När allt annat misslyckats…

Nu börjar saker och ting ställas på sin spets i Polen. Tiotusentals personer är ute och demonstrerar och det har tom lett till kravaller i Kielce. Det här kommer nog inte gå riktigt smärtfritt kan vi säga och det är nu det gäller. Se till att göra din röst hörd!

Och, knappast förvånande, Socialdemokraterna och regeringen är nu överens om villkoren för svensk medverkan i europapakten. Någon förvånad?

Jag törs påstå att det är rätt uppenbart att folk inte kommer ta det här med ro, varken vad gäller ACTA eller den ekonomiska krisen. Protesterna i Grekland går snart in på sitt andra år och Occupyrörelsen har pågått i 131 dagar nu och verkar fortfarande fortsätta med ominskad styrka. Det lär knappast avmattas av det här, tvärt om är jag rädd för att det kommer eskalera och det jag egentligen bara väntar på är att det slår över i våldsamheter.

Vad krävs för att det ska smälla på allvar? Kanske blir det SOPA/PIPA och nu ACTA som blir droppen, för folk verkar faktiskt vara genuint förbannade nu. Oavsett vilket är jag rädd för att luckan för ordnade, demokratiska förändringar snabbt nu stängs och att det enda som återstår är konflikter som snabbt kan eskalera till väpnat våld.

Och säg inte att det inte kan hända. Det är det jag fått till svar gång på gång varje gång konflikten har trappats upp. ”Nu har folket sagt nej till EMU, då slipper vi det!”, tänk igen. ”Men inte kan de jaga varenda fildelare, det vore ju absurt!”, yet here we are. ”Man kan ju inte avlyssna ett helt folk?”, jo tydligen. Det är på nåt sätt typiskt att ingen har reagerat så vad gäller ACTA eller EMU den här gången, folk har liksom lärt sig att jodå, politikerna har INGA som helst problem att köra över sina egna väljare gång på gång på gång…

Den fråga jag hela tiden ställer mig är hur i helvete politiker kan vara så blinda att de inte inser att om man bara fortsätter att införa impopulära beslut ett efter ett så kommer folk till slut att ha fått nog.

Den gränsen verkar vara nu, det kommer inte bli vackert och det enda jag undrar är om det kommer stanna på kontinenten eller om det kommer sprida sig även till våra breddgrader.

Personligen är jag nu jävligt rädd för vad 2012 kommer föra med sig, oavsett vilken sida som ”vinner”.

5 Responses to När allt annat misslyckats…

  1. Nils Tenmann skriver:

    Säger inte emot på något annat vis, än att inflationen på ledarskapsefterfrågan månne gör det klart för en var att det är inte ledarna det hänger på om laget torskar dit. Ledarna är ju inte på plan, de har bara inbillat oss att det är spelteorin som är grejjen och inte själva spelet… fast det är ju klart, om reglerna skrivs om för spelet, så tar det ju lite tid att ställa om eller avskaffa förbundets regelmakare… hur löser vi det tekniskt?

    • qeruiem skriver:

      Bra fråga. Jag tror att vi nu nått en punkt där hur det än går kommer vi få enorma problem och ett samhälle i kaos. Det blir lite som Isaac Asimovs stiftelsetriologi, om den är bekant, där Hari Seldon (huvudpersonen får man nog säga) skapar en stiftelse vars uppgift är att försöka minimera skadan och förkorta kaoset så mycket som möjligt när det galaktiska imperiet faller.

      Vem/vilka som skulle vara våran stiftelse vete fan. Sverige eller delar av Europa kanske hade kunnat bli det med mer insatta politiker, men jag har inte längre nåt hopp att de skulle kunna leda ens en plastanka på hjul i rätt riktning…

  2. Pingback: Can’t make this shit up // Skivad lime

  3. Adam Eltér skriver:

    Själv är jag inte ett dugg rädd över vad 2012 kommer föra med sig, snarare väldigt positiv. Bara den här månaden har jag sett saker som jag aldrig trodde att jag skulle få se: ett helt internet enat emot SOPA och PIPA och även om lagarna inte är borta helt så gick vi segrande ur den fighten. Det andra som jag aldrig trodde att jag skulle få se var att personer som hittills varit helt ointresserade av politik plötsligt engagerat sig mot både SOPA/PIPA och ACTA. Jag blev glatt överraskad när jag kom till skolan för några dagar sen och hela min klass plötsligt visste vad alla dessa lagförslag var och var väldigt emot dem. När jag ser sånt tänker jag att det fortfarande finns hopp för världen.

    • qeruiem skriver:

      Det låter faktiskt hoppingivande och visar på mer engagemang än man ser hos många äldre generationer med lite mer fossiliserande tankemönster…

      Frågan är om det räcker och, inte minst, om de som har makten kommer lyssna. Det ironiska är att när jag var i skolåldern och politiskt aktiv så var tex miljöfrågan väldigt het (kanske inte så märkligt, dessutom hade vi inget Internet att hetsa upp oss om ;) ) men bemöttes ofta av åsikter i stil med att ”det är orimligt”, ”vi måste tänka på ekonomin/jobben/whatever”, ”men vi har redan beslutat att…” osv, dvs PRECIS som dagens makthavare nu beter sig mot de (mestadels) unga som protesterar i tex Polen.

      Falkvinge har skrivit en bra text om det här (som jag inte hittar nu) där han önskar sig att vi framöver kunde vara mer öppna för förändring och att de äldre som har makten borde inse när det är dags att stiga tillbaka lite och släppa fram nya strömningar i stället för att bli motvallskärringar och bromsklossar.

      Men vi får väl se. Inte ens om ACTA och EMU går igenom är striden egentligen över, det kommer ”bara” bli mera jobb att reparera skadorna…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 30 andra följare

%d bloggers like this: