använda IT i sin vardag.

Piratpartiet behövs i Riksdagen. För Sveriges och Sveriges framtids skull.

Pingat på Intressant.

Annonser

7 Responses to Internet och skolan

  1. Pingback: Anonym

  2. mrperfect72 says:

    Piratpartisterna har helt enkelt missat lagen i sin undervisning i skolan och nu vill pappa batong haffa dem.

    Eleverna kommer utbildas att se ner paa Piratpartiet. Man kommer soeka paa ordet pirat i wikipedia och sedan foerklara att Piratpartiet aer naagot ont och fult. Fildelning aer stoeld, o.s.v.

    Sen kan de roesta blockpolitiskt och vara glada med den repressivitet de faar. Oevervakningen och foerbud mot att maskera sig aer givetvis foer att skydda alla enligt staten. Oevervakningen skulle ju inte ha effekt om man fick ha solbrillor, keps eller sloeja paa sig, eller hur?

    Sedan kan man saenka ungdomarnas loener och goera dem arbetsloesa i EU-racet mot bottnen och eventuella demonstrationer kan ocksaa goeras olagliga eller saa tar man anstaellningen ifraan de som protesterar.

    Piratpartiet bryr sig inte om EU-medlemskapet eller ungdomarnas loener…. Varfoer? Jo foer de aer just Pirater och de samlar pengar i sin egen skattkista i sitt Piratskepp. Och fattiga barn kan man koepa laettar med sin skattkista full av silver.

    Jaha, elever, det finns bara tvaa val. Roeda laget eller blaa laget eller Nazisterna. 😀

  3. magnuskindblom says:

    mrperfect72: Den synen på Piratpartiet kommer att vara övergående, om inte annat när en ny generation lärare stormar in i skolan.

    qeruiem: Underbart inlägg! Så här ska internet och skola resoneras kring. Jag är så trött på ”IT är viktig i skolans värld” och ”en utredning tillsätts för att ta fram riktlinjer för hur kommittéer ska arbeta fram ramar för…”.

    Du lärare som ser detta: Diskutera detta inlägget med elever och andra lärare, kommentera inlägget. Tänk nytt!

    Mitt lättsmälta inlägg om taktiker i riksdagsvalet.

  4. Pingback: Valrörelsen 2010 för dig som har bråttom, del 1 « Magnus Kindblom

  5. Det är jättebra att eleverna får lära sig om upphovsrätt faktiskt. Det är mycket enklare att ta ställning till om UHR är bra eller dålig om man faktiskt har läst vad som står där i.

    Jag rekommenderar Kristina Alexanderssons blogg där hon skriver mycket om skola och upphovsrätt. T ex har hon skrivit om fixeringen vid tryckta medier i undervisningen.

    Hennes approach till att lära eleverna upphovsrätt är att också undervisa i Creative Commons.

  6. Riktig skola says:

    De som är intresserade av skola och e-lärande måste kolla in denna sajt:

    http://www.khanacademy.org/

    Efter att ha tittat på ett tiotal korta föreläsningar där, så fick jag känslan att skolan jag skickar mina barn till är omodern. Tänk om dessa föreläsningar fanns på svenska!!!

    Det finns ett enormt värde i att låta eleverna få tillgång till briljanta föreläsningar via nätet. Kolla in länken till Khan Academy ovan så ser du vad jag menar.

  7. Pingback: Slentrianets idéfängelse « Full Mental Straightjacket

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: