Men vafan!? Är karln fullständigt rudis!?

Ärenderaden är ordagrant min omedelbara reaktion på Carl Bildts senaste utspel i SvD. Carl Bildt började orera om friheten på nätet i en opinionsartikel i SvD något bland annat jag bemötte, Rick Falkvinge skrev en replik och Sagor från livbåten har en fin liten hög länkar till reaktioner online. Detta hindrade dock inte Bildt att fortsätta orera om det på nätet, inte minst igår och som vanligt blandar han uppenbara sanningar med egna värderingar i ett klassiskt försök att blanda bort korten.

Vårt beroende av nätet i alla avseenden växer mycket snabbt. Det handlar inte bara om den nytta vi individuellt har av det, utan att den ena avgörande samhällsfunktionen efter den andra, nationellt såväl som globalt, blir avhängigt av att nätet är säkert och tillförlitligt.

Hackerattacker har följts av en snabb utveckling av mer eller mindre avancerad nätkriminalitet. Och vi ser en mycket snabb utveckling av såväl olika former av nätattacker som av spaning och direkta konfliktförberedelser på nätet som bara kan utföras av statliga eller statsstödda aktörer.

Det börjar bra, fortsätter tveksamt och spårar sen ur ganska fatalt och det som verkligen får hela tankekedjan att tappa ett hjul och rasa nerför banvallen är ordet ”bara”. Man kan inte applicera gamla tidens militära tänk på Internet, den tid då vapen var dyrt och stora, slagkraftiga arméer enbart kunde skakas fram av rika industrinationer är förbi.

De så kallade botnets som tex idag används för att skicka spam och utföra DoS-attacker kan skapas av en ensam person som har den nödvändiga kunskapen och det krävs definitivt inte ”statsstödda aktörer”, att påstå det är ren FUD. Om Bildt i stället tänker på Kinas attack mot tex Google så hade inte den kunnat hända om inte USA till att börja med hade krävt att de själva skulle kunna utföra precis samma form av övervakning av personer som använder Googles tjänster (vilket jag skrivit om här).

Hamadoun Touré beskrev detta som nödvändigheten av ett fredsavtal innan kriget bryter ut. Det pågår en upprustning för cyberkrig som förr eller senare riskerar att få allvarliga effekter för våra samhällen, och det kommer nu att behövas en kraftfull förebyggande internationell diplomati i dessa frågor.

Utifrån perspektivet nation A versus nation B så låter det här säkert klokt, men utifrån perspektivet en samling odefinierade hackers som alla jobbar mer eller mindre individuellt versus nationer så låter det här som ett desperat försök att skydda sig med hjälp av massförstörelsevapen bara för att upptäcka att när man väl tänker försöka använda dem så har nån jävel snott avfyringsnyckeln.

Säkerhet på nätet kan aldrig lösas enbart politiskt och det kommer aldrig kunna uppnås mha drakoniska övervakningsmetoder, det man i stället riskerar att göra är att starta ett tvåfrontskrig, dels mot black hats men även mot white hats som knappast kommer sitta tysta och acceptera att övervakning och registrering blir normen på nätet. I sin iver att försöka förekomma cyberterrorism så tror alltså Bildt att vapenskrammel och statliga insatser ska kunna stoppa hotet samtidigt som han inbillar sig att frihet och integritet ska kunna bejakas (Ha, säger jag bara, ha!) och inser inte att han samtidigt tvingar sin starkaste allierade att bli sin fiende!

The road to hell is paved by good intentions.

När blir en nätverksattack mot ett land en attack mot detta land i folkrättslig mening, och vilken rätt till motåtgärder av olika slag kommer då att finnas?

Frågor som dessa är svåra i sig, och blir än mer komplicerade när det är utomordentligt svårt att fastställa var det egentliga ansvaret för en attack ligger.

Här är det uppenbart att Bildt är ett barn av sin tid. På nätet finns inte nationer! Punkt. Tänk om, tänk rätt.

Så, utifrån denna skriande okunskap är det katastrofalt illa när Bildt bemöter Falkvinges replik med fraser som:

Sverige är en öppen demokrati och en fungerande rättsstat.

Verkligen? Var då?

Jo, vi är förvisso fortfarande en demokrati, men tecknena att allt inte står rätt till börjar bli oroväckande många.

Falkvinge borde dock inte vara blind för att i försvaret av friheten på nätet också ingår att säkra detta nät mot dem som vill använda det på sätt som hotar vår frihet och säkerhet. Så fungerar faktiskt vår rättsstat även i övrigt. Och på samma sätt som i samhället i övrigt kan det i detta arbete finnas besvärliga gränsdragningar.

Visst är det så och det är ett arbete som IT-ansvariga och säkerhetsexperter dagligen brottas med. Dock, precis som Bildt säger så är det så vår rättsstat fungerar och integritet och frihet skyddas av lagar som tex den här:

9 c § Den som i annat fall än som sägs i 8 och 9 §§ olovligen bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling eller olovligen ändrar, utplånar, blockerar eller i register för in en sådan uppgift döms för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som olovligen genom någon annan liknande åtgärd allvarligt stör eller hindrar användningen av en sådan uppgift. Lag (2007:213).

Nu undrar jag, varför anser inte Bildt att den här är applicerbar på vår kommunikation på nätet när integriteten och privatlivet uppenbarligen anses vara i stort sett okränkbart när det gäller papperspost och telefoni?

Men att Sverige har lagar som skyddar upphovsrätten eller värnar vårt samhälle mot yttre hot kan inte rimligen leda till att vi jämställs med länder som förvägrar sina medborgare elementära fri- och rättigheter.

Det låter vackert, eller hur. Sanningen är mindre vacker. Från opassande.se’s utmärkta översikt över övervakningslagar:

(Prop. 2002/03:74) Hemliga tvångsmedel — offentliga ombud och en mer ändamålsenlig reglering: Polisen får telefonavlyssna personer som ej är misstänkta för brott, utan bara råkar ha någon form av kontakt med en misstänkt för brott som kan leda till 2 års fängelse, samt för ett antal brott med lägre straffsatser. Polisen får även installera hemliga spionkameror i dessa ”misstänkta bekantas” hem.

(Prop 2005/06:177) (Lag 2007:979) Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott: Polisen får använda hemlig teleavlyssning, teleövervakning, kameraspioneri och hemlig postkontroll utan någon misstanke om brott alls: det behöver bara finnas anledning att anta att en person kommer att begå vissa allvarliga brott. Personen behöver inte ha utfört något försöks- eller förberedelsebrott. Om detta antagande finns får man även avlyssna personens hela bekantskapskrets.

(Prop. 2005/06:178; Lag 2007:978) Hemlig rumsavlyssning: Polisen får ta sig in i ett hem i smyg och installera buggningsapparatur med sändare. Man får bugga andra utrymmen än den misstänktes hem om det finns ”särskild anledning” att tro att den misstänkte kommer vara där. När buggningen är klar ska den misstänkte underrättas om att det skett, men undantag från underrättelseskyldigheten kan tillämpas. Som vanligt säger regeringen att detta är för att bekämpa terrorism och grov brottslighet. Lagrådet konstaterar dock att den nya lagens tillämpningsområde ”ingalunda är begränsat till att avse dessa typer av allvarlig brottslighet.”

Det här är några av de lagar som finns idag i den ”fungerande rättsstaten” Sverige. Slutligen skulle jag vilja ta tillfället i akt och citera lite från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna:

Artikel 12

Ingen må utsättas för godtyckliga ingripanden i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens, ej heller angrepp på heder och anseende. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp.

Jag är ingen jurist, men jag tycker ändå att det låter som att Artikel 12 skär sig lite mot tex ”Polisen får telefonavlyssna personer som ej är misstänkta för brott”.

Artikel 17
[…]
2. Ingen må godtyckligt berövas sin egendom.

Mikael Nordström fick sina datorer beslagtagna för att ”det påstås att han upptagit bandbredd så att kommunens tjänster på samma nät påverkats”. Känns inte ”godtyckligt” som en bra beskrivning på det?

Artikel 30

Intet i denna förklaring må tolkas såsom innebärande rättighet för någon stat, grupp eller person att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att omintetgöra någon av häri uttalade fri- och rättigheter.

Att Bildt försvarar sig med ”inte rimligen leda till att vi jämställs med länder som förvägrar sina medborgare elementära fri- och rättigheter” är mao rent retoriskt skitsnack! Att tex Kina är värre än Sverige när det gäller individens rättigheter är inte ett försvar! Sverige har skrivit under FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och om vi så bryter mot ett kommatecken i en bisats till en fotnot i dessa så är det åt helvete, någon sådan gråzon finns det helt enkelt inte utrymme för. Vi har FÖRBUNDIT OSS att följa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och då ska vi fanemig göra det också, det är fullständigt irrelevant vad som händer i Kina och det borde Bildt veta minst lika bra själv!

Carl Bildt kan ta och placera sin så kallade ”frihet” på något mörkt ställe där inte ens FRA skulle komma på tanken att övervaka.

Andra som skrivit: Skivad lime, Syrrans granne, Farmor Gun och Karl Sigfrid

Annonser

6 Responses to Men vafan!? Är karln fullständigt rudis!?

  1. Pingback: Bildt avslutar diskussionen // Skivad lime

  2. Pingback: Carl Bildt borde lämna sin skyddade verkstad (syrrans granne – rapig, kaxig och mongo)

  3. Bo says:

    Debatten om frihet på nätet kan te sig en aning svår för oss mindre initierade. Jag har visserligen med stort nöje använt mig av nätet under ett femtontal år. Mitt enda bekymmer är skräpposten, som man dock kan begränsa med lite arbetslust ifråga om uppdatering av filter od.

    I det stora grälet om FRA, sett i relation till individens och statens berättigade synpunkter har jag fn. tämligen luddiga åsikter. Av detta skäl kan jag tycka att det rentav vore bra om PP lyckades komma med i riksdagen. Rätt hanterat kan ett enfrågeparti göra en demokratisk nytta med att lyfta fram åsikter som bubblar i folkdjupet.

    Pedagogiken och presentationen därav bör dock bli mer sparsmakad än ni engagerade ofta förmår. Jättelånga tirader av alla hemska effekter av FRA innebär vanligen att man inte läser till slut. Alltså korta klatchiga synpunkter på de väsentliga hemskheterna kan nog få många att bilda sig egen uppfattning.

    Risken finns dock att vi konstaterar : Storm i vattenglas!

    • qeruiem says:

      Du har alldeles rätt i att det ofta blir lite ”pratigt”, men eftersom jag ville bemöta Bildts argument så blir det förstås lite pratigt. Dock, jag uppskattar dina synpunkter och ska försöka tänka på det framöver.

      Vad gäller enfrågeparti så är det förvisso så att PP främst driver våra tre huvudfrågor, men gör det å andra sidan mer kompromisslöst. De stora partierna har visserligen ”kompletta” partiprogram men driver ändå trots detta bara en handfull frågor de med och kompromissar ofta med ”mindre viktiga saker” (som tex Centerns kovändning i kärnkraftsfrågan). Personligen tror jag att fokuspartier kommer ta mer plats i framtiden helt enkelt för att samhället blir allt mer komplext och det blir allt svårare att samlas under en gemensam fana.

      Men, som sagt, tack för dina synpunkter.

      PS. Länken till din hemsida funkade inte. 😦

      • Bo says:

        Du har helt rätt, jag skrinlade denna hemsideidé. Tack för ditt påpekande, jag försöker radera hänvisning till denna imaginära website.

  4. ConnyT says:

    @Bo
    För mig räcker denna principiellt viktiga fråga långt (angående FRA):
    Ska staten har rätt att läsa min privata korrespondens utan att jag är misstänkt för allvarligt brott!?

    Min magkänsla skriker: ”nej – detta är fel”… 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: