Motion till vårmötet: En kraftfull energipolitik för Piratpartiet

Jag har just skickat in följande motion till Piratpartiets vårmöte.

Relevanta texter för de som vill läsa lite mer om vad jag pratar om finns här:


En kraftfull energipolitik för Piratpartiet

Som en del av målet att bredda Piratpartiets politik även till andra områden är energipolitiken ett naturligt område eftersom Piratpartiets politik främst fokuserar på vår framtid som ett IT-samhälle och ett sådant samhälle måste ha en fungerande energiförsörjning för att kunna fungera.

Samtidigt vet vi att dagens fossila bränslen är på upphällningen och helt kommer spela ut sin roll som energiresurs under detta århundrade. Vi kan dock inte vänta med att hantera detta problem tills det blir (mer) akut för dels kommer det ta flera decennier att ställa om samhället till en mer hållbar energianvändning och dels har effekterna av brist på billig fossil energi redan börjat märkas.

Bakgrund

I oljans barndom fick man upp ca 100 gånger mer energi ur marken i form av råolja än man var tvungen att använda för att borra/pumpa/transportera oljan, en EROEI (Energy Returned On Energy Invested) på 100. Idag är EROEI för olja nere på ca 10 och den siffran fortsätter att sjunka. Detta kommer leda till fortsatt högre bränslepriser när tillgången inte längre kan möta efterfrågan.

Oljan kommer aldrig ta helt slut, men när kostnaden för att få fram den blir för hög så blir det meningslöst att använda olja som bränsle och eran av billig energi i form av bensin, diesel etc kommer ta slut. Liknande situationer råder också när det gäller kol och naturgas. Problemet är att ca 80% av all energi som världen förbrukar kommer från fossila energiformer som alltså samtliga är på väg att ta slut inom en ganska snar framtid.

I Sverige stod importerad olja för nästan 80% av all energitillförsel år 1970, men pga storskalig satsning på alternativa energikällor (kärnkraft, vidare utbyggnad av vattenkraft, bioenergi etc) minskade denna andel till ca 33% 1990. Efter det har utvecklingen mer eller mindre stannat av och den drivna energipolitiken har sen dess bara bibehållit ett status quo som inte längre är hållbart.

Vi befinner oss nu i en situation där vi är starkt beroende av två energiformer, olja som bidrar med ca 200 TWh/år och kärnkraft med ca 60-70 TWh/år. Båda dessa är på upphällningen, olja kommer snart bli en bristvara och våra kärnkraftverk håller på att falla sönder av ålder. Om ingenting görs åt detta riskerar vi ganska snart att drabbas av en förödande energikris.

Förutom detta kommer det uppstå en allvarlig brist på många av de råvaror som det moderna samhället är beroende av, råvaror som t ex (men inte begränsat till) koppar (används i kablar för distribution av elektricitet, generatorer, motorer mm), tenn och guld (används i all modern elektronik, tex datorer), lithium (används i batterier för mobiltelefoner, bärbara datorer, elbilar mm) och fosfor (används främst till konstgödsel i dagens jordbruk).

Att omforma ett samhälle för att bättre fungera i en framtid då både energi och råvaror inte längre kan tas för givna på samma sätt som vi gör idag kommer ta tid, tid som vi egentligen inte längre har. Därför behövs en energipolitik som har både ett kort och ett långt fokus för att hantera bristen på fossila bränslen.

Misslyckas vi med denna omställnig kommer det innebära stora problem med brist på mat, uppvärmningsproblem av bostäderna och, i värsta fall, att folk svälter eller fryser ihjäl. En förståelse och allmän acceptans bland medborgarna är nödvändig och för det krävs också att medborgarna känner sig personligt delaktiga, inkluderade och ansvariga.

Det korta fokuset: Att ersätta olja med bättre energislag

Fossila bränslen kommer ganska snart vara historia. Många av oss som lever idag kommer få uppleva en framtid där råolja utvinns inte för att användas som bränsle utan enbart för att användas som råämnen för plaster och andra moderna material som tex är nödvändiga för att konstruera andra energikällor.

De 200 TWh/år som vi konsumerar i form av olja används primärt som bränsle till transporter. Ökande bränslepriser kommer påverka stora delar av samhället, tex i form av ökade matpriser, ökade råvarupriser, ökade persontransportkostnader osv. För att kunna fortsätta fungera som samhälle på kort sikt måste transporterna fortsätta rulla.

Om samtliga transporter (både person- och godstransporter) som idag drivs med fossila bränslen i stället drevs med elektricitet så skulle landets elförbrukning öka med ca 20%. Att få fram dessa energimängder genom att spara in på annan förbrukning är inte praktiskt möjligt på den tid som finns tillgänglig. Trots alla de energisparkampanjer som initierats genom åren har vi aldrig lyckats minska vår totala energiförbrukning mer än marginellt och ofta bara temporärt.

Vi måste se på de olika energislagen var för sig och i stället för att löst prata om att spara energi måste vi acceptera att för att spara in på, eller till och med helt eliminiera, en energiform (fossila bränslen för transporter) så måste vi acceptera att vi samtidigt ser en ökning av förbrukningen av en annan energiform (elektricitet för transporter).

För att klara en utfasning av fossila bränslen måste vi alltså planera för en ökning av vår förbrukning av el, detta samtidigt som nästan hälften av våra elkraftskapacitet, kärnkraftverken, är överåriga vilket redan idag orsakar allt större problem med driftstörningar.

Det är också troligt att det kommer finnas behov av andra omställningar som kräver energi, t.ex kommer ett ökat behov av återvinning för att kompensera för minskande råmaterialtillgångar innebära ett ökat behov av energi för den processen. Det finns troligen andra exempel på där det kommer krävas mer energi för att kompensera för bortfallet av olja eller andra ändliga resurser.

Vi måste alltså inte bara ersätta dessa ca 60-70 TWh/år som kärnkraften idag bidrar med, vi måste dessutom investera i ytterligare minst 30 TWh/år (troligen mer) för att kunna fasa ut olja som energikälla.

Att ställa om ett samhälle från en energityp till en annan är inte enkelt. Det är en enorm förändring av infrastrukturen som kommer ta minst 10 år att genomföra (troligen mer) och även om vi ”fuskar” och bara använder redan existerande teknik så kommer det ändå innebära stora kostnader och en allvarlig stress på samhället.

För att hinna migrera från fossila bränslen på den relativt korta tid som återstår så har vi inte längre lyxen att kunna välja och vraka utifrån ideologier eller forska fram bättre alternativ, det handlar om att se till att samhällets energiförsörjning fortsätter att fungera och då finns det bara två rimliga alternativ som står till buds på kort varsel; kärnkraft och biobränslen.

Dagens kärnkraftverk är av generation 2. Det är en föråldrad typ med låg effektivitet och eftersom de flesta av våra reaktorer är runt 30 år eller äldre (vilket innebär att alla snart varit i drift så länge som de är konstruerade för) kommer problemen med driftstörningar och långvariga avbrott fortsätta öka.

Dessa bör ersättas med kärnkraftverk av generation 3, som är både säkrare och effektivare än dagens reaktorer, samtidigt som resurser måste läggas på att utveckla generation 4. Kärnkraftverk av generation 4 är inte bara både effektivare och säkrare än både generation 3 och 2, de kan dessutom drivas på det avfall som dagens reaktorer genererat så vi samtidigt löser avfallsfrågan. Det resulterande avfallet från generation 4 har en lagringstid på några få hundra år i stället för 100 000 år.

Biobränslen finns i både fast och flytande form och det är den flytande formen som på kort sikt är mest kritisk. Dagens bensinmotorer kan, med ganska små förändringar, drivas av ren etanol och på samma sätt kan dagens dieselmotorer drivas med tex rapsolja.

Flytande biobränslen är samtidigt den typ av biobränslen som vi har svårast att producera inom landet så därför är det en ineffektiv lösning som inte är hållbar i längden, men det är ändå en lösning som kan hålla transporterna rullandes medans bättre lösningar och infrastrukturer byggs upp.

Det långa fokuset: Att bygga ett samhälle som inte är beroende av rovdrift

Det är inte hållbart att samhället gör av med mer energi än vad som finns tillgängligt i ett långt perspektiv. Det är inte heller hållbart att förlita sig på ren ersättningsenergi, tex genom att ersätta bensin med etanol, och sen bara fortsätta som förut. Vår nuvarande energianvändning bygger på att energi är så pass billig att ineffektivitet inte är ett problem. Det var sant för 1900-talet men stämmer inte längre på 2000-talet, alltså måste energipolitiken anpassas därefter.

Att bygga energineutrala hus, hus som inte kräver flera MWh/år för att hållas varma, är en utmärkt lösning på lång sikt. Det är väldigt svårt att göra ett hus energineutralt i efterhand så i princip är det bara möjligt att åstadkomma det i samband med nybyggnation. Det byggs ca 20 000 nya bostäder varje år men det finns redan drygt 4 miljoner bostäder i Sverige vilket betyder att det kommer ta decennier innan en sådan förändring kommer ha någon synbar påverkan på energiförbrukningen på nationell nivå.

Även våra samhällens generella utformning med dess beroende av billiga transporter, exempelvis pga att många städer idag har stora köpcenter som ligger utanför själva tätorten, behöver förändras i grunden. En återgång till mer småskalig stadsplanering med lokalt placerade affärer dit folk kan ta sig till fots eller med cykel, mer lokal produktion av varor i stället för import från t.ex Kina, bättre utnyttjande av IT för att kommunicera i stället för att resa till fysiska möten i andra städer/länder etc, det finns många sätt som samhället kan använda energi och resurser mer effektivt och ändå kunna fortsätta utvecklas tekniskt och socialt.

En av de bästa energikällor vi förfogar över är vattenkraften. Det är en basenergi (dvs den är pålitlig och förutsägbar), den är billig i drift och den genererar ca 50-60 TWh/år. Den är dock redan mer eller mindre fullt utbyggd, så möjligheten att öka den andelen energi är begränsad. Det går att modernisera tex generatorerna vilket potentiellt skulle kunna ge ca 30% mer energi under en tioårsperiod, men det innebär ändå att det inte är rimligt att anta att vattenkraft kan bidra med mer än ca 100 TWh/år.

Biobränslen används redan idag och bidrar med ca 130 TWh/år, men det är svårt att bygga ut, dels för att det tar åkerarealer i anspråk och dels för att det krävs bränsle till de maskiner som används i produktionen. Eftersom det är just fordonsbränsle som kommer bli det stora problemet framöver uppstår här lite av en hönan eller ägget-problem, så biobränslen kan inte lösa energiproblemen på egen hand (men de har definitivt en viktig roll i energipusslet).

Vind- och solkraft är inte basenergier eftersom de är beroende av vädret för att leverera energi. Det går att lösa med tex minutdebitering av el där exempelvis värmesystem i hus kan justera förbrukningen och passa på att värma upp huset och varmvattnet när elpriset sjunker. Eftersom vi bor på de breddgrader som vi gör, har dock både sol- och vindkraft problemet att de genererar som minst energi när det behövs som mest, dvs på vintern, vilket gör att dessa energikällor aldrig kan bli en primär energikälla.

Pga av detta är det inte sannolikt att Sverige kommer klara sig med enbart förnyelsebar energi annat än om befolkningsmängden samtidigt drastiskt minskas. Den resterande energin behöver alltså tas från någonting annat och där kommer, som sagt, kärnkraft generation 3 in på kort sikt.

På lite längre sikt kärnkraft generation 4 och denna typ kan förse oss med en stor del av den energi vi behöver under flera decennier samtidigt som den konsumerar vårt nuvarande radioaktiva avfall från de nuvarande reaktorerna. Med generation 4 behöver vi med andra ord inte längre bryta något nytt uran och vi löser både avfallsfrågan, energifrågan (i alla fall delvis) samtidigt som vi drastiskt kan minska vårt koldioxid- och partikelutsläpp.

Den dagen vårt nuvarande kärnavfall tar slut, finns möjligheten att börja hämta energi från Torium, en energiform som inte bara är extremt säker utan som det dessutom finns väldigt gott om i naturen. På ännu längre sikt fusionskraft vilket innebär en potentiell tillgång till ännu mer energi och till och med möjligheten att börja producera våra egna grundämnen för att råda bot på råmaterialbrist.

Där nånstans räknar inte riktigt motionsförfattaren med att personligen behöva bry sig längre så fortsatta resurs- och energifrågor får någon framtida generation brottas med.

Piratpartiet bör därför arbeta för:

  • En ökad förståelse för att det finns olika typer av energikällor och att nyttan med att spara energi kan helt utebli, eller till och med få motsatt effekt, om man sparar på fel sätt/sort.
  • En ökad förståelse för att även om det kanske låter bra att spara energi så är det inte nödvändigtvis den bästa lösningen på den kombinerade energi- och resurskris som är i antågande.
  • Att förbereda samhället inför en post-fossil verklighet där billig energi inte längre är en självklarhet.

Jag yrkar att…

  1. Piratpartiet på kort sikt verkar för att fossila bränslen ska fasas ut under kontrollerade former och ersättas med andra energikällor för att garantera tillgången på den energi samhället behöver.
  2. Piratpartiet på lång sikt ska verka för ett mer hållbart utnyttjande av energi och resurser.
  3. Piratpartiet ska verka för att infrastrukturen ska byggas ut och moderniseras för en fungerande distribution av el i takt med förändring av förutsättningar (tex i samband med att nya kraftkällor byggs och gamla tas ur bruk) samt nya krav (tex i form av minutdebitering för att vindkraft ska kunna utnyttjas mer effektivt).
  4. Piratpartiet ska verka för ökad forskning på bättre och renare energiformer för att garantera fortsatt tillräcklig tillgång på energi även i framtiden.

24 Responses to Motion till vårmötet: En kraftfull energipolitik för Piratpartiet

  1. Jan-Olof skriver:

    Nu nämner du ju iofs inget i att-satserna om diverse typer/generationer av kärnkraftverk. Men varför inte satsa på torium direkt, istället för att se det som ett eventuellt framtida alternativ när uranet tar slut?

    Men huvudsaken är att det står något om att ta bort alla förbud mot forksning omkring kärnkraft/atomenergi. För oavsett vad andra pirater lär tycka om kärnkraftens vara eller inte vara så borde väl de flesta pirater vara överens om det felaktiga i att förbjuda forskning och utveckling.

  2. qeruiem skriver:

    Varför inte Torium direkt? Mjo, för att Torium fortfarande inte är redo för produktionsdrift (det finns svjv bara i labbdrift än så länge) och jag inte tror vi kan vänta på att det blir redo. Även om vi plankar Finnarnas ritningar rakt av och bygger en direkt klon av deras senaste reaktor lär det fortfarande dröja till efter 2015 innan den är driftklar även om riksdagen skulle ta beslut om det i morgon. Eftersom det troligen kommer dröja någåt år åtminstone innan det politiska läget i princip tvingar igenom ett byggbeslut ska vi nog inte räkna med att det finns en ny reaktor i Sverige förräns bortemot 2020 och det är fortfarande om vi kör med beprövad teknik i stället för att först spendera några år på att experimentera och forska lite.

    Sverige har genererat en ganska konstant nivå av kärnkraftel mellan 1990 och 2005 och det var först när Barsebäck 2 stängdes som den började dala, efter det har det dessutom varit upprepade driftstopp och -störningar i de kvarvarande reaktorerna. Nu i vintras stod 3 av 10 kärnreaktorer still mitt i rysskylan och det som räddade situationen var våra oljeeldade kraftverk. Med tanke på utvecklingen på fossilkraftsidan tror jag inte vi har tid att vänta på Torium att rädda oss utan vi behöver nog komplettera med i alla fall ett par generation 3-reaktorer tills vidare.

    Forskningsförbudet på kärnkraft är väl hävt? Det trodde i alla fall jag…

  3. kondensatorn skriver:

    +1 helt enkelt.

  4. steelneck skriver:

    En ytterligare sak att fundera över är regelverken för privatpersoner att bidra med små mängder el till elnätet. Idag är detta omgärdat av en hel del byråkrati, i vissa kommuner tror jag att det går redan idag, men på andra ställen kan det vara tvärstopp. Missminner jag mig inte så är tyskland före oss i detta, där de har förenklat och standardiserat så att folk på ett relativt enkelt sätt kan bidra med el och detta redan med mycket små sol eller vind-anläggningar. För oss i sverige skulle detta vara än mer gynnsamt än i tyskland, dels på grund av våra avstånd och dels genom den effekt det har när våra förhållandevis stora vattenmagasin vägs in. Som jag skrev i en tidigare kommentar till en annan bloggpost här hos dig, taket på en normal villa här i sverige tar emot en solinstrålning motsvarande sisådär 4-5 gånger kåkens årliga energibehov, och då talar vi ändå om betydligt sämre isolerade hus än dagens nybyggda standardhus, det är något som stämmer till eftertanke.

    El från sol eller vind är ju tämligen intermittent och tillgången är som störst när vi behöver det minst, framförallt gällande solen. Men med en anläggning kopplad till elnätet behövs inga batterier för lagring, använder jag inte min egen ström så bidrar den istället till elnätet och minskar min elnota, sett från andra hållet innebär detta att mer vatten kan lagras i magasinen för användning under vintern. Mitt lilla bidrag skulle givetvis vara mikroskopiskt, men vi skulle kunna vara många, väldigt många, och då är det inte längre ett mikroskopiskt bidrag, detta samtidigt som en del av förlusterna i systemet minskar genom många små producenter i närområdet. Det är detta som tyskarna förstått och räknat på i stor skala. Det kan dock betyda att våra dammar måste höjas för att öka lagringsvolymen, vilket redan är gjort i många omgångar sedan de byggdes och något som egentligen inte möter några tekniska hinder att öka på lite till, ganska enkelt rent tekniskt (men kanske inte politiskt).

    Redan idag är det faktiskt lönsamt för en privatperson att bidra med solel, priserna på solpaneler har kommit ned tillräckligt samtidigt som elpriserna stigit, och detta är en utveckling som inte avstannat än. Visserligen inga stora pengar än och räknat på dagens förhållanden tar det lång tid att få igen investeringen, men dagens förhållanden kommer inte att bestå. Det om något är helt säkert (utvecklingen har aldrig någonsin stått still).

    Själv har jag inga planer på solel, än, men inom ett år kommer jag troligen att ha minskat min elförbrukning med 1/3-del, dels genom isolering och dels genom solvärme för varmvatten. Detta dessutom till en kostnad som betalar sig på bara ungefär 4 år. Ser jag mig omkring i samhället så inser jag snabbt att ungefär 75% av alla andra skulle kunna göra samma sak..

    Skulle jag dessutom få en affär inom gångavstånd (en gång i tiden hade jag flera, idag ingen), så skulle jag kunna spara in sisådär 150-200L om året. Men det är tyvärr inget jag kan styra över.

    • qeruiem skriver:

      Här har vi ett utmärkt exempel på hur spara (eller, nå, utnyttja existerande) energi inte nödvändigtvis är vettigt. :)

      Vissa solceller, speciellt de högeffektiva, har en konstruktion som använder sig av metaller som vi inte har sådär jättegott av. Jag sitter och slevar i mig frukost och måste dra snart så jag hinner inte ta reda på detaljerna, men det man måste fundera på är i såna fall vilka solceller man ska använda för att få mest effektivt resursanvändande, vilket inte alltid är detsamma som mest effektivt energianvändande. Jag kan mycket väl tänka mig att det totalt sett är mycket smartare att använda mindre effektiva solceller eller helt enkelt välja solfångare för varmvatten i stället sett ur ett större perspektiv.

      Men bättre regelverk, och inte bara för lokal energiproduktion, behöver vi verkligen.

      • steelneck skriver:

        Helt riktigt. Precis som med solfångare som värmer vatten så är det _inte_ de tekniskt mest effektiva som är bäst när man väger in andra aspekter än effektivitet allena. Jag är inte särskilt insatt i solceller, men när det gäller solfångare har jag läst på och är i planeringsstadiet för att bygga en egen anläggning för varmvatten. Jag har räknat på att bygga ett drainback-system (ingen glykol behövs) med 6kvm solfångare plus en 750L trycklös acc-tank. Panelerna bygger jag för totalt 3700kr (ordinarie listpriser rakt av), acc-tanken för ca 3000, lägg till lite rör, en pump och tämligen enkel elektronik så bör jag hamna på 8K totalt. En motsvarande köpesanläggning komplett med acc-tank hamnar på sådär 50K. Köpesanläggningen tar över 15 år att tjäna in med dagens förhållanden, min 4 trots att den blir sådär 35% sämre på att värma vattnet. När köpesanläggningen betalat sig har jag redan ett försprång på 11 år. En lätt överslagsberäkning säger mig att ägaren av köpesanläggningen har börjat fundera på ålderdomshemmet innan denne är ikapp.

        • Nils Tenmann skriver:

          Bortsett från hela stora problematiken är det, som jag ser, verkligen tackvärdigt med alla de försök du pysslar, bygger, testar och utvärderar i praktiken… verkligen uppoffrande arbete för allas vår skuld… och naturligtvis, fattas bara, för din och eventuellt nära och käras skull.
          Bravo!

  5. viktualiebroder skriver:

    Att-satserna är inte bra. De är både för detaljerade och ser ut som önsketänkande/självklarheter. Finns någon emot?

    Samtidigt krävs för att alls ha någon uppfattning att man är väldigt påläst. Och även då finns det tusen detaljer som tusen olika människor vardera kan haka upp sig på. Någon vill bara tala om elbilar, någon annan om torium osv osv.

    Jag tror att vårmötet på sin höjd skulle kunna klara av att besluta något mera allmänt, att PP ser att det finns en mäjlig energikris på g, och sen fokusera mer på hur mycket farligare övervakningen blir i ett lågresurssamhälle. Och hur orimligt konstgjord brist på immateriella ”saker” blir i ett sånt samhälle.

    Ett sådant ”piller” skulle kunna gå ner. Men inte textväggar och bråk om elbilar och toriumreaktorer.

    • qeruiem skriver:

      Du får lägga motyrkande? ;)

      När jag började skriva den här motionen funderade jag på hur elak jag skulle vara, men samtidigt insåg jag att Sverige redan har 8 riksdagspartier vars miljöpolitik mest är ett hymlande och ett mumlande när 8 riksdagspartier går runt energifrågan som katten runt het gröt. Det behövs inte en kandidat till ett 9:e parti som är beredda att hoppa in i dansen och jama med.

      För 10 år sen hade det fortfarande kunnat varit läge att mjäka ihop nåt allmänt och mest försökt få folk att fatta att partyt kanske, eventuellt kan måhända tänkas ta slut snart, men jag insåg att det är försent för lite allmänt mumlande om sol, vind och vatten. Jag har läst på en del i energifrågan senaste åren och situationen är, ärligt talat, åt helvete. Värdparet står i morgonrock vid ytterdörren och börjar hota med att ringa polisen om inte folk masar sig hem.

      Jag har blivit allt mer övertygad om att om inte status quo bryts inom några få år så kommer vi få ett jävligt bryskt uppvaknande när oljepriserna börjar skena på allvar och då räcker det inte med att vi slängt upp lite propellersnurror lite slumpvis utkastade över landet.

  6. Martin skriver:

    Ett bra förslag. Piratpartiet kan på så vis ytterligare bidra till att minska oligopolens makt. Enda kruxet är att jag inte begriper varför detta inte blivit verklighet tidigare. Kanske VILL folk hellre ha en fungerande bensinbil? Jag har själv tänkt så fram till nu.

  7. Nils Tenmann skriver:

    Det är inte uteslutet att ert vårmöte kommer förlöpa som V-bror förutskickar och att frågan bordläggs ”för vidare utredning” i sin helhet. ”Djävulen bor i detaljerna”… sannolikheten för att du kommer bli besviken på det ringa gehör som mötet till slut med sitt beslut kan tyckas visa kommer dock inte stå i proportion till den tacksamhet var och en för sig känner inför det arbete du lagt ned för att lägga din syn på ”saken” och ange skäl för din argumentation… diskussionen har börjat och det är gott och väl så…

    Anmärkning 1. Du har själv påpekat att ”alla kan inte kunna allt”… vad du lägger i mötesdeltagarnas händer är alltså inte att ta ställning i sakfrågan, utan att lämna ifrån sig frågan i någon annans händer… dvs det handlar om deras tillit till dig som person och den trovärdighet de tillmäter din bakgrundsbeskrivning av betingelserna för vår energiförsörjning på kort och längre sikt samt en bedömning av framtidens energibehov… min erfarenhet är att det gör vi var och en helst inte, ännu mindre ju mer oöverblickbar ”saken” ter sig vara och spelrummet för upplevelsen av hur akut frågan är, tvärt emot vad du försöker få oss att inse, av dig kan upplevas som att vi som ”strutsen stoppar huvudet i sanden” för att nu ännu en ”ropar vargen kommer”…. dock, jag kan inte utesluta att mängden tillitsfulla och erfarenhetsmässigt trovärdiga personer instämmer i vad du lagt i mötets händer och därför får resten av deltagarna att våga lämna i från sig sitt ansvar i era händer…

    Anmärkning 2. Givet ditt lite väl opreciserade, men dock, avfärdande av sparåtgärder, därför att de kan komma att visa sig vara direkt kontraproduktiva, är det i alla fall fullständigt klart att allt fler människor just är i färd med att finna sätt att spara in på sina privata elkostnader, jag tror inte heller att du inte tror att denna ”sparrörelse” kommer att avta, eftersom perspektivet här är individuellt och gäller den egna plånboken… Hur förhindra det? Jämför fildelningen? Knappast gångbart politiskt om det inte handlar om direkta förbudslagstiftningar mot vissa sparåtgärder… och i så fall vill det till… att precist tala om vad det rör sig om och konkret kunna bevisa varför…

    … jag är mer benägen att tro, att ”låta hundra blommor blomma” är det som i verkligheten kommer att bevisa sig vara kontraproduktivt på den stora skalan medan det länge och väl bevisar sig vara en god investering i ett individuellt perspektiv… lite förvånad är jag över att du har så, förlåt uttrycket, centralstyrt planverk i tankarna…

    … dessa anmärkning är väl inte till för några konkreta slutsatser… diskussionen är igång och du har hur som helst gjort ett gediget jobb för att den ska få ett gott underlag…

    • qeruiem skriver:

      Ang anmärkning 2: Jag är inte alls emot sparande på resurser/energi, men jag anser det är orealistiskt att tro att vi kan spara oss ur den annalkande krisen. För att kunna dra ner på slöseriet behövs långsiktighet som vi inte har tid med (men som vi hade haft tid med om vi börjat på 60-70-talet) och jag tror det är rimligt att tro att även om vi satsar på att hushålla med resurser/energi nu så kommer vi inte se någon relevant effekt förräns kanske runt 2050 +/- nåt decennie.

      Energimässigt har vi, som sagt, bara klarat av att hålla ett status quo under många decennier trots ett envetet gnatande om att vi ska spara energi och ha oss, men så har vi också primärt satsat på ”känns bra”-åtgärder i stället för att ta tag i de stora energibovarna med.

      Vad vi har gjort är tex att satsa på mer bränslesnåla bilar men förbrukningen för landet har ändå legat rätt konstant, troligen för att antalet bilar har ökat. Må bra-åtgärd utan mer än marginell påverkan.

      Vad vi också har gjort är tex att dela ut statsbidrag för tilläggsisolering at hus, värmepumpar, ersätta oljepannorna med annan uppvärmning etc men även värmebehovet för landet har ändå legat i princip still sen 1970-talet, förmodligen för att befolkningsmängden har ökat.

      Och sen har vi spektaklet med lågenergilampor. Det joddlas om att om alla hushåll i Sverige skulle byta ut en glödlampa per rum mot en lågenergilampa skulle vi i Sverige spara el som motsvarar 70.000 villor. Av ca 2 miljoner villor. Och sen tillkommer 2.25 miljoner lägenheter. Och kontor/industrier. Och affärer. Och vägbelysning. Och… Piss i havet säger jag.

      ”Känns bra”-åtgärder. I praktiken drar Sverige ungefär lika mycket energi idag som 1970. Trots alla dessa åtgärder, kampanjer, statsbidrag och ett miljöparti som suttit i riksdagen sen 1988.

      Visst, vår befolkning har ökat från ca 8 till 9.5 miljoner under samma period, men även om vår befolkning stannar på 9.5 miljoner så betyder det ändå att med motsvarande fantastiska framgångar på energispararfronten så kommer vi att lyckas spara in motsvarande halva vår oljeimport fram till 2050 och då har vi ändå kvar problemen med våra kärnkraftverk som sakta faller sönder allt mer.

      Nej, jag tror inte vi kan spara oss igenom energikrisen. Vi kan göra den kommande krisen mindre smärtsam genom att samtidigt försöka spara energi där så går, men jag att resultatet kommer vara högst begränsat. I alla fall om vi fortsätter att spara på fel saker.

      …och vad jag anser om Miljöpartiet och deras framgångar med miljöpolitiken bör nog inte yttras i städade sällskap.

  8. C Magnus Berglund skriver:

    En åtgärd för energiförsörjningen vi kan lägga in i vår sakpolitik är att vi fattar ett beslut om att en av våra gamla reaktorer skall bytas ut. Vi säger att kriterierna för vilken skall avgöras av statstik när det gäller (i fallande ordning) olyckstatistik/incidenter, utnyttjandegrad och total levererad effekt under de senaste 5 åren. Om man dessutom beslutat att denna nya reaktor inte får vara del av den nuvarande trenden med korsvis ägande, dvs om en av ägarna är också ägare av kärnkraftverk, så får de andra kärnkraftsägarna inte vara delägar i det nya verket.
    När vi sen skall ge tillstånd (för jag antar att vi kan tänkas få flera budgivare) så kan det vara bra att genomföra tillståndutdelandet som en skönhetstävling:
    Därför förslår jag följande bedömningspremisser:
    -Teknik som klarar sig på en passiv säkerhet är bättre än teknik som kräver aktiv säkerhet.
    -Kort lagringstid av kärnavfall är bättre än lång lagringstid
    -Teknik som försvårar att man gör kärnvapen av kärnbränsle/kärnavfall är bättre än kärnbränsle/kärnavfall som möjliggör kärnvapen.
    Om vi inte mot förmodan får anbud så föreslår jag att vi ger Vattenfall uppdraget.
    Genom att företagen därigenom får ett incitament att skärpa sig och sluta med spelet med elpriset så får vi ett bättre utnyttjande av kärnkraft. Inhemska priser bör då pressas ner.
    Ett möjligt elöverskott skulle därför även ha en prispress på kontinenten så att vi får positiva marginaleffekter. Nu räknas av tradition marginaleffekt som kolkraft, så jag antar att varje kWh kärnkraftsel som exporteras innebär att kolkraftverk procuderar en kWh mindre vilket leder till minskade CO2 utsläpp.

    • qeruiem skriver:

      Jag gillar tänket förutom: ”Teknik som försvårar att man gör kärnvapen av kärnbränsle/kärnavfall är bättre än kärnbränsle/kärnavfall som möjliggör kärnvapen.”

      Det där är en j-a myt som jag verkligen hatar miljörörelsen för att de arbetat in som vedertagen sanning. Vill man göra vapenplutonium är kommersiella kärnkraftverk inte den smartaste lösningen eftersom de inte är byggda för den typen av intermittent drift som krävs för att skapa plutonium. Dessutom är det enklare att knöla ihop en dedikerad säk-klassad militär reaktor vars enda uppgift är att skapa plutonium i stället för att hålla på att fåna sig med elproduktion.

      Vill man slippa steget med genererandet av plutonium så kan man skippa omvandlingen av uran till plutonium och bygga sig en uranbomb i stället. Tekniskt mycket enklare men fortfarande jädrigt effektiva och farliga. Eller så gör man en så kallad ”skitig” bomb som består av blandat radioaktivt skit som man kombinerar med en vanlig hederlig kemisk bomb som sprider den radioaktiva skiten. Man kan alltså bygga radioaktiva bomber på många olika sätt så den där kopplingen mellan kärnkraft och atombomber är inget annat än ren skrämseltaktik för att ge kärnkraftverk dåligt rykte.

      Sen behöver man inte direkt atombomber för att skapa stora mängder döda, se bara på de eldstormar man skapade i tex Dresten, Hamburg och Tokyo med vanliga, konventionella bomber. Även bombningarna av Hiroshima och Nagasaki skapade eldstormar. Från Wikipedia:

      ”In a U.S. estimate of the total immediate and short term cause of death, 15–20% died from radiation sickness, 20–30% from burns, and 50–60% from other injuries, compounded by illness.”

      Som synes så dog de flesta inte av strålningen utan av brännskador och sjukdomar, faktorer som drabbar även de som bombas av konventionella vapen.

      Det är dags att vi genomskådar denna absurda skräckpropaganda som försöker skuldbelägga kärnkraft via atombomber. Ja, atombomber är fruktansvärda vapen, men det beror på den extrema energidensiteten i radioaktiva bränslen. Det är därför tex plastiska sprängmedel används i moderna konventionella bomber i stället för gammalt ”hederligt” svartkrut; det är oerhört mycket mera effektiva sprängämnen och därför är de också mycket mera effektiva på att döda folk.

      Plastiska sprängmedel har också gjort tex modern gruvdrift möjlig. All teknik kan användas för goda respektive onda syften men just kärnkraften har blivit enormt stigmatiserad. Enligt min åsikt är det extremt oförtjänt och ett resultat av ensidig propaganda som valt att helt stirra sig blinda på de potentiella skadorna som kan uppnås genom missbruk av tekniken och helt blunda för de potentiella möjligheterna.

  9. C Magnus Berglund skriver:

    Egentligen så kommer den delen av mitt resonemang från att jag är lite bekymrade över om vi bygger in oss i teknik som kräver upparbetning. När man gör MOX-bränsle så blandar man utarmat Uran med Plutonium (som lämpligtvis kommer från vårt kärnavfall).Vid upparbetning så får man kontrollproblem, eftersom vi vill ha bort Plutonium från fel händer. Generation 4 baserat på Uran är alltså inte det optimala.
    Om man istället kör på Generation 4 baserat på Torium så (om jag har förstått det rätt) så blandar man in kärnbränsle i toriumbränsle utan att upparbeta det först. På så sätt förstörs Plutonium utan att det blir användbart i kärnvapen, varken före eller efter bränslecykeln. Toriumet gör att bränslet är helt oanvändbar i kärnvapen i och med att man blandar det. Torium har större mängd gammastrålning och detta förs ör möjligheten att göra kärnvapen av blandningen.
    Nu oroar jag mig inte för kärnvapen per se, men som psykologiskt fenommen så har det en stor inverkan. Om PP säger att deras förslag till energi innebär att vi förstör material till kärnvapen och kortar avfallstiden, så börjar kärnenergimotståndarna få problem och därigenom faller delar av motståndet för en kunskapsbaserad politik.
    När jag dessutom funderar i banor om att kunna exportera Toriumreaktorer till andra länder för att få (i mina ögon en god global utveckling) så vill jag inte att denna utveckling skall hindras av västs problem med att länder bygger upparbetningsanläggningar. Hypotetiskt exempel: Om vi erbjuder Burma Toriumreaktorer i utbyte av skydd av regnskog (och därmed tigrar), så skulle jag sova bättre.

    • qeruiem skriver:

      Grejen är att även dagens avfall från våra generation 2-reaktorer inte heller fungerar som vapenplutonium utan dyr upparbetning eftersom plutoniumet är allvarligt kontaminerat av restprodukter från klyvningen. Det är därför den lilla mängd vapenplutonium Sverige faktiskt producerade på 60-talet gjordes i de då existerande tungvattenreaktorerna och om jag minns rätt så är alla våra nu existerande reaktorer lättvattenreaktorer. Tungvattenreaktorer är ett egentligen ganska komplicerat sätt att skapa plutonium på och om det är just bomber man vill göra finns det snabbare sätt.

      Exakt vilket bränsle generation 4-reaktorerna ska drivas med tycker jag är för tidigt att bestämma nu, alternativt är jag inte tillräckligt insatt. Än. ;)

      Oavsett vilket så tycker jag det är fel att välja energiform utifrån hur svårt det är att bygga bomber av skiten. Allt som kan användas som energikälla kan även användas för att skapa bomber. Vi kan inte hålla på och vara rädda för saker bara för att de kan missbrukas, i såna fall borde vi tex även vara livrädda för modernt jordbruk med tanke på att modernt konstgödsel är en alldeles utmärkt ingrediens för att bygga tekniskt väldigt simpla men dock ändå potentiellt väldigt farliga bomber…

      • C Magnus Berglund skriver:

        Om jag förstår det hela rätt så är valet i Generation 4 reaktorer ungefär så här:
        a) Du kan köra kärnavfall om du först upparbetar det. Då kan du dryga ut detta med resterna från den ursprungliga upparbetningen som gjordes för att producera generation 2 bränsle.
        b) Du kan köra på Torium. Du slipper upparbetning för att göra bränsle och (om jag har förstått det rätt) behöver bara göra en kemisk separation en 5 år i reaktorn som bränsle. Om du vill kan du faktiskt tillsätta kärnavfall i Toriumbränslet för att göra dig av med problemet..
        Anledningen till att de på 1950-talet helt avbröt forskningen på Torium var att det var ett krav under kalla kriget att kunna producera vapenplutonium. Toriumprocessen var olämplig för detta.
        Om du tar dagens kärnavfall och skickar det till Sellafield eller motsvarande anläggning så kan man utvinna vapenplutonium. Det är för att undvika detta steg som vi forskar om kopparkapslar i urberget.

  10. Nils Tenmann skriver:

    Skulle vilja ha ett förtydligande av termen ”passiv säkerhet” vad beträffar olika scenarios av yttre hot och den eventuella säkerhetsapparat som det i så fall eller inte ”kräver” i kostnader för bevakning…

    … som moståndare till kärnkraften av ”bara farten” från det politiska klimat som rådde vid folkomröstningen, där sossarnas linje två sannolikt ”räddade” kärnkraftens överlevnad i det här landet… måste jag tillstå att om generation fyra håller vad ni lovar vad beträffar halveringstidens kraftiga förkortning vore det i och för sig för min del tillräcklig anledning för att ta hand om bränsleavfallsproblemet helt oberoende andra parametrar som gäller det framtida energiförsörjningsproblemt… så långt har ni med mig på vagnen s.a.s… men kan jag tro på att ni håller vad ni lovar… ja, så länge ingen annan med kunskaper i ämnet uttrycker avvikande meningar, ja, vad ska en fåvitsk göra… blint lita till sakkunskap som föreligger? Nej, jag har sagt det tidigare och upprepar…

    … det är inte och kommer aldrig att bli så att ett samhällstyre baseras på kunskaper i den meningen av ordet som är lika med naturvetenskapens teoretiskt instrumentella och materiella produkter. Kunskaper kommer och går som åsikter och värderingar förövrigt… självklart vore det totalt förnuftsvidrigt att därmed mena att inte kunskapandet ska vara ledstjärnan och i själva verket utgör självändamålet i mänskligt leverne… därvidlag utgör naturvetenskapen bara ett verktyg i att utreda och skapa betingelser för det som är önskvärt och möjligt att uppnå med samhällsstyret… vilket alltså betyder att det är vad som är önskvärt och möjligt som styr…

    … pirater har samlats kring en intuitiv kunskap, baserad på förhållandevis överlägset goda tekniska kunskaper om detta språkrörs inneboende möjlighet till ett önskvärt mer deliberativt och fördjupat demokratiskt försvar och förverkligande av den, så här långt endast i konventioner antagna och ideellt erkända, med flera önskvärda mänskliga rättigheter, gällande yttrandefriheten, som de facto bara är realiserad i de avseenden den föreskriver vad som inte är rätt att yttra, men långt ifrån ännu faktiskt gäller för alla lika om vi ser till olika människors enskilda och samhälleligt beroende förmåga och förmögenhet…

    … mot piraterna och den allmänna rörelsen av civil fildelningsolydnad står kapitalintressen världen över som inte finner en demokratisk utveckling önskvärd och förenlig med dess
    inressen… det är t.o.m osäkert huruvida det nuvarande knapptryckarkompaniet är intresserade av att se sin yrkeskår upplandad med folkligt inflytande från kleti och pleti… de vet inte riktigt vilket ben de ska ställa sig på, dvs viken kunskapsbaserad politik de ska föra för att förbli den välbärgade elit som maktutövningens agenter de i grund och botten i första hand är…

    … kort sagt, det är ännu bara en önskan, att det gemensamt önskvärda och möjliga i högre grad ska styra samhället mot en jämlikare tillgång till de mänskliga rättigheterna på ett sådan sätt att flertalet också tar sitt individuella ansvar som svarar an till denna jämlikhet också i perspektivet av s.k. ”långsiktigt hållbar utveckling” för kulturens inveckling i och med naturen.

    … realiteten är ju i själva verket, att vad som styr samhällelighetens gestaltning för närvarande ingalunda är vad vårt svenska parlamentariska ”styre” knäpper med knapparna för tillfället, utan betydligt mäktigare smet av motstridiga kapitalintressens kamp om råvarutillgångar, det militärindustriella kapitalets geopolitiska shackrande och finanskapitalets tillväxt i och med det växande skuldberget som dess inre motor…

    … kärnkraftens vara eller inte är med största sannolikhet redan avgjord sedan Lövén tog över rodret inom sossarnas skara med siktet inställt på att återigen få energi till orka bli statsbärande parti och som ett annat moderat arbetarparti bli bäst i världen på ”arbetslinjens” sysselsättning för sysselsättningens meningslösa skuld.

    … kärnkraften är en icke-fråga i kunskaplig mening ty bortsett från att Lövén fixar den biffen handlar politik om maktutövning och min förhoppning på piraterna i det avseendet är att det förblir vid sin läst och inte inbillar sig at de är skickade att makta bättre än vad maktarna gjort hittills i kunskap om vad som är möjligt att göra så det liknar ”i folkets namn”

    Alla samfund har en ända sammanhållande länk utanför maktutövningens olika kunskapsformer och det är tillit… finns inte en tillit finns heller ingen grund för trovärdet i någon som helst kunskap utöver dem som behärskar kunskapen ifråga…

    … ”känns-bra-politik” i energifrågan för ett fåtal är faktiskt det som här diskuteras och den är en oxymoron av centralism i förhållande till den demokratiska rot piraternas verksamhet i övrigt vilar på… för den demokratiska sakens skull kan man inbilla sig att det är bra att ha en energipolitik på programmet för att vinna röster till parlamentet… men sanna min ord, det säger jag eder… det är inte det ni innerst inne anser önskvärt, möjligen ett bondeoffer som är oundvikligt för att hålla den demokratiserande katalysatoreffekten vid liv…

    … det är politisk taktik och troligen något folk genomskådar av gammal vana… kärnkraften i sig är inget att oroa sig för det finns betydligt värre ting runt hörnet, nämligen vargens apokalyps och feel-good-vokabulär… skrämsel hit och skrämsel dit, om så, si – om si, så

    • qeruiem skriver:

      På nåt sätt tror jag det fixar sig. Jag ser tre möjliga framtidsscenarios:

      1. Kärnkraftsmotståndet fortsätter minska (vilket det gjort under många år nu) och Sverige satsar på modern kärnkraft helt enkelt för att opinionen vänder i tid. Vi kommer få en del tekniska problem att lösa runt tex transporter av mat och andra varor, men det kommer redas ut hyfsat civiliserat och ordnat.
      2. Kärnkraftsmotståndet fortsätter ha en kvardröjande effekt och dagens status quo bibehålls tills antingen en reaktor går sönder en gång för mycket eller oljan plötsligt exploderar i pris (det är en fråga om när, inte om) och folk börjar få svårt att få råd till att antingen hålla sig varma eller äta sig mätta (eller både och) och sen kommer opinionen slå över till >90% positiva till en snabb utbyggnad varpå samhället kommer försöka lösa problemen lite lätt i panik och på alldeles för kort tid. Finns en viss risk att man kommer överväga att starta Barsebäck i ett sånt scenario, frågan är om det kommer gå.
      3. Kärnkraftsmotståndet håller i sig så länge att det är för sent att stoppa att folk börjar svälta eller frysa till döds. Landet går in i undantagstillstånd, befolkningen dör av (främst barn, gamla och sjuka) och med allt fler som dör så minskar belastningen på samhället tills staten har möjlighet att försörja de kvarvarande och en balanspunkt uppnås. Detaljer som risker och liv kommer vara irrelevanta, allt som funkar kommer försökas om det så ska vara grafitreaktorer modell Tjernobyl! I det här scenariot kommer man troligen försöka starta Barsebäck med hjälp av straps och eltejp om det över huvud taget går att få igång de gamla reaktorerna.

      Så på nåt sätt kommer det ordna sig. Det är mest en fråga om hur jävligt det ska bli på vägen dit.

      Vad gäller din fråga om passiv säkerhet så handlar det om att en reaktor är typiskt stabil i sig själv. Dvs om strömmen plötsligt försvinner (som hände i Fukushima när dieselkraften bokstavligt spolades bort), personalen klantar sig exceptionellt (som hände i Tjernobyl där man utförde ett slarvigt utfört experiment), reaktorn utsätts för ett sabotage eller drabbas av ett katastrofalt fel så ska reaktorn ändå inte kunna skena.

      Dagens generation 2-reaktorer har så kallad aktiv säkerhet och kräver kontinuerlig kylning flera timmar även efter en nedstängning eftersom det finns sekundära kärnreaktioner som inte stannar lika omedelbart som den primära kärnklyvningen. Även om dessa sekundära reaktioner bara genererar en bråkdel av uteffekten jämfört med den primära klyvningen så genererar de fortfarande tillräckligt med energi för att det ska kunna uppstå en härdsmälta. Därför har man aktiv säkerhet i form av redundanta kylsystem, nödkylsystem (om alla primära kylsystem slås ut), en kraftig reaktorinneslutning som ska kunna stå emot en härdsmälta under lång tid för att man ska ha tid att kunna stoppa en pågående härdsmälta innan reaktorn smälter sig ut ur reaktorn, i en del reaktorer har man även en bassäng under reaktorn som ska fånga upp en eventuell komplett härdsmälta etc etc etc.

      Det som hände i Fukushima var att kylningen falerade. Jordbävningen fick reaktorn att automatiskt genomföra en SCRAM (dvs en total nödstopp, något som alla Japanska reaktorer gör per automatik vid jordbävning eftersom hela Japan är en stor jordbävningszon) och allting fungerade precis som förväntat tills tsunamin kom. Tsunamin gjorde reaktorerna strömlösa eftersom den dels spolade bort alla högspänningsledningar och dels försatte samtliga nödkraftverk (dieselmotorer med generatorer) ur funktion. Det gjorde att man bara hade batteribackupen kvar, men batteribackupen kan bara användas för att övervaka reaktorn samt starta dieslarna och eftersom dieslarna inte längre fungerade kunde man inte längre kyla reaktorerna och katastrofen var ett faktum. Man hade klarat jordbävningen utan problem, man hade klarat tsunamin med om man bara hade haft fungerande ström, men just jordbävning, tsunami OCH strömlöst gjorde situationen omöjlig. Alla bortspolade vägar gjorde det också väldigt svårt att transportera dit nya generatorer eller få dit annan form av pumpar som skulle kunna kyla reaktorn innan de blev kritiska, så det var liksom ett omöjligt katastrofscenario…

      Fukushima drabbabes av en partiell härdsmälta pga att kylningen falerade totalt. Reaktorinneslutningen har dock hållit hyfsat väl vilket betyder att härden i alla drabbade reaktorer fortfarande är kvar i reaktorerna. Det har dock läckt ut radioaktivitet i omgivningen, vilket gör olyckan allvarligare än Three miles island, där det aldrig läckte ut radioaktivitet utanför reaktorbyggnaden, men inte i närheten lika allvarlig som Tjernobyl, där man drabbades av en komplett härdsmälta med en härd som smälte sin väg genom reaktorinneslutningen och ner i källaren på byggnaden. Tjernobyl är å andra sidan ett katastrofalt dåligt bygge och en motsvarande situation hade inte kunnat inträffa i tex en svensk reaktor eftersom säkerheten i svenska reaktorer är markant bättre än i gamla Sovjetbyggda reaktorer.

      I en reaktor med passiv säkerhet hade en Fukushimasituation lett till att reaktorn helt enkelt hade … stannat.

      • Nils Tenmann skriver:

        Ja, tackar för all info och det är inte ironi, om jag säger att min fråga inte besvarades… men den var väl otydlig och på det hela taget ganska marginell… tänkte mer på vargar typ terrorism

        • qeruiem skriver:

          Ah. Terrorism, detta monster under sängen.

          I korthet; det finns ett visst mått av skydd på alla kärnkraftverk men exakt hur starkt eller effektivt detta är vet jag faktiskt inte. Den här rapporten (engelska, sorry) pratar lite om risker:

          http://www.cdi.org/terrorism/nuclear-plants.cfm

          En reaktor är massiv och är byggd att tåla rätt brutalt våld utan att brista. De är förmodligen de tuffaste civila konstruktioner som finns (rapporten påstår att bara kärnvapenmissiler och atombombsäkra bunkrar är starkare) men det är klart att det inte gör kärnkraftverk osårbara.

          Det påstås också i rapporten att tex en 500 kg bomb har potential att sprida stora mängder radioaktivt material ut ur reaktorn (men det står inte om det funkar med en 500 kg bomb släppt från tex ett flygplan eller om den måste bäras in och placeras optimalt för att få den effekten), en annan variant vore att skada kylsystemet fatalt (vilket kan leda till en olycka i stil med Fukushima om man inte snabbt får dit provisorisk kylning tills reaktorn kan stoppas helt) men den största risken rapporten pekar ut är en bombattack mot lagret av uttjänat reaktorbränsle.

          Sen tar rapporten upp olika mer eller mindre hysteriska förslag på hur man ska kunna skydda kärnkraftverk mot tex ett WTC-scenario, hur man i Tjeckien tydligen har placerat ground to air-missiler runt reaktorerna osv. Tyvärr är det här säkerhetsteater imo. Det finns alltid möjlighet att genomföra terrorattacker.

          Terrorism har alltid övertaget eftersom de alltid kan spela överraskningskortet. Säg att vi har tex en reaktor som är skyddad med ground to air-missiler, vilket gör en attack från luften väldigt svår? Fine, infiltrera personalen. Om det är svårt, skicka in attackdykare som spränger kylinloppen (svenska reaktorer tar kylvattnet från tex Östersjön eller andra stora vattendrag), spräng sen vägarna så det blir svårt att få dit nödkyla. Om inte det heller går, spräng ett oljeraffinaderi eller en oljedepå. Eller spräng stambanan precis innan ett fullsatt X2000 kommer dundrande i full fart. Eller spräng elledningarna som förser södra sverige med el från vattenkraften i norr en svinkall januarinatt när kvicksilvret kryper under -25C. Eller häll vätecyanid i Stockholms stads dricksvatten. Eller….

          Så kan terrorister skada en kärnkraftreaktor och därmed orsaka radioaktiva utsläpp? Teoretiskt ja, men problemet med terrorism är att inget samhälle kan skydda sig effektivt mot terrorangrepp. Man kan göra vissa saker mindre attraktiva som mål (genom att helt enkelt se till att det blir för besvärligt) och det kan väl vara vettigt att försöka göra kärnkraftverk ”besvärliga” mål, men att börja klämma upp ground to air-missiler etc…? Det känns, imo, lite krystat.

          Den absolut effektivaste åtgärden mot terrorism är att se till att den saknar grogrund. Terrorism frodas i miljöer där folk känner att de inte längre har nåt att förlora eller känner ett behov att slå tillbaka. Folk som har det så bra att de känner att det inte är värt att riskera det de har kommer inte ägna sig åt terrorattacker och andra dåd.

          Fast det är förstås inte riktigt sant. Det finns alltid ensamma galningar som genomför obegripliga terrordåd av någon slags förvirrad övertygelse, som tex en viss norrman…

          • Nils Tenmann skriver:

            Nu fick jag dig allt att vässa argumenten… i morse vaknade jag med en ide om hur PP skulle formulera sig strategisk-taktisk i den energifrågan… men känner mig för trött i pallet efter dagens mera kroppsliga renhållningar i borättföreningen här.. men tematiskt gick det ut på, att hålla forskning och utveckling fri – inbillar mig att mycket sköter sig själv under tiden PP växer till sig fölks stöd i demokratifrågorna – argumentera för 4 generationen som den bästa tekniken att lösa befintlig avfallsproblematik… varför klä skott som det mest öppna kärnkraftspartiet… när kärnkraften ändå bara är ett medel för att färdas väl mot en mer demokratisk välfärd… och när det (kanske) är lite för stort motstånd i denna fråga… lite lay back, alltså… fast å andra sidan har vi ju snackat om… risken med att bli invalda i parlamentet, vilket då inte var huvudpoängen med PPs existens… den finns en paradox i politiken, den parlamentariska kvarnen maler till likriktning och besvikelser. det som var både möjligt, önskvärt och nödvändigt som skäl till PP eller vilket annat parti som helst i nyuniformerad folklighet, försvinner i parlamentets självändamålslighet, dvs politikeryrkets skådespel… finge jag önska mig skulle jag helst se noll pirater i rikskvarnen. men max på kommun och EUnivån…
            Hipp hopp

  11. Pingback: Glödlampskonspirationen eller Vem delade ut foliehattar på SvT? « Full Mental Straightjacket

  12. Pingback: smslån betalningsanmärkning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 29 andra följare

%d bloggare gillar detta: