Non sequitur, SIFO….

TL;DR – versionen: Jag bara gnäller lite. Man kan leva utan att läsa denna inte speciellt djuplodande text som egentligen är helt onödig. Jag bara skriver av mig lite frustration, läs på egen risk.

Opinionsundersökningar kan vara kul och jag har rent generellt inte nåt emot att svara på dem, men ibland blir jag lite trött…

Den här luntan är 46 sidor och min första känsla var ”Ääääää, orka!”, men sen tänkte jag att jag skulle ta mig en titt på frågorna i alla fall och se om frågorna var så pass bra att de motiverade att jag tog mig tid åt att spela sänka skepp i kryssrutorna. Frågorna är faktiskt intressanta, inte för frågorna i sig utan som en indikation på den förutfattade bild SIFO har om sin samtid.

Första kategorin (ja, efter personliga uppgifter då) är ”Intressen”. Här kan man fylla i allsköns saker man är intresserad av, som tex hårvård, astrologi, energisparande, utrikespolitik, krukväxter, bakning, sy kläder, film, kändisar, jakt, ja en hejdlös massa helt enkelt! Det finns 83 frågor och av dessa har tre (3!) IT-koppling, nämligen ”intressena” datorer, spela dataspel och spela TV-spel.

Största tekniksprånget sen industriella revolutionen som just nu omformar hela världspolitiken och SIFO anser det vara så irrelevant att man avfärdar det med tre ynka frågor, som dessutom (imo) är totalt värdelöst formulerade, medans fritidsaktiviteter med sportlig anknytning får hela 20 frågor!

Börjar bra det här. Sen kommer det lite frågor om mina biovanor, som jag inte har några, men det går att kryssa i att jag aldrig går på bio så där känner jag ändå att jag kan representera mig själv. Liten räddning efter den initiala katastrofen. Moving on.

Nästa kategori är ”Aktiviteter” och det närmaste man kommer IT där är ”Spelar dataspel” och ”Spelar TV-spel”. Igen. SIFO verkar fortfarande leva kvar i den där bilden av att IT är ”spelar spel” trots alla dessa som frivilligt lägger massa fritid på att utveckla Linux, utveckla websidor, skriver blog etc. Dessa är tydligen inte, enligt SIFO, aktiviteter. Bra att veta. 20 sportfrågor av 48 möjliga.

”Om hushållet” då? Här kan man kryssa i om man äger eller tänker köpa tex personbil, cykel, 4-hjuling, traktor, snöskoter, utombordsmotor, fritidshus, motorsåg, värmepump, TV, radio, parabol, hemmabio, symaskin, espressobryggare och till och med om hushållet innehar egen häst! Vad som saknas i listan?

Man kan inte kryssa i att man äger en dator! Det finns inte en enda fråga om hushållet innehar egen dator, laptop, surfplatta, whatever trots att jag törs sätta min hatt på att det är förbannat mera vanligt än att hushållet innehar egen häst! 7 sportrelaterade frågor (inklusive hästen) av 56 möjliga.

”Läsning av dagstidningar (obs papperstidningar)” är nästa kategori. Det gick ju ganska fort, 8.5 sidor som jag kunde hoppa över direkt. Tidningar på papper? How quaint. Även om jag började betala för en tidning så skulle jag fan inte få föråldrade nyheter levererade på ett otympligt, analogt, icke sökbart media. Jag menar, om vi bortser från Harry Potter-filmerna så har tidningarna inte ens rörliga bilder! ;)

En av de avslutande frågorna i tidningskategorin är ”Värdering av informationskanaler” och de kanaler som ska värderas är (samtliga) populärpress, fackpress, morgontidningar, kvällstidningar, gratistidningar, TV, text-TV, radio, brev från företag/myndigheter, direktreklam, affischtavlor, internet samt telefonkataloger. Jag blir så trött.

SIFO delar alltså ner traditionell media i hela 8 kategorier men sammanfattar den moderna, digitala informationsteknologin med ett enda ord: ”Internet”. Herregud…

Nästa kategori är penningutlägg med kategorier som skor, kläder (flera kategorier), hårvårdsprodukter, semesterresor, välgörenhet, tobak, öl, leksaker osv. Där representeras den moderna IT-världen av kategorierna ”Spel till TV-spel”, ”Datorer/Datautrustning”, ”Dataspel”, ”Dataprogram”, ”Film/Musik från internet”, ”Mobiltelefoni”, ”Inköp via mobilen” samt ”Inköp via Internet”. Det framgår inte ifall skor inköpta via en browser i en telefon ska redovisas under ”Skor”, ”Inköp via mobilen”, ”Inköp via Internet”, eller under vissa eller samtliga av kategorierna. Det ter sig något förvirrande och tyder på att man inte riktigt förstått konsekvenserna av den moderna kommunikationstekniken.

Efter det kommer några mer allmänhållna frågor som, faktiskt, inte har ett dyft med modern IT att göra så de tänker jag hoppa över i den här kritiken, men efter 2.5 sidor av högst ordinära frågor kommer plötsligt en halv sida totalt spridda frågor, so far den intressantaste delen i hela den här luntan! Det är frågor som ”Jag är oroad för utsläpp och andra miljöeffekter orsakade av bilar”, ”Jag är för ett svenskt medlemsskap i EMU”, ”Jag har en hobby som tar upp en stor del av min fritid”, ”Jag undviker helst storstan”, ”Enligt mig är det kvinnan som bör ha huvudansvaret för hem och familj”, ”Jag skulle någon gång gärna starta ett företag” osv. Frågor från TOTALT spridda kategorier och flera som jag personligen tycker är intressanta ur ett samhällsperspektiv, men här trycks alltså 32 till synes slumpmässiga frågor ihop på en halv sida. Okej?

Sen får plötsligt telefonkataloger, ni vet de där tryckta på papper, plötsligt två tredjedelar av en sida! Telefonkataloger? På papper? Resterande tredjedelen av sidan handlar om nummerupplysningstjänster via telefon och SMS! Inte ett ord om nummerupplysning via Internet (hitta.se, eniro.se osv). I ett sverige där prognosen för antalet sålda smartphones under 2012 ligger på 2850000 enheter?

Vi rör oss dock fram genom tekniksedimentlagrena för nästa kategori är telefoni, både fast och mobil. Om vi bortser från att det verkar som att SIFO utgår från att alla använder sin telefon primärt för att ringa med så är frågorna rätt ok, men jag saknar en kryssruta med texten ”Va? Menar du att det går att PRATA med varandra i den här saken med?” för det händer fanemig inte ofta att tex jag gör det. För det mesta är det ändå bara säljare som ringer eller nån som slagit fel nummer. Ringa? How quaint.

Och nu har vi äntligen nått fram till frågorna om ”Datorer i hemmet”! Yay! Det är fortfarande så nytt och spännande i SIFOs värld att det tarvar en alldeles egen kategori (medans de flesta andra av oss nog mer ser datorer som bruksföremål som diskmaskiner och TV-apparater, då). Där kan man tex kryssa i om man har Mac eller PC…?
Jag… Blir… Så… Trött…

Ja, ok, jag köper att vare sig Linux eller BSD finns på datorhorisonten för vanligt folk, men Mac eller PC? Ur ett mjukvaruperspektiv är det fel eftersom det rimligtvis borde vara OSX eller Windows och ur ett hårdvaruperspektiv är det också fel eftersom en Macintosh egentligen bara är ytterligare en PC, men det där ”Mac eller PC” har på nåt sätt rotat sig sen hedenhös och det verkar vara klippt omöjligt för folk i gemen att få det rätt. Jag tycker dock att någon som får betalt för att skriva nåt ”på riktigt” borde anstränga sig lite mer och få sina fakta rätt, men jag är väl lite för optimistisk på den punkten kan tro.

Det blir inte bättre än så. ”Datorer i hemmet” får ca en fjärdedels sida totalt och då tas ändå en tredjedel av utrymmet upp av TV-spel. Jaja, vi pratar ju bara om en teknikrevolution, hur intressant kan det vara?

Ludditer!

Nästa grej, efter en ganska intetsägande del om spel och dobbel, handlar om media. Igen. Samma mönster som förra gången. Tidningar, radio och TV dissekeras ner till ett antal rader med kryssrutor men all form av kommunikation beroende av datorer sammanfattas med ”Internet”, eller för att uttrycka det annorlunda; kategorin ”Internet” får samma typ av detaljdjup i frågorna som ”text-TV” får. Det säger egentligen rätt mycket om teknikmedvetenheten på SIFO imo.

Halvvägs in (jag hoppade över lite frågor om lokala media här…) så börjar SIFO-undersökningen gå in på våra shoppingvanor och här ställs verkligen initierade frågor om hur Internet används för att tex jämföra olika kedjors priser eller hur ofta man kollar lagerstatus etc innan man åker och handlar… Dvs, kunde man ju hoppats att det stod. Inte ett pip om såna saker. Här handlar det fortfarande om det traditionella sättet att handla på, man åker till butiken och letar och jämför på plats. Ehm. Ja. Prisjakt.nu, någon? Inte det? Pricerunner? Socala media? Nehej? Butikernas hemsidor då? Inte det heller, nej…

Sen kommer det nästan en hel sida återigen med såna här ”Allt mellan himmel och jord”-frågor som, ja, inte passar ihop och som inte helt sällan skriker efter bättre detaljuppdelning, men inte då. Nä. Raskt vidare till hur ofta man besöker olika butiker. Jag förmodar att de menar rent fysiskt då, inte webträffar.

Nästa kategori är ”Värdering av medier” och handlar om olika mediers roll i hur vi hittar nya varor och tjänster. 11 kategorier. ”Internet” och ”text-TV” är två av dem, resten är synnerligen icke-elektroniska. Ni börjar se mönstret, va? Renovering, resor, bilar, båtar, personliga uppgifter. Helt IT-löst. Synd. Det finns förstås en massa intressanta frågor man kan ställa om hur folk letar resor, bilar etc (blocket någon?) men de frågorna ställer inte SIFO.

Nästa kategori: Evenemang och platser! 93 frågor. Dreamhack är med. Så också Almedalsveckan. Yay. Även en blind höna…

Sport, energi, uppvärmning, synhjälpmedel, systembolaget, banker (yay, ”Internet – eller telefonbank” finns som kryssruta under utnyttjade tjänster), aktier, pensionssparande, butiksanslutna kort, konto-/kredit-/betalkort, arbete, TV-kanaler, TV-tittande. Nästan 6 sidor ”gammalfrågor” där man helt missar hur Internet haft en rätt brutal påverkan på våra vanor (jo, även bankerna har påverkats lite mer än ”Internet- eller telefonbank”) tills vi kommer fram till ”Webb-TV/Play-tjänster”. Vi säger som så, frågorna är bara en liiiiten aning vinklade åt att det handlar om SVT-play och liknande tjänster, det är inte direkt fokuserat på YouTube eller andra alternativ som inte är knutna till ett tranditionellt TV-bolag. Alls.

TV är TV, Internet är Internet. Att TV (liksom övriga underhållningsindustrier) som koncept förmodligen kommer ”stöpas om” rätt rejält de närmaste åren hör inte hit. Blotta tanken på att distributionen av rörliga bilder (med ljud!) håller på att förändras finns liksom inte riktigt som en möjlighet på händelsehorisonten annat än som ”Har ingen vanlig TV” som orsak till att man använder ”Play-tjänster”, men det är uppenbart att man fortfarande förväntas titta på TV as in de ”etablerade” kanalerna.

Och sen kommer de äntligen! 4 sidor frågor om Internet! Det finns tom några frågor som ter sig riktigt vettiga, tex om man använder Facebook, Google+, Youtube etc, men så finns det en del frågor som jag liksom inte begriper. Som tex ”Hur ofta är du inne på Internet?”, ”Vid vilka tider använder du Internet under vardagar och helger?” och ”Var någonstans använder du Internet under vardagar och helger?”. Det känns som att de lika gärna kunde fråga ”Vilka tider på dygnet använder du el?” eller ”Hur många timmar om dagen använder du varmvatten?”.

”Internetfrågorna” sträcker sig från direkt larvigt detaljerade, som tex en lista på 172 siter som man ska kryssa i hur många gånger i veckan man besöker (hur de nu förväntade sig att man ska komma ihåg vilka länkar man följde på Twitter eller råkade söka fram), till den lite lätt flummiga frågan ”Brukar du besöka mobilsajter, alltså internetsajter, som är anpassade till mobiltelefon?”. Öhhhm… Ja.

Ganska många sidor idag är skrivna för att automatiskt funka mobilt (även utan det härkefula påhänget ”mobil.xxx.yyy”) och dessutom suddas gränsen sakta ut mellan mobiltelefoners och datorers kapacitet så hur ska man veta om sidan man tittar på är anpassad eller bara råkar funka i alla fall?

Det var en annan sak på tiden då mobiltelefoner hade en skärm stor som ett frimärke, men den generation smartphones som kommer idag har faktiskt ”datorupplösning” på skärmen (om man nu kan säga så). ”…anpassade till mobiltelefon?”. Heja. Kunde de inte åtminstone haft med nån fråga i stil med ”Brukar du använda appar i stället för hemsidor där möjligheten ges?” eller nåt liknande? Det hade varit en liten aning mer i samklang med samtiden.

Efter lite avslutande frågor om radiolyssnande (vilket, lite intressant nog, innehåller frågan ”Hur ofta lyssnar du på poddcastad radio?” utan någon som helst följdfråga om VAD man då lyssnar på) så tar enkäten då slut och jag känner att det finns ett talesätt som jag tycker passar fantastiskt bra för den här enkäten:

Som man ropar får man svar.

Jag är pre-Internet-generationen, när jag växte upp hade vi en telefon i hela huset, den var grå, hade nummerskiva och sladd och bortsett från färg-TV så var det nog så nära cutting edge teknikmässigt som vi kom på den tiden. Jag kan förstå och relatera till varför frågorna är utformade som de är, men hur den här enkäten ska kunna kännas nånting annat än hopplöst mossig för någon som är nånstans i 20-årsåldern eller yngre idag begriper jag inte.

Den här enkäten hade varit progressiv på 90-talet, förmodligen hade den känts rätt ok på 00-talet men idag känns den bara väldigt, väldigt förlegad. På framsidan står det ”Din medverkan är viktig” men, ärligt talat, med tanke på att enkäten totalt missar stora delar av mina vanor och i många fall ställer fel frågor för att jag ska kunna ge relevanta svar inom de frågor som behandlas så skulle SIFO förmodligen få veta mer om mig som individ om de hade bett mig skriva en liten dikt i stället.

Jag hade en fundering på att faktiskt försöka ta mig igenom enkäten i fråga och i alla fall ge ett svar som med lite tur kan kokas ner till ett ”Ojsan, vi ställer troligen fel frågor!”, men de där 172 siterna blev nog droppen som fick orken att säcka ihop, eller nåt.

Fast samtidigt, om det är såhär tex våra politiker ser på Internet så förklarar det ganska mycket.

Det är också en väldigt skrämmande tanke…

26 Responses to Non sequitur, SIFO….

  1. viktualiebroder skriver:

    Jag tror faktiskt att det är frågor från 90-talet som de återanvänder. Och det finns nog en nra anledning till det för att kunna jämföra.

    Men jag kan ha fel, och då är frågorna precis… vad man kan vänta av sifo.

  2. Viktor skriver:

    http://www.tns-sifo.se/for-undersokningsdeltagare-/svar-paa-vanliga-fraagor/ står det:
    Vem har beställt frågorna?
    Undersökningarna Svensk konsument och Arbete, inflytande och medieanvändning har inga enskilda beställare som avgör till exempel vilka frågor som ställs. Resultaten används i många olika sammanhang, av medieföretag, organisationer och annonserande företag.

    Varför är det så många frågor?
    De samlade resultaten ger en omfattande och mångfacetterad bild av svenskarnas liv under mitten av 00-talet. Resultatbanken används som uppslagsbok av analytiker, marknadsförare, tidningar, TV och radio. Alla studerar materialet från olika vinklar. Det är därför viktigt att du som deltagare försöker fylla i alla frågor. Om det känns för besvärligt att fylla i allting, svara i första hand på de frågor som rör ditt mediebeteende, alltså tidningsläsning, TV-tittande, radiolyssnande och internetsurfande, samt frågorna om kön, ålder, civilstånd etc.

    Notera gärna ”mitten av 00-talet” vilket antyder att den kommer från när den skulle kunna klassas som ”rätt ok”.

  3. steelneck skriver:

    Skriv ut bloggningen på ett papper, sätt pappret i ett kuvert, addressera det till SIFO, sätt på ett frimärke och lägg det i närmaste brevlåda. Tro mig, det kommet att funka bättre och ta mer skruv än ettusen mail.

    • qeruiem skriver:

      Jag funderar på det, men jag tänkte jag skulle skriva ihop en liten dikt först att sätta på försättsbladet.

      • Nils Tenmann skriver:

        Förslag: ”The true (verum) and the made (factum) are
        convertible
        verification is fabrication
        homo faber
        man the forger; at his forge
        forgin the uncreated consciense of his race.”

        Norman Brown

  4. smen skriver:

    Hoppas att du inte svarade sanningsenligt på frågorna. Staten har förverkat sin möjlighet att föra statistik sen FRA. Själv undviker jag dem som pesten. De får nöja sig med deklarationen. För ett par månader sen fick jag uppmaning om att logga in på SCB och uppge sysselsättning för branchregistert, med hot om vite. Jag returnerade pappert som jag med röd spritpenna klottrat tvärs över: FUNKAR INTE I WIN 3.11. VAD GÖR JAG? Tog nån vecka, så fick jag ett papper att fylla i. Skrev in ett 40-tal yrken jag för tillfället är ”sysselsatt” i, och väntar med spänning på reaktion.

    Obstruktion får byråkrati på fall.

  5. steelneck skriver:

    @smen som skrev: ”Staten har förverkat sin möjlighet att föra statistik sen FRA” Ja.

  6. Nils Tenmann skriver:

    Som oftast säger vi inte vad vi tänker utan tänker det vi säger…

    …säg, ”Mac eller PC” och Qer vet hur efterblivet SIFO tänker och jag vet hur efterbliven SIFO jag själv är på användandet av datorer…

    ”Till varje nytt begrepp finner man ett nytt namn eller en ny benämning genom ett äldre namn”, sa Benot i sin bok ”Språkets arkitektur”…

    …säg, ”mobiltelefon” och farfar tänker på telefoner som kan förflytta sig likt permobilen han sitter och förflyttar sig med… säg, ”app” och han tror ni kommenderar han ”upp” på engelska och undrar om ni inte ser hur ofärdig han blivt…

    …säg, ”kvark”, och fysikern vet vad jag talar om men inte att jag i stora drag bara vet att det representerar en partikel och att ordet är ett onomapoetiskt uttryck i försvenskad form av engelskans beteckning för en kråkas ”krax” som uttalas kwork…

    … så till vida, är väl SIFO-frågorna delvis besvarade och inte så konstigt ställda… våra värderingar sitter inte i huvudet så mycket som i språkbruket… men betänker vi att opinionsinstituten är företag som lever på att producera en vara som beslutsunderlag för andra varuproducenter och yrkesutövare – t.ex en *politiker” – i statens eller om man så vill mena ‘allmänhetens tjänst’, så är det väl berättigat att fråga om inte ‘opinionsprodukten, är som en ‘självuppfyllande profetia’… för vilken?… opinionsinstitutens företagsamhet beror på… marknadsföretagens lönsamhet och statens business som säljer trovärdighet till allmänheten för bara dess yrkesutövare och deras företagssamhets skull… som också tjänstens trovärdighet för allmänhetens skull?

    … så till vida, kan det tyckas vara en win-winsituation om man är yrkesutövande ”opinionsbildare”, ”politikerdesigners” och ”allmänhetens tjänstemannatyckare”… men tycker man att egentligen alla personer är politiker… kan jag tycka att det är ett viss glapp mellan ordens tillsynes statiska vara som fonetiska eller semiotiska figurer och de begreppsligt rörliga fenomen de avses representera… och då inte bara representationer som ”begreppets begrepp”, ”handling” som ”talandet”, ”görat” som ”tillverkningens” utsaga och ”menandets” ”mening” med ”livet”… utan kanske f.a. ”tillit” och vad representationen ”trovärdighet” i förhållande till beteckningar som ”kunskap”, ”sanning”, ”intresse” och ”vilja” betecknar för typ av olika handlingars kunskapande former av ”grund” för det vi skapar av ”vad”, ”hur” och ”varför”…

    … ”staten har förverkat sin möjlighet att föra statistik sen FRA”… eller kanske förfinat den möjligheten och bland annat därför i vissa läger, i alla eller vissa avseenden, bevisat att den inte ska tillmätas något tillit eller representativ trovärdighet annat än som producent av den bestående ordningens repressiva tolerans…

    … så till vida, tycker jag inte att opinionsinstituten är de mest irriterande organen för de bestående orättfärdigheternas bestånd utan mer den kunskapsregim som klavbinder en önskvärd utveckling av den naturvetenskapliga fantasin och förhindrar ett överskridande av det mentala fängelse den så kallade ”samhällsvetenskapens” kategorier reproducerar sitt förstånd av förnuftet genom…

    ”Kunskap är per definition en fråga om översättning; det bekanta flyttas in i det obekanta, okända världar invaders av det redan kända. Det avvikande normaliseras, namnges och accepteras. Att tala sant är i själva verket att säga att något är något annat och samtidigt bli trodd.”

    … blir vi trovärdiga genom maktutövningen skapelser eller genom att skapa tillit…
    … vem ska vi tro på när ordet är fritt…

    Resultatet av SIFOS undersökning av ”opinionen” var att… ”Vår fria vilja är en dogm som legat till grund för den liberal-politiska uppfattningen som skapat en marknadsekonomi, där tillgång och efterfrågan är allt. Liberalismens och Marknadens valfrihet är en myt. Bl.a därför att vi inte får välja fritt. Vi får bara välja bland det som är möjligt. Sanningen är att vi är tvungna att välja, snarare än fria att välja.”

    Välj att inte välja… det bästa är inte gått nog… lagom är bättre…

  7. Mattias Karlsson skriver:

    Det där formuläret har inte uppdaterats vidare mycket dom senaste 20 åren ser jag.
    Jag är förvånad över att dom har någon som helst relevans till nutidens situation.

    • qeruiem skriver:

      Det har de ju inte. :D

      Det kändes som en tripp tillbaka till tiden då jag hade en hyrd lina som jag körde 14400 över och folk tyckte jag var koooonstiiiig som hade fast länk hem! Det var ju så enkelt att ringa upp en modempool om man behövde Internett, varför behövde jag vara konstant uppkopplad…? ;)

  8. Mikael Nilsson skriver:

    Telefonbank, då måste de väl mena bankapp, eller?

  9. Jan-Olof skriver:

    Som sagt var, skriv ut och skicka in till dem, med försättsblad där du frågar efter om de har några kommentarer på detta.
    Så de blir tvugna att inte bara diarieföra dokumentet, de måste tilldela det till någon som läser det och svarar dig samt diarieför svaret.
    ;)

  10. Pingback: Bernts Blogg om E-handel - Tips om något läsvärt

  11. Anders skriver:

    Undersökningen ger helt klart intryck av att de olika delarna har beställts av olika företag och organisationer som vill ha svar på rätt specifika frågor. Två tredjedels sida om telefonkataloger lär då vara beställt av ett företag som sysslar med sånt. Osv. Att det inte är så många frågor om IT-grejer kan då bero på att aktörerna på den marknaden får den info de behöver på andra sätt. Vilken sorts enheter folk surfar med syns tex i de egna webbserverloggarna.

    Nu stod det visserligen på länken som Viktor hittade att undersökningen ”har inga enskilda beställare” men den lär ändå vara baserad på vilken sorts frågor som SIFO:s kunder brukar vilja ha svar på.

    Så jag vet inte i vilken mån undersökningen visar vilken värld SIFO lever kvar i, snarare än vilken värld deras kunder lever i. Eller mer allmänt om marknaden för opinionsundersökningar och opinionsundersökningsföretag.

    smen: SIFO är inte statligt, utan ett privat företag.

    Jan-Olof: Jag tror inte att ett privat företag är tvunget att varken läsa eller diareföra brev.

    • Nils Tenmann skriver:

      Kan man gå till reklamationsnämnden eller konsumentombudsmannen med en opinionsundersökning man som beställare är missnöjd med… och berättigas pengarna tillbaks eller en ny mätning utförd gratis? Eller är det som jag frågar får jag svar?

      • Anders skriver:

        Det är som man frågar får man svar. Och eftersom detta inte är en konsumentprodukt, utan något som köps av företag, så är konsumentombudsmannen fel instans att klaga hos.

        • Nils Tenmann skriver:

          Som jag tänkte, alltså en slags rundgångens självuppfyllande profetia… löftet håller så länge en håller sitt löfte… bytt bytt kommer alltid igen om jag byter ut bytet mot något annat utbytbart byte utan att snegla på dess bruksvärde annat än bytesvärdelöftets brukliga ombytlighet som självändamål… hungrig, nä, det blir bara de som svälter…

  12. Anders Troberg skriver:

    Jag fick samma undersökning, men jag hade stor nytta av den. Jag använde den för att tända grillen, efter att jag hade skrattat åt hur idiotisk den var.

    • Mattias Karlsson skriver:

      Sen ringde dom stup-i-kvarten och frågade varför du inte svarat än eller? :P

      • qeruiem skriver:

        Jag har en känsla av att de bara skulle ringa en gång till Anders, budskapet skulle gå fram rätt tydligt första gången. Och då menar jag inte budskapet från SIFO, då… ;)

        • Nils Tenmann skriver:

          Gubbar… ”budskapet”… SIFO m.fl som fenomen…å ena sidan, å andra sidan budbärarna, vad opinionsinstitutetens statistiker och vi här säger är inte alltid det samma som vi menar i och med det som sägs… om vi stannar upp inför SIFO som själva ”budskapet” och inte går vill i det budbäraren frågar och vi budar åter… får vi väl f. f-n försöka lyfta oss själva i håret även om det är omöjligt om man tar det ”bokstavligt”… men tar vi det bokstavligt och inte metaforiskt förstår vi ganska snart denna ekokammares natur, dvs att språkbruket bara är ett fängelse för de som inte vet att det är ett fängelse… blir vi varse det kan vi börja lyfta oss i håret… ta oss an fängelsesituationens betingelser och börja planera för att rymma från platsen där den aktuella tillvaron alltid har ägt rum innan vi fattar det begreppsligt med den gamla vokabulär vi försöker lyfta oss i håret med eller frysa in meningen med… det är väl yttrandefriheten vi väljer som möjlighet och pratar för… det är alltså vägen vi går på och inte något paradisiskt tillstånd vi ska till… alla vägar bär till Rom, det vet vi var och en, att där tar det slut, men liksom Rom inte byggdes på en dag skapas inga nya vägar innan våra fötter trampat några fotavtryck i gräsen… gräset är de givna som varande vad det blir förutsatt liksom fötterna blir nötta som betingelserna för de avtryck de förut satt och sedan sätter genom sina tecken på en rörelse i förändring…

          Vår plats på jorden äger rum som en tillfällighet, paradoxalt nog, liknande evighetens mellanrum, i ”och” mellan Betecknare (&) betecknare… ”tag plats och öppna dörrarna”… på lördag

          • Nils Tenmann skriver:

            se där mellan Betecknare (och) betecknare… jag skrev inte vad jag tankat in för tanke, tänkte skriva Betecknare (&) betecknat… men eftersom stora B är menat som namnet för lilla b blir ju ”Betecknare” namnet på betecknare med hjälp av citattecknen i och för sig inte fel det heller… och ”rätt” ska var rätt… menat… ja,ja…

  13. Mikael skriver:

    Detta var ju riktigt roligt. Jag började med /facepalm men SIFO lyckas ju göra komedi! Det är ju inte dåligt, när så många andra entiteter arbetar på tragedi.

  14. FD.Svensson skriver:

    Tycker mer det låter som en prao fått den fina uppgiften att förnya frågeformuläret från 2001.
    Eller så var frågorna utformade för 85 åringar eller kanske 95 då :-)
    Min mor som är 86 skulle ju tycka att frågorna är förlegade ;-)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 29 andra följare

%d bloggers like this: